Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

en går betydligt långsammare nu än vad den gjorde
tidigare. Skogsstyrelsen konstaterade nyligen att statens
sammanlagda ansträngningar med att skydda skog tillsammans
med skogssektorns åtaganden genom skogsvårdslag,
skogscertifiering och frivilliga åtaganden inte räcker för att
uppnå riksdagens uppsatta miljömål för skogen.
Klokt skött innebär den svenska modellen för naturvård
i skogen att om tillräckligt stor naturhänsyn tas vid ordinarie
skogsskötsel, behöver inte lika stora områden skyddas
som annars. Dock behöver större områden än idag skyddas.
Det avgörande är hur väl hela kedjan av skogsskötselåtgärder
förmår att skapa och sköta lämpliga förutsättningar för
skogens arter. Naturpåverkan av skogsskötsel har inte bara
att göra med hur skog avverkas utan också alla andra steg
däremellan. Vid alla dessa steg har graden av naturhänsyn
stor betydelse, t ex vid val av trädslag, markberedning och
plantering, röjning och gallring, skogsbränsleuttag, gödsling
m m. Långsiktigt är det också de sammantagna förutsättningarna
på landskapsnivå som är avgörande för skogens
mångfald, inte främst vad som händer i enskilda
skogar. Med detta sagt, skall det också understrykas att den
enskilda skogens naturvärden är helt avgörande för hur
mångfalden skall kunna utvecklas, eftersom man måste
utgå från var arterna och det biologiska arvet finns och att
de är starkt utarmade i yngre till medelålders skog.
Det avgörande är då inte i första hand om man har trakthyggesbruk
och kalavverkar med naturhänsyn eller om man
har någon form av hyggesfri skogsskötsel med naturhänsyn
utan vilka förutsättningar för mångfald som de ger upphov
till under hela skogens omloppstid. Självfallet kan det för
enskilda skogar vara mycket värdefullt att ha hyggesfri skötsel
för att säkerställa t ex förekomster av hänglavar, mykorrhizasvampar
eller behålla en olikåldrighet och skiktning av
trädskiktet som gynnar många skogsfåglar. Men det är en
skötsel som snarare är inriktad på att förvalta vissa natur-
SKOGSBRUK UTAN HYGGEN
värden än att producera virke. För tätortsnära skogar som
används mycket för friluftsliv och annan rekreation kan
hyggesfritt vara en lämplig skötsel.
Men för att behålla, förvalta och skapa naturvärden i
skogslandskapet vid normalt skogsbrukande kommer hyggesfria
metoder att ha begränsad potential. Det är onekligen
så att mykorrhizasvampar, och några andra artgrupper delvis
skulle gynnas med hyggesfri skötsel om man samtidigt
har en god naturhänsyn. Men samtidigt kommer förutsättningarna
att bli sämre för vedlevande arter eftersom det
oftare kommer vara maskiner i dessa skogar som kan köra
sönder den lilla mängd grova döda ved som skapas. Det
kommer också vara av största vikt att evighetsträd som har
stora naturvärden verkligen lämnas kvar också vid hyggesfri
skötsel. Det finns en uppenbar risk med hyggesfria metoder
att även dessa träd åker med ut eftersom de har de
största ekonomiska värdena. Vid trakthyggesbruk finns det
stora möjligheter att ta bra naturhänsyn för alla artgrupper,
såväl för vedlevande arter som för arter knutna till gamla
träd eller mykorrhizasvampar. Det är långt ifrån alltid bra
idag och här finns också en mycket stor potential till förbättringar.
Naturhänsynen är inte bara det som sker vid en
avverkning utan också vad som sker vid all skogsskötsel
under en skogs hela omloppstid. Vid t ex röjning och gallring
borde det vara självklart att som en kompletterande
målbild, måna om att skapa förutsättningar för en rik mångfald.
Hyggesfri skogsskötsel skulle vara ett välkommet inslag i
svensk skogskötsel som skulle berika mångfalden. Men det
är tyvärr bara få skogar och en liten areal skogsmark där det
finns förutsättningar för att kunna bedriva hyggesfritt skogsbruk
idag. Det är därför mer avgörande vad som kommer att
ske på trakthyggesbrukad mark, att naturhänsynen där är
tillräcklig och att arealen skyddad skog är tillräckligt stor.
27