Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

SKOGSBRUK UTAN HYGGEN
Definitioner och bakgrundsfakta
Jonas Rudberg, Naturskyddsföreningen
Trakthyggesbruket (se faktaruta 1) etablerades i Sverige
på 1950-talet och har helt dominerat skogsbruket sedan
dess. Detta innebär att åtminstone hälften av landets skogar
systematiskt kalavverkats sedan mitten av förra seklet.
Som företeelse är kalhuggning emellertid ingen nymodighet.
Betydande arealer har kalavverkats mer eller mindre
fullständigt under något tidigare tillfälle. Skogsstyrelsen
uppskattar att det endast finns omkring 2 miljoner hektar
kontinuitetsskog (faktaruta 4) kvar i landet utanför befintliga
reservat och andra skyddade områden, dvs högst 10 %
av den produktiva skogsmarken.
Hyggen har orsakat ekologisk kris i skogen
Konsekvenserna för den biologiska mångfalden av trakthyggesbruket
är numera väl kända. Det artificiella skapandet
av produktionsskogar med likartade bestånd leder till
en brist på många typer av livsmiljöer och substrat i skogen.
Detta påverkar i sin tur många djur- och växtarter negativt.
Arter som är beroende av en kontinuerlig beskogning kan
slås ut helt från skogar som kalhuggs. Många naturligt sällsynta
eller svårspridda arter missgynnas starkt av den stor-
skaliga fragmentering av landskapet som trakthyggesbruket
medfört, som vi belyser närmare i kapitlet om biologisk
mångfald.
Trakthyggesbruket har också omfattande konsekvenser
för andra näringar och nyttjandeformer, både sociala och
ekonomiska. Inte alla är enbart negativa, hyggesbruket har
exempelvis lett till ökade stammar av älg vilket ökat jaktutbytet.
De flesta andra konsekvenser är emellertid dystrare.
Rennäringen drabbas negativt av skogsbruket, t ex genom
att renbetet minskar på många håll. Tillgången på skog för
rekreation minskar, även i städernas närhet där flest skogsbesök
görs. I dessa fall drabbas också skolor och förskolor
som får svårare att bedriva utomhuspedagogik.
Besöksnäringen påverkas också negativt i områden där en
levande naturskog utgör en viktig bas för verksamheten
inom upplevelseturism.
En övergång till ett hyggesfritt skogsbruk på allt större
delar av skogsarealen leder till en förbättring på många av
dessa områden. Inte minst vore hyggesfritt skogsbruk i de
flesta avseenden bättre för den biologiska mångfalden än
trakthyggesbruk. Men även med hyggesfria metoder måste
FAKTARUTA 3: Blädning
Blädning är en form av hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen skriver följande i sin Skogsskötselserie:
”Blädning är en gallring där skogen efter avverkningen är fullskiktad. En skog som sköts med upprepade blädningar
sköts med skogsskötselsystemet blädningsbruk. En fullskiktad skog har träd i alla storleksklasser, från små
plantor till stora träd, i alla delar av skogen, och det finns alltid fler små än stora träd. Blädningsbruk förutsätter
skuggfördragande trädslag och i Sverige innebär det granskog.” Blädning har ibland använts närmast som skällsord,
på grund av det exploaterande skogsbruk som bedrevs under detta namn under första halvan av 1900-talet.
Det moderna begreppet blädning täcker in många, men inte alla, hyggesfria skötselmetoder. Uppfattningen att
det endast går att bedriva blädning eller annat hyggesfritt skogsbruk i fullskiktad skog är omstridd, se bl a kapitlet
om Naturkultur-metoden i denna skrift.
En utförlig genomgång och beskrivning av metoden finns i Skogsskötselserien: Blädningsbruk (Lars Lundqvist m
fl), se länk http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=36692
5