Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

Historiskt sett har skogarnas utredning varit mycket större
än idag. För några miljoner år sedan fanns det omkring sex
miljarder hektar(ha) skog i världen, på snart sagt alla slags
jordar. Men för ett antal tusen år sedan började människan
se på dessa primära skogar som objekt för ekonomisk produktion
– istället för subjekt med ett mångsidigt och hållbart
liv.
De primära, jungfruliga skogarna var som de mest utvecklade
och sofistikerade företag man kan föreställa sig,
med oändliga erfarenheter av upp- och nedgångar och störningar,
men som alltid startade om på nytt utifrån nya förhållanden.
Vi borde studera dessa tidlösa, framgångsrika
mekanismer.
Primära skogar, både i boreala, tempererade och tropiska,
har gemensamma karaktärsdrag:
• Hög biodiversitet: en riskförsäkring. Kontinuitet i
en naturskog gör det möjligt för delarna i systemet
att specialisera och anpassa sig.
• Naturlig föryngring: sker hela tiden när förutsättningarna
är goda. Den nya växtgenerationen börjar
med ett fantastiskt överflöd av 50 000 eller rentav
100 000 förplantor per hektar. Detta ger en extrem
konkurrens och urval och till slut specialisering. De
olika arterna har olika funktioner i systemet.
• Låg entropi: de primära skogarna är väl organiserade
system med minimum av import från omgivande
ekosystem, drivna av solenergi.
Skogen, en krympande resurs
Det totala skogstäcket har idag krympt till 3,3 miljarder
hektar, med en nuvarande minskning på cirka 20 miljoner
ha per år 1 , en yta större än Götaland och Svealand tillsammans.
De återstående skogarna kan delas upp i:
• 1,1 miljarder ha primär skog (gammelskog, ”old
growth forest”) som är nästan helt opåverkad av
människan
SKOGSBRUK UTAN HYGGEN
En global utblick från centraleuropeisk horisont
Lutz Fähser, f.d. chef Lübecks skogsförvaltning
1 Enligt författarens uppskattning. Officiell statistik anger lägre tal (12,9 miljoner ha, FAO 2005).
Siffrorna bygger på ländernas egen rapportering. FAO:s skogdefinition räknar även med
plantager .
• 2,2 miljarder ha sekundärskog (produktionsskog,
”seminatural forest”) som till största delen är skapad
eller omformad av människan.
Ytterligare ca 1 miljard ha tidigare skog har genom avverkning
i modern tid blivit så degraderad och förstörd att den
inte längre har någon social eller ekonomisk användning.
Sannolikt kan vår konsumtion av skogsprodukter minska
med åtminstone 50 % utan att vår livskvalitet försämras.
Detta kan ske genom ersättning av andra material, återbruk
och tekniska förbättringar m m. Dessa mekanismer kommer
att börja verka när virkesprodukter blir svårare att få
tag i och därmed dyrare.
Verksamma inom vetenskap, skogsbruk och virkesindustri
borde först och främst se som sin uppgift att beskriva
och förklara för sina kunder konsekvenserna av dessas önskemål.
De borde förklara de negativa effekterna på naturen,
skogen, färskt vatten, långsiktig ekonomi och samhällets
välfärd. Endast då har konsumenterna ett reellt val och
möjlighet att fatta ansvarsfulla beslut.
I Tyskland har 250 års erfarenheter och de trettio senaste
årens dåliga ekonomiska resultat i skogsbruket gjort
att myndigheter och skogsägare nu återvänder till naturens
måttstock. De strävar nu mot den hållbara utveckling som
definierades på miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992.
Skogsbruk i återvändsgränd
Vårt jordklot har endast begränsade resurser. Skogar är
produktiva, förnybara utan kostnad inom gränser definierade
av naturen själv. Skogar är levande ekosystem. Om
skötsel och skörd tangerar eller spränger gränserna för hållbart
liv i skogen förlorar vi inte bara möjligheten till förnyelse,
utan också andra fördelar som skogens ekosystemtjänster.
Det finns tillräckligt med kunskap om skogsbruk för att
göra de rätta sakerna – eller åtminstone för att undvika att
göra fel saker. Olyckligtvis agerar vi människor som kol-
41