Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

trakthyggesskötsel med kalhyggen på nästan all skogsmark och arealen som har bedömts ha förutsättningar att kunna skötas med hyggesfri skötsel är knappt 5 %. Inte minst för tallskogar som länge förbisetts i naturvården är det mycket angeläget att snarast omgående utveckla metoder och incitament eller styrmedel för hyggesfri skötsel. Genom att möjliggöra och realisera trädkontinuitet även i produktionsskog av tallskog skulle betydligt mindre arealer tallskog behöva skyddas för att säkerställa bl a dessa skogars mångfald av marksvampar, t ex goliatmusseron. Många skogslevande arter har sin huvudsakliga förekomst, eller förekommer uteslutande, i skogar som inte kalavverkats, kontinuitetsskogar. I skötta skogar skapas inte många av de miljöer som dessa arter fordrar. När man sammanställer känd kunskap om vid vilka skogsåldrar olika arter uppträder får man en tydlig bild av att brukad yngre skog har betydligt färre arter i allmänhet, och rödlistade arter i synnerhet, än äldre skog. Särskilt äldre skogar med inslag av naturskogskaraktärer har större artmångfald och 22 2000 1000 0 hygge 80 % av skogsmarksarealen } röjningsskog Antal rödlistade arter vid olika skogsåldrar. SKOGSBRUK UTAN HYGGEN gallringsskog starkare populationer av rödlistade arter. Anledningen är att äldre skog binder mer solenergi, har större energiflöden till skogens näringsvävar och därmed större förutsättningar för en hög biologisk mångfald i kombination med en betydligt högre strukturell variation och ett biologiskt arv. Detta biologiska arv är betydligt större i kontinuitetsskog än trakthyggesbrukad skog som oftast är mer att beteckna som ensartad plantageskog. Det biologiska arvet i kontinuitetsskogar har byggts upp under lång tid och är ett resultat av att dessa arter funnits i det omgivande landskapet och kunnat spridas in. Naturhänsyn kan förstärka biologisk mångfald på tre sätt. För det första kan det för vissa arter fungera som en s k livbåt, hjälpa dem att överleva hygges- och ungskogsfasen fram till skogen blir äldre igen. För det andra bidrar det till att skapa bättre strukturella förutsättningar för biologisk mångfald i det uppväxande beståndet. Slutligen bidrar dessa partier av skog till att förstärka och sprida skogslandskapet biologiska arv, och underlättar därmed för arter att spridas slutavverkningsskog Rödlistade arter förekommer framförallt i gammal skog överhållen skog naturskog
och återetableras i resten av landskapet. En grundläggande princip är att det bästa sättet att förvalta naturvärden är att utgå ifrån de värden som redan finns. Det är så enkelt som att om det finns lämpliga miljöer men arternas populationer ligger för långt bort, så kommer de inte att etableras. Det gäller därför att identifiera var höga naturvärden finns och avgöra hur dessa skall skötas, om det är mest lämpligt med områdesskydd eller om man kan utforma skogsskötsel med generell miljöhänsyn på ett sätt så att en stor del av naturvärdena kan finnas kvar och 100 50 0 400 200 hygge 0 Rödlistade boreala arter röjningsskog hygge gallringsskog slutavverkningsskog Alla boreala arter röjningsskog överhållen skog gallringsskog naturskog SKOGSBRUK UTAN HYGGEN huvudsaklig förekomst generell förekomst slutavverkningsskog fortleva. Det är summan av all naturhänsyn på landskapsnivå, utformningen och var den ligger som är det viktiga för den biologiska mångfalden. Detta innebär också att det biologiska arvet i skogslandskapet var mycket större innan trakthyggesbrukets införande och därefter successivt har minskat och fortsätter att minska i takt med att arealen kontinuitetsskogar minskar. Genom införandet av naturhänsyn och certifiering har minskningstakten blivit lägre, men den fortsätter. I takt med att allt färre skogar hyser detta naturskogsarv kommer det bli allt svårare för dessa arter att överhuvudtaget kunna spridas in och potentiellt etableras i det nya skogslandskapet. Det är mindre skillnad mellan en skog som är skött med trakthyggesbruk och hyggesfri skötsel än mellan dessa och en skog som har en naturlig dynamik. Den senare har kontinuitet vad gäller såväl levande träd som t ex grov död ved och gamla träd. Eftersom skogsskötsel alltid syftar till att producera och ta bort ved blir tillgången på äldre trädmiljöer och död ved mer begränsad. Den grova döda vedens kvalitet blir dessutom helt annorlunda eftersom den inte skapas naturligt utan i samband med avverkning. En stor överhållen skog naturskog huvudsaklig förekomst generell förekomst Ovanstående illustrationer visar antal boreala lavarter vid olika skogsåldrar. Överst rödlistade boreala arter och ovan visas alla boreala arter. 23
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11 and 12: god naturvård i alla avseenden då
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17 and 18: samma värden. Vår tolkning av det
Page 19 and 20: med storskaliga störningar i form
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?