Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

som kalavverkats har aldrig varit så stor och ökar hela tiden. Dagens intensivt skötta skogar kommer aldrig att kunna hysa likartad artmångfald. Arter bryr sig inte om nationsgränser eller om naturen är skyddad eller inte. Finns det lämpliga förutsättningar för en art och arten kan sprida sig dit och framgångsrikt etableras så gör den det. Arter är inte beroende av att det måste vara en naturskog, utan snarare av att det finns t ex träd som växer länge på samma plats eller lämpliga kvalitéer av grov död ved. Därför kan en del av dessa miljöer skapas och skötas i brukad skog, t ex genom en klok generell miljöhänsyn vid avverkningar, röjningar, gallringar och annan skogsskötsel. Men andra miljöer fodrar naturskogar och deras naturliga dynamik. En helt annan sak är att det är den politiska ambitionsnivån, påverkad av skogsnäring och den allmänna opinionen, som till slut avgör balansen mellan skogens olika värden. Vad som görs idag är dock inte tillräckligt för nå riksdagens miljömål. En grundläggande förutsättning för det delade ansvaret mellan skogsnäringen och staten, vad som brukar kallas den svenska modellen, är att de miljökrav som arter behöver också i hög grad tillgodoses och skapas av skogsbruket. Det är därför nödvändigt att använda alla tillgängliga kunskaper om skogslevande arter och se om deras miljökrav kan tillgodoses vid skogsskötsel och när områdesskydd är nödvändigt. Som i alla sammanhang, är det viktigt att beakta nya fakta och bedömningar liksom att ha en öppenhet för att kunna ompröva tidigare slutsatser för att kunna fatta kloka naturvårdsbeslut. Naturvård har idag större fokus på att förvalta än att bevara. Skydd av skog med höga naturvärden är förstås en viktig del, men lika viktigt är sköta skog på ett sådant sätt att det kontinuerligt finns och skapas förutsättningar för de arter vi vill skall finnas kvar. Det är otvetydigt så att vissa arters miljökrav aldrig kommer att kunna tillgodoses i produktionsskog utan kräver skyddade områden för att de skall kunna fortleva. Däremot kan produktionsskog vara värdefull för många andra arter om deras miljökrav kan tillgodoses. 18 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Kontinuitet betyder inget och allt På senare tid har begrepp som ”kontinuitetskrävande” eller ”kontinuitetsberoende” och ”kontinuitetsskogar” ofta figurerat i naturvårdsdiskussionerna. Man har använt dem för att försöka förklara förekomsten av arter i naturskog och för att peka ut skogar med höga naturvärden i form av arter. Men eftersom det inte finns någon enkel definition på kontinuitet har begreppen uttolkats och använts med olika betydelse. En okritisk användning av ”kontinuitetsberoende” kan lätt förmedla ett statiskt synsätt, dvs att arter bara finns i skogar med en lång kontinuitet och att just dessa skogar är den enda förutsättningen för att arternas fortlevnad. Så är det förstås inte. Med kontinuitet menas att någonting finns hela tiden, i tid eller rum, men det behöver inte innebära oföränderlighet! Det är mer biologiskt verklighetsnära att ha ett dynamiskt perspektiv på hur arter och livsmiljöer uppträder. Ingen art är i strikt bemärkelse beroende av kontinuitet i en viss miljö i sig utan snarare av att det finns en kontinuitet av lämpliga miljöer i tid och rum som arten klarar av att sprida sig till. Det krävs därför dels att det finns lämpliga livsmiljöer, och att sådana nyskapas i motsvarande grad som de försvinner inom spridningsbara avstånd, dels att arter hela tiden finns i tillräckligt stora populationer i landskapet för att kunna spridas och nyetableras. Artmångfalden i en skog är därför inte bara ett resultat av vilka arter som funnits och finns i just i denna skog, utan också vilka som finns i landskapet runt omkring. Man kan uttrycka det som att det är det biologiska arvet på såväl skogs- som landskapsnivå som avgör vilka arter som kommer att finnas framgent. Det biologiska arvet i en skog efter en avverkning är de arter eller strukturer (t ex död ved, äldre träd, intakta miljöer i äldre skog) som finns kvar och som möjliggör för arterna att på nytt etableras i området. Men det biologiska arvet finns också på landskapsnivå i form av att det finns källområden för arter att spridas ifrån för att kunna återetableras. I takt med att en allt större andel av skogslandskapet av-
Biologiskt landskapsarv Kontinuitet inom en skog Schematisk bild - relationen mellan biologiskt arv inom en skog och ett landskap. verkats har arealerna skogar med naturskogsmiljöer minskat och avståndet mellan dessa har blivit allt större. Därmed minskar också successivt möjligheterna för arter huvud- SKOGSBRUK UTAN HYGGEN A 1 (skogsyta) B 1 (plockhuggning) C 1 (återväxt) A 2 (skogsyta) B 2 (kalhuggning) C 2 (återväxt) sakligen knutna till dessa miljöer att spridas till brukad skog. De kvarvarande skogarna med värdefulla naturvärden får därför en allt större betydelse för att arter överhuvudtaget skall finnas kvar i skogslandskapet och om det skall vara möjligt för dessa arter att kunna etablera sig i skött skog. Finns det lämpliga miljöer och tillräckligt stora populationer av arterna i närheten av brukad skog kan de etablera sig. Finns det äldre skog med garnlav i anslutning till en uppväxande produktionsskog kan garnlaven successivt sprida sig in i kanterna av denna, högst 100 meter under en skogsgeneration, om den gamla skogen får stå kvar. På samma sätt kan en kryddspindling etableras i unga örtrika granskogar – om det i det omedelbara grannskapet finns SUCCESSIONSSTÖRNING KONTINUITETSBROTT Alla skogsbestånd innehåller en edafisk mosaik (markmosaik) av olika ståndortsförhållanden (här markerat med siffrorna 1-7) som olika arter inom skogsekosystemet är anpassade till. Selektiv avverkning i form av t.ex. plockhuggning innebär normalt endast en småskalig successionsstörning hos det lokala skogsekosystemet och arterna kan här lätt återinvandra från närområdet när ny skog växer upp (C1). Kalavverkning av motsvarande skogsområde medför däremot ett kontinuitetsbrott hos det lokala skogsekosystemet och arterna måste återinvandra från omgivningarna (C2). Detta medför att endast lättspridda arter kan återetablera sig när ny skog växer upp på kalhygget och vissa sällsynta och svårspridda arter återkommer sannolikt aldrig (ur: Kers 1977). 19
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11 and 12: god naturvård i alla avseenden då
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17 and 18: samma värden. Vår tolkning av det
Page 19: med storskaliga störningar i form
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25 and 26: och återetableras i resten av land
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?