Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

syntesen, eller vise versa, så får det stor betydelse för nettoutbytet.
Kolbalansen i dagens svenska skogsbruk
Dagens svenska skogar är utsatta för en aktiv skötsel som
innefattar flera olika åtgärder som har påverkan på koldioxidutbytet.
Förutom skötsel så har även ålder och andra
faktorer betydelse för hur kolbalansen utvecklas under en
omloppstid. För att skapa en bättre kunskap om hur sådana
faktorer påverkar skogens roll i klimatsystemet genomfördes
ett europeiskt projekt med deltagare från fem länder
SKOGSBRUK UTAN HYGGEN
(Sverige, Finland, Storbritannien, Frankrike och Italien) där
vi gjorde mätningar av koldioxidutbytet på ett antal olika
kronosekvenser 2 . I samtliga fall innefattade skötseln slutavverkning
genom kalhuggning. Vårt bidrag till studier om
denna frågeställning var att vi mätte kolbalansen över ett
färskt kalhygge samt 30-, 60- och 100-åriga skogsbestånd i
ett skogsområde i Uppland. Analyser av dessa data resulterade
i att vi kunde etablera en enkel generell modell som
fungerade för samtliga kronosekvenser 3 . För att beskriva
hur det kan se ut i en svensk skog har jag exemplifierat med
en skog som har ett maximalt upptag om -225 gram kol per
Figur 4. Ackumulerade kolflöden från en 30-årig tallskog i södra Sverige under 2002. I detta fall är nettoutbytet större än
medelvärdet för svensk skog, ca -250 g C m -2 år -1 och utgör ca 20 % av bruttoupptaget. En hektar av en sådan skog tar således
upp ca 9,1 ton CO 2 per år.
2 En kronosekvens består av ett antal bestånd av olika ålder av samma trädslag som växer i likartat
klimat, under samma skötselbetingelser och på samma typ av mark.
3 Lindroth et al., 2009
13