Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

More documents

Recommendations

Info

Skogens roll i den globala kolbalansen Den ökning av koldioxidkoncentrationen i atmosfären som har pågått sedan industrialismens början beror på att vi tillför mera koldioxid till atmosfären än vad som tas upp i hav och i vegetation. Tillförseln av koldioxid till atmosfären genom förbränning av fossilt kol var under perioden 2000- 2006 ca 7,6 Gigaton C per år och avskogningen bidrog med ytterligare 1,5 Gigaton 1 C per år (Fig. 1). Totalt sett tillfördes atmosfären således 9,1 Gigaton C per år under den perioden. Av dessa