Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

lektiv inte alltid rationellt. Industrialiserade länder som Tyskland och Österrike har en nästan 300-årig tradition av professionellt skogsbruk. Det mesta av tillväxten har skett i människoskapade skogar med monokulturer, enskiktade bestånd och snabbväxande, ofta ej inhemska, arter. Skörd innebar normalt kalhuggning, gallring och annan skötsel i syfte att öka tillväxten. Konstgödning och kemiska bekämpningsmedel framstod som nödvändigt för att uppnå mognad och ekonomiska volymer. Denna modell var framgångsrik så länge som naturens reserver kunde buffra denna stress, arbetskraften var billig, produkterna gav hög vinst och allmänheten ännu inte kände till den ekologiska ”tidsinställda bomben”. Den som riskerar försämra levnadsförhållandena och välfärden dramatiskt för framtida generationer. 1992 års miljökonferens i Rio de Janeiro blev den hittills mest spektakulära händelsen för att stoppa det centraleuropeiska skogsbrukets långa odyssé. En exploaterande, icke hållbar användning av skogen hade lett till ekonomisk och social erosion. Det blev uppenbart att skogsindustrin hade hamnat i en återvändsgränd. Det nya paradigmet var helt enkelt anpassning till naturen. Istället för intensiva ingrepp i naturen och ersättande av natur med fysiska, kemiska och genetiska substitut började skogsbruket bejaka naturliga processer i skogen som en produktionsfaktor att stärka och skydda. Naturnära skogsbruk i Lübeck Det första konceptet grundat på strikt anpassning till naturen utvecklades och publicerades 1994 i Lübecks stadsskog som Naturnära skogsbruk. 2 Exemplet Lübeck och dess naturnära skogsbruk visar en trend mot ekologisk markanvändning, inte bara inom Tyskland, utan hela EU. 2 International Journal of Ecoforestry 11 (1), 1995, Canada. 3 Sverige är motsvarande siffror 2-10 m3/år. 4 Förklaringen till denna princip är enkel. Skogsbruket arbetar (liksom jordbruket) med levande 42 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Centrala begrepp i Lübecks-modellen för skogsbruk: • För att skapa hållbara, skötta skogar måste man närma sig sammansättningen, strukturen och funktionen av de lokala, naturliga skogsekosystemen. • Målen för skogsskötseln och uttaget av virke måste baseras på det ekosystemens naturliga produktionsförmåga (i Tyskland 4-15 m3/år) 3 . • Den ekonomiska principen för ett framgångsrikt skogsbruk är att minimera insatsen - och inte att maximera uttaget. 4 Den praktiska skogsskötseln bygger på att man ser skogen som ett komplext system vars ekologiska, sociala och ekonomiska tillgångar förser både växter, djur och människor med nyttigheter. • Endast selektiv avverkning förekommer. Luckan i krontäcket får inte överstiga 0,25 hektar. • Naturlig föryngring är den huvudsakliga föryngringsmetoden. Plantering förekommer endast i undantagsfall, och då bara med inhemska trädslag. • Modellen klarar sig utan röjning i de flesta fall, eftersom skogens naturliga struktur prioriteras. Gallring kan göras för att avlägsna stammar av undermålig kvalitet, men ska inte omintetgöra konkurrensen mellan träd. • Avverkning av enskilda träd bestäms av en minsta måldiameter för respektive trädslag. Denna är 65 cm för bok (Fagus sylvatica) och 75 cm för ek (Quercus sp) vid brösthöjd, dvs 1,3 meter. • Minst 10 % av träden lämnas permanent som högstubbar, boträd, naturvärdesträd o dyl, eller för att de är extremt särpräglade eller vackra. • Minst 10 % av skogsarealen lämnas till fri utveckling som referensområden. system som viktigaste produktionsfaktor. Levande organismer är endast kapabla till en mycket begränsad respons på insatser och kan till och med kollapsa av stress från övergödning, chock eller annan onaturlig påverkan.
Följande metoder är inte tillåtna, enligt Lübecksmodellen: • Kalhyggen • Monokulturer • Införande av främmande trädslag • Användning av bekämpningsmedel och gödsel • Påverkan på jordmånen genom kompaktering, plöjning etc • Utdikning av fuktiga områden • Utfodring av vilt • Störande aktivitet under ekologiskt känsliga perioder Det naturnära skogsbruket ger förbättrade ekonomiska resultat, vilket bland annat beror på • låg input • låga risker, få sjukdomar • låg skada på jord och återstående bestånd • hög naturlig produktivitet • högt värde på avverkat timmer och andra virkesprodukter Många tyska storstäder har nu infört Lübecks skogsbrukskoncept, t ex Berlin, München, Bonn, Düsseldorf och Göttingen. Chefen för det tyska naturvårdsverket (BfN), Beate Jessel, har framhållit Lübecks-modellen som en förebild för både det offentliga och privata skogsbruket. Plantageskogsbruk – ett gigantiskt experiment Jag har studerat och utvärderat trädplantager i Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika under nästan 30 år. Jag har sett de flesta av ”mirakelarterna”: akacia, douglasgran, eukalyptus, gmelina, furu och teak. Och överallt har jag lagt märke till en liknande utveckling: 5 För definition och diskussion av begreppet kolsänka se kapitlet om skogen och klimatsystemet . SKOGSBRUK UTAN HYGGEN FAS 1: höga förväntningar, guldgrävaranda FAS 2: tekniskt genomförande på stora arealer, statsbi- drag FAS 3: goda ekonomiska resultat i första och andra om- loppstid FAS 4: ökning av sjukdomar i antal och intensitet, ökad tillförsel av gödsel och kemiska bekämpnings- medel – protester från lokalsamhällena FAS 5: förfall, degraderat land till salu eller bara övergivet – utarmade lokalsamhällen, svårigheter för människor att överleva Denna process sker regelbundet och i stor skala i industriella plantager. Jag har sett det i South Carolina, USA (tall), Jari, Brasilien (gmelina, eukalyptus, tall), Malaysia (akacia), Ghana (teak), Portugal (eukalyptus) och även i Tyskland (tall, gran). Kan vi då inte ta lärdom av denna process? Problemet är ofta psykologiskt. Mot erfarenheterna står förhoppningar, i fas ett och två uppfattas plantagerna som det framgångsrika undantaget från tidigare misslyckanden i regionen. När snaran sen dras åt är det för sent. De ansvariga beslutsfattarna är pensionerade eller döda, investeringar är förlorade, ekosystem förstörda, lokalbefolkningen rotlös. Företagen är borta sedan länge – kanske igång med nya experiment på nya platser och med nya mirakelarter. Normalt görs inte dessa ”experiment” fler än fyra eller fem omloppstider. Detta innebär 30-100 år i tropikerna, 100-300 år i tempererade och boreala skogar. Industriella trädplantager är inte hållbara. Och vad värre är: de lämnar ekosystemen kraftigt skadade och skjuter enorma kostnader på lokalbefolkningen och samhället, idag och i morgon. Ett argument om ofta anförs för plantager är funktionen som s.k. kolsänka 5 , för att motverka den globala uppvärmningen. Plantager kan förvisso ta upp koldioxid men endast 43
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11 and 12: god naturvård i alla avseenden då
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17 and 18: samma värden. Vår tolkning av det
Page 19 and 20: med storskaliga störningar i form
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25 and 26: och återetableras i resten av land
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?