Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

lektiv inte alltid rationellt.
Industrialiserade länder som Tyskland och Österrike har
en nästan 300-årig tradition av professionellt skogsbruk.
Det mesta av tillväxten har skett i människoskapade skogar
med monokulturer, enskiktade bestånd och snabbväxande,
ofta ej inhemska, arter. Skörd innebar normalt kalhuggning,
gallring och annan skötsel i syfte att öka tillväxten.
Konstgödning och kemiska bekämpningsmedel framstod
som nödvändigt för att uppnå mognad och ekonomiska
volymer.
Denna modell var framgångsrik så länge som naturens
reserver kunde buffra denna stress, arbetskraften var billig,
produkterna gav hög vinst och allmänheten ännu inte kände
till den ekologiska ”tidsinställda bomben”. Den som riskerar
försämra levnadsförhållandena och välfärden dramatiskt
för framtida generationer.
1992 års miljökonferens i Rio de Janeiro blev den hittills
mest spektakulära händelsen för att stoppa det centraleuropeiska
skogsbrukets långa odyssé. En exploaterande, icke
hållbar användning av skogen hade lett till ekonomisk och
social erosion. Det blev uppenbart att skogsindustrin hade
hamnat i en återvändsgränd.
Det nya paradigmet var helt enkelt anpassning till naturen.
Istället för intensiva ingrepp i naturen och ersättande
av natur med fysiska, kemiska och genetiska substitut började
skogsbruket bejaka naturliga processer i skogen som
en produktionsfaktor att stärka och skydda.
Naturnära skogsbruk i Lübeck
Det första konceptet grundat på strikt anpassning till naturen
utvecklades och publicerades 1994 i Lübecks stadsskog
som Naturnära skogsbruk. 2
Exemplet Lübeck och dess naturnära skogsbruk visar en
trend mot ekologisk markanvändning, inte bara inom
Tyskland, utan hela EU.
2 International Journal of Ecoforestry 11 (1), 1995, Canada.
3 Sverige är motsvarande siffror 2-10 m3/år.
4 Förklaringen till denna princip är enkel. Skogsbruket arbetar (liksom jordbruket) med levande
42
SKOGSBRUK UTAN HYGGEN
Centrala begrepp i Lübecks-modellen för skogsbruk:
• För att skapa hållbara, skötta skogar måste man
närma sig sammansättningen, strukturen och funktionen
av de lokala, naturliga skogsekosystemen.
• Målen för skogsskötseln och uttaget av virke måste
baseras på det ekosystemens naturliga produktionsförmåga
(i Tyskland 4-15 m3/år) 3 .
• Den ekonomiska principen för ett framgångsrikt
skogsbruk är att minimera insatsen - och inte att
maximera uttaget. 4
Den praktiska skogsskötseln bygger på att man ser skogen
som ett komplext system vars ekologiska, sociala och ekonomiska
tillgångar förser både växter, djur och människor
med nyttigheter.
• Endast selektiv avverkning förekommer. Luckan i
krontäcket får inte överstiga 0,25 hektar.
• Naturlig föryngring är den huvudsakliga föryngringsmetoden.
Plantering förekommer endast i undantagsfall,
och då bara med inhemska trädslag.
• Modellen klarar sig utan röjning i de flesta fall, eftersom
skogens naturliga struktur prioriteras.
Gallring kan göras för att avlägsna stammar av undermålig
kvalitet, men ska inte omintetgöra konkurrensen
mellan träd.
• Avverkning av enskilda träd bestäms av en minsta
måldiameter för respektive trädslag. Denna är 65 cm
för bok (Fagus sylvatica) och 75 cm för ek (Quercus
sp) vid brösthöjd, dvs 1,3 meter.
• Minst 10 % av träden lämnas permanent som högstubbar,
boträd, naturvärdesträd o dyl, eller för att
de är extremt särpräglade eller vackra.
• Minst 10 % av skogsarealen lämnas till fri utveckling
som referensområden.
system som viktigaste produktionsfaktor. Levande organismer är endast kapabla till en mycket
begränsad respons på insatser och kan till och med kollapsa av stress från övergödning, chock
eller annan onaturlig påverkan.