Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

del av denna döda ved körs dessutom sönder i samband med avverkning, framförallt vid markberedning men även vid gallringar. Det är ett troligt scenario att mängden grov död ved kan komma att vara ännu lägre med hyggesfria metoder som följd av att man avverkar oftare och därför kommer att köra med maskiner vid fler tillfällen. Den stora skillnaden är att vid hyggesfri skötsel kommer det kontinuerligt att finnas träd över hela skogsområdet till skillnad från vid kalavverkning där det som finns kvar är den generella hänsyn som lämnats. Detta ger förstås goda förutsättningar för i första hand mykorrhizasvampar som är beroende av sin symbios med träden för att kunna fortleva efter en avverkning. Mykorrhizasvampar - beroende av trädkontinuitet Mykorrhizasvamparnas markmycel är ofta stora, 10-100 m 2 , och kan år efter år producera fruktkroppar. Mycelen är långlivade och kan potentiellt bli mycket gamla och äldre än träden. I princip kan ett mycel av en mykorrhizasvamp fortleva på en och samma plats så länge det finns träd kvar på platsen. Forskning och fältobservationer visar att många av dessa svampar ofta bara förekommer med enstaka mycel i de skogsområden där de finns och att de har uppenbara svårigheter att återetableras efter kalavverkning. Som regel 24 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN 15% 40% 100% Mängden träd är avgörande för mängden mykorrhizasvvamp, ju mer träd desto mer mykorrhizasvamp. Antalet arter beror på bl a trädkontinuiteten, dvs skogsmarkens biologiska arv. Fotografierna visar ett långtidsförsök i Oregon, USA och diagrammet det generella samband man funnit. Mängd svamp Kvarvarande trädtäcke 0 100 % saknas de i den nya skog som kommer upp. Delvis beror det på om det finns äldre skog i grannskapet varifrån de kan spridas in. Ett exempel på detta är den eftertraktade matsvampen goliatmusseron som nästan utesl<strong>utan</strong>de förekommer i sandtallskogar i norra Sverige som har en lång trädkontinuitet. Den har aldrig påträffats i skog yngre än 50-60 år och bara undantagsvis i skog som uppkommit efter kalavverkning – och då i anslutning till kvarlämnade träd. Det finns goda kunskaper om att merparten av ett träds mykorr-
hizasvampar fortlever om träd får stå kvar och att de genom sina markmycel sprids och etableras på de träd som växer upp runt omkring. Överlevnaden av mykorrhizasvampar är proportionell till hur mycket träd som blir kvar efter en avverkning. Hyggesfri skötsel med kontinuerligt trädklädd skogsmark skulle därför möjliggöra för mykorrhizasvampars mycel att bli betydligt äldre och arter som annars skulle försvinna i samband med kalavverkning att fortleva. En annan grupp arter som kan gynnas av hyggesfritt skogsbruk är lavar och i första hand granskogens hänglavar. Hänglavar sprids främst genom fragmentering av bålen och har ofta inga svårigheter att etablera sig i uppväxande skog. Men de är starkt spridningsbegränsade och beroende av att kunna spridas in från äldre skogar med hänglav. Beräkningar visar att spridning inte sker mycket längre än cirka 100 m under 100 år. Det är till och med så att olika former av plockhuggning eller skärmträdställning ofta skapar bättre förutsättningar genom att öka solinstrålningen samtidigt som de kvarvarande träden med hänglavar inte blir vindexponerade. Studier från Norge visat t ex att långskägg har gynnsammare miljöer i granskogar som blädats eftersom de är SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ljusare än i granskogar <strong>utan</strong> mänskliga ingrepp. Men skall hänglavar gynnas är det viktigt att en stor andel av granarna tillåts att bli tillräckligt gamla innan de avverkas. I alperna finns granskogar där man kontinuerligt huggit ut små ytor i många hundra år. Här saknas grova gamla granar och därmed dess barklevande lavar. Men här fortlever alla hänglavar. Lavar som är knutna till granbark kan också gynnas av blädning genom att det skapar ett gynnsamt mikroklimat, speciellt om man har förstärkt naturhänsyn för grova äldre träd. Många fåglar och kärlväxter kan gynnas av hyggesfritt skogsbruk men också av förstärkt hänsyn Fåglar är rörliga och förflyttar sig över förhållandevis stora områden för att finna lämpliga miljöer och är därför mindre beroende av enstaka bestånd. Men hyggesfri skötsel innebär flerskiktade och olikåldriga skogar som ger påtagligt förbättrade förutsättningar för häckningar och födosök för bland annat skogsmesar och exempelvis lavskrika. Samtidigt kan väl planerad och i synnerhet förstärkt naturhänsyn vid trakthyggesbruk både i form av enstaka grova träd eller Skogslevande naturvärdesarter Trakthyggesbruk Hyggesfritt Naturskogsdynamik Mykorrhizasvampar ++ +++ Vedlevande svampar + +++ Hänglavar + +++ Bark och vedlevande lavar + +++ Kärlväxter (+) + +++ Mossor + +++ Fåglar + +++ Insekter + +++ Tabell. En förenklad översikt av hur rödlistade skogslevande arter och signalarter påverkas av skogsskötsel med trakthygge , hyggesfritt och naturlig skogsdynamik i ett längre tidsperspektiv. Plustecknen visar hur goda förutsättningar detta urval arter har med dessa tre scenarier. Observera samtidigt att alla arter har olika ekologiska krav och att det för alla artgrupper även finns andra arter som kan gynnas eller knappt påverkas av skogsskötsel. 25
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11 and 12: god naturvård i alla avseenden då
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17 and 18: samma värden. Vår tolkning av det
Page 19 and 20: med storskaliga störningar i form
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25: och återetableras i resten av land
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?