Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

Introduktion Tanken svindlar och man blir lätt ödmjuk när man vandrar fram i en gammal naturskogsartad barrskog. Skogens innevånare och dess miljö har utvecklats till vad det är idag under mycket lång tid, flera tiotals miljoner år. Detta har förstås inte skett i Sverige, utan där skogarna befunnit sig geografiskt under olika tidsepoker. Sett i ett längre tidsperspektiv har inte de boreala barrskogarna alltid legat som en brett band runt norra halvklotets landmassor utan likt vandrande nomader förflyttat sig på grund av jordens många nedisningar och ändrat klimat. Den biologiska mångfalden i de svenska skogarna är därför ett resultat av en lång evolutionär resa i kombination med vilka arter som lyckats sprida sig hit efter den senaste inlandsisen och Sveriges naturgivna förutsättningar. Människans brukande av skog har därtill starkt och i ökande grad påverkat förutsättningarna, och därmed förekomsterna, för skogens arter, i synnerhet sedan kalhyggesbruket infördes i stor skala kring 1950. Som en följd av modernt skogsbruk och allt intensivare skötsel minskar livsutrymmena för många skogsarter stadigt. I Sverige, Finland och Norge bedöms ungefär en tiondel av skogens arter vara rödlistade. Att arter är rödlistade innebär att deras populationer minskar eller att arterna är mycket ovanliga och att de på sikt riskerar att försvinna från de nordiska länderna. För att motverka denna utarmning är det avgörande att naturhänsyn i vardagens skogsskötsel görs på bästa sätt eftersom arealen skyddad skog i Sverige inte på långa vägar räcker för att klara skogens artmångfald. På senare år har intresset för så kallad hyggesfri skogsskötsel ökat, bland annat med förhoppningen att det skulle kunna vara bättre på att förvalta vissa naturvärden än traditionellt kalhyggesbruk. Hyggesfri skogsskötsel skulle vara positivt, framförallt för mykorrhizasvampar men även för många fåglar, hänglavar, landmollusker och kärlväxter. Rent allmänt ger en variation av skogsskötsel också större 16 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Skogsbrukets påverkan på biologisk mångfald – en jämförelse mellan skötselmetoder Anders Dahlberg, Artdatabanken mångfald av förutsättningar för olika arter och därmed berikande för skogens mångfald. Självfallet skulle hyggesfritt på många sätt vara bra för många naturvärden. Men jag bedömer att hyggesfria metoder kommer att vara av mindre betydelse eftersom det är orealistiskt att de skall kunna realiseras i större skala. Det är bara på små arealer skogsmark i Sverige som det finns skogsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva hyggesfri skogsskötsel idag. Skall hyggesfritt komma till stånd krävs andra incitament för skogsägare för att göra det attraktivt att bedriva på produktiv skogsmark. Därför kommer det vara av större betydelse att naturhänsynen vid trakthyggesbruk utformas på bästa sätt, följs upp och anpassas till den nivå som krävs för att få den mångfald vi önskar ha i framtiden. Nedan för jag ett resonemang kring dessa frågor; varför arter är hotade, varför många arter framförallt finns i gamla skogar, naturskogsartade eller under långa tider plockhuggna, varför dessa s k kontinuitetsskogar är betydelsefulla och vad hyggesfri skogsskötsel skulle kunna tillföra i förhållande till traditionell skogsskötsel. Skogens arter förklarar var de finns och kommer att finnas För att förstå varför skogens arter har den ekologi och de anpassningar till sin miljö som de har, liksom varför många av dem är hotade och rödlistade idag, behöver vi ha ett evolutionärt och historiskt perspektiv. Den främsta orsaken till att antalet rödlistade arter i skog är så stort är att i princip all skogsmark sköts allt intensivare för att producera allt mer virke och massa. Skogsbruksskötta skogar skapar helt andra förutsättningar för biologisk mångfald än vad som fanns i naturskogstillståndet eller där människan under lång tid har utnyttjat skogar mer extensivt. Rationellt skogsbruk med trakthyggesbruk – som innebär kalhyggen, likåldriga skogar med ett trädslag och korta omloppstider – ger andra miljöer och andra förutsättningar än vad den naturliga dynamiken gav
