Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

kvadratmeter och år samt en omloppstid av 100 år (Fig. 5). Dessa värden är ganska typiska för en svensk ’medelskog’ på fast mark. Utsläppen under det första året efter kalhuggning är på årsbasis ungefär lika stort som det maximala upptaget som inträffar i beståndets ’medelålder’. Utsläppen minskar efterhand som plantorna börjar växa till sig och tack vare annan vegetation som växer in. Efter ca 12 år är systemet i balans, dvs fotosyntes och respiration balanserar varandra och efter ytterligare ca 15 år har förlusterna under de första 12 åren hämtats in. Medelupptaget räknat över hela omloppstiden är ca 50 % av det maximala upptaget. De stora kolförlusterna i början av omloppsperioden beror på att det finns stora mängder dött organiskt material i systemet både ovan mark och i marken och dessa börjar omedelbart brytas ner av mikroorganismerna. Förutsättningarna för hög nedbrytningshastighet är dessutom särskilt goda på ett öppet hygge med höga temperaturer och god markfuktighet. Om man önskar optimera nettokolupptaget i dagens skogsbruk, dvs bestämma när ett bestånd ska skördas för att kolupptaget ska bli så stort som möjligt behövs kunskap av denna typ. De analyser vi har gjort baserade på denna kunskap visar att tidpunkten för optimal skörd ur kolupptagssynpunkt ligger ganska nära idag gällande praxis. Detta innebär att andra åtgärder måste vidtas om man önskar att öka sänkan i skogen med oförändrat virkesuttag (se nedan). Den svenska skogen spelar idag en viktig roll i den globala kolbalansen sett i proportion till dess omfattning. Våra beräkningar av Sveriges skogars kolbalans, som baseras på en kombination av modeller som testats mot gasutbytesmätningar och data från riksskogstaxeringen, visar att det årliga nettokolupptaget är ca 29 miljoner ton C. Den årliga avverkningsvolymen innehåller ca 18 miljoner ton C vilket ger ett minsta nettoupptag om 11 miljoner ton C. Av det skördade materialet hamnar en mycket liten del i långlivade produkter, medan resten hamnar i produkter som bryts ner 5 Lagergren et al., 2008 14 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN eller förbränns relativt snabbt och därmed återemitteras till atmosfären. Även om man räknar med miniminivån så motsvarar detta ca 65 miljoner ton koldioxid dvs ungefär lika mycket som vi släpper ut genom användning av fossila bränslen. Det är intressant att notera att medelupptaget i den svenska skogen, räknat på minimivärdena ovan, är ca -50 g C m -2 år -1 vilket är nästan 50 % mer än det globala medelvärdet för perioden 2000-2006 om man räknar upptaget i skog och gräsmarker lika och att upptaget på dessa ytor är 2.8 gigaton C per år. Detta stämmer ganska väl med den globala bilden att det är skogarna på höga latituder på norra halvklotet som är de största kolsänkorna. Kolbalansen i morgondagens svenska skogsbruk Kurvan som beskriver sambandet mellan nettoupptaget av koldioxid och skogens ålder (fig. 5) indikerar att det kan finnas möjligheter att öka medelupptaget i skogen under förutsättning att de initiala förlusterna kan reduceras och att det maximala upptaget kan bibehållas. Ett tänkbart alternativ att åstadkomma detta vore att helt undvika kalhyggesfasen och i stället skörda genom upprepade gallringar. Det finns ett fåtal studier som visar att effekterna av gallring på nettoutbytet av koldioxid kan vara mycket små om ens mätbara. I en studie i Finland i ett tallbestånd som gallrades till 74 % av den ursprungliga grundytan fann man ingen reduktion alls av nettoupptaget av koldioxid. Förlaringen i detta fall var att markvegetationen svarade för ett ökat upptag och detta tillsamman med en minskad autotrof respiration, kompenserade helt för kronskiktets minskade fotosyntes. Vi har även gjort egna studier av gallringseffekter på trädens transpiration 5 . I ett blandbestånd av tall och gran där 76 % återstod efter gallring, med bibehållen fördelning mellan trädslagen, fann vi att transpirationen ökade med ca 20 % under de två på varandra följande åren. Den starka kopplingen mellan transpiration och fotosyntes gör att vi vågar dra slutsatsen att även fotosyntesen ökad med ungefär
samma värden. Vår tolkning av detta var att de kvarvarande träden fick ökad tillgång till näring och ett bättre ljusklimat och kunde därigenom snabbt öka sin fotosyntes. Underlaget för att dra definitiva slutsatser om gallringars effekter på kolbalansen är idag för svagt men de fåtal studier som finns pekar på mycket intressanta möjligheter. En viktig förutsättning i detta sammanhang är givetvis att återbeskogningen efter gallring fungerar. Det är A och O i dessa sammanhang att så snabbt som möjligt återskapa en blad- Nettoupptag (g Cm -2 år -1 ) ) -1 år-2 Nettoupptag (g C m 300 200 100 0 -100 -200 -300 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Medelupptag yta som kan assimilera koldioxid. Det är <strong>utan</strong>för min kompetens att bedöma huruvida detta är möjligt men frågan huruvida ett kalhyggesfritt skogsbruk skulle kunna öka nettoupptaget i skogen får enligt min mening inte förbli oprövad. Antag att medelupptaget i skogen skulle kunna utgöra 60 % i stället för 50 % av det maximala (se Fig. 5) så skulle detta betyda att Sveriges skogar skulle ta upp ytterligare 20 miljoner ton CO 2 per år. Som av en händelse motsvarar detta 30 % inbesparad emission. Värt att pröva kanske? Potential Utsläpp Upptag 0 20 40 60 80 100 Beståndsålder (år) Figur 5. Nettoupptag som funktion av beståndsålder i en typisk svensk skog. Det röda fältet illustrerar den period under vilket beståndet är en källa av CO 2 till atmosfären, det blå den period som krävs för att kompensera för de initiala utsläppen och slutligen det gröna fältet som är den period under vilket beståndet ackumulerar kol totalt sett. 15
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11 and 12: god naturvård i alla avseenden då
Page 13 and 14: även detta skapar ett flöde av ko
Page 15: syntesen, eller vise versa, så få
Page 19 and 20: med storskaliga störningar i form
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25 and 26: och återetableras i resten av land
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?