med storskaliga störningar i form av i första hand brand och storm och där ingen ved skördades. Det är därför inte konstigt att många arter som anpassats till naturskogsförhållanden idag är hotade eftersom de med modernt skogsbruk har fått sina livsutrymmen starkt beskurna. Men självfallet finns det också arter som knappt påverkas eller rent av gynnas av trakthyggesbruk; exempel på det senare är rotticka och älg. Ett annat exempel är törnskata som till följd av nedgången av arealen buskrik naturbetesmark numera har merparten av sin svenska förekomst på just hyggesmark. Samtidigt vill jag lyfta fram att precis som att skötsel av en skog kan vara produktionsinriktad, kan den vara inriktad på att få så höga naturvärden som möjligt. Vilken skötsel man då skall ha beror förstås på vilka arter eller andra naturvärden man har som mål. Det kan både innebära att skog lämnas för fri utveckling och att man genom olika slags skogsskötsel upprätthåller och skapar de förutsättningar som olika arter fodrar. Naturen har inget mål med sitt varande. Det är bara människan förunnat att kunna ha detta utvärderande och planerande perspektiv. Vi skall därför inte glömma att det är med ett antropocentriskt perspektiv som vi pekar ut vilka värden, till exempel naturvärden, en skog har och vilka vi vill skall finnas i framtiden. Länge var en hög och värdefull skogsproduktion allenarådande huvudmål i den svenska skogspolitiken. Sedan 1993 har skogspolitiken dock omformulerats till att innefatta både produktion och miljö, som dessutom skall väga lika tungt. Miljömålet preciseras med att ”Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd…”. För att kunna realisera detta behövs goda kunskaper om skogens arter, miljöer och processer. Eftersom praktisk skogsskötsel och skoglig forskning huvudsakligen är, och har varit, inriktad på att producera gran och tall, är kunskapsläget för två arter, milt sagt, något bättre än för våra övriga drygt 20 000 skogs- SKOGSBRUK UTAN HYGGEN levande arter. Samtidigt är den sammanlagda kunskapen om skogslevande arters ekologi i Sverige stor och ökande. I stora drag vet vi vilka skogsmiljöer och andra förutsättningar som krävs för att skogens olika arter skall kunna leva vidare, även om det är stora kunskapsluckor för många enskilda arter. I princip minskar populationerna för alla arter som huvudsakligen eller uteslutande har sina förekomster i skogar med naturskogskvaliteter; på gamla träd, på grov död ved och där dessa funnits länge, eftersom tillgången på dessa miljöer blir allt ovanligare och fragmentiserade. Skall situationen förbättras är det dessa brister som skall åtgärdas. Om detta finns det en bred och välgrundad samsyn bland skogsekologer. Den biologiska mångfalden i svensk skog håller på att förändras och trivialiseras som ett resultat av allt mer intensivt skötta produktionsskogar som ger helt andra och mer ensartade biologiska förutsättningar än gångna tiders dynamik i naturskogar eller extensivt plockhuggna skogar. Naturvård i svensk skog baseras på en samverkan mellan staten och skogsnäringen. Principen är att skogsnäringen skall ansvara för en ansvarsfull förvaltning av skogens alla värden, inklusive naturvärden, på all skogsmark som en betydande del i den sammanlagda hushållningen av naturvärden i skogen i Sverige. Det innebär olika grad av naturhänsyn i skogslandskapet; en generell hänsyn som tas i samband med skogsskötsel och som utgör en form av basnivå, ibland en förstärkt hänsyn samt områdesskydd för skogsområden med särskilt höga naturvärden och som staten svarar för. Sköts detta på ett bra sätt blir behovet av skyddad skog betydligt mindre för att nå samma mål eftersom en hel del naturvärden då kan fortleva i den brukade skogen. Paradoxalt nog har situationen för skogens mångfald aldrig varit så dålig som idag, trots att arealen skog som skyddats är större än tidigare, att viss naturhänsyn tas och att merparten av skogsmarken är certifierad. Arealen skogsmark 17
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11 and 12: god naturvård i alla avseenden då
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17: samma värden. Vår tolkning av det
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25 and 26: och återetableras i resten av land
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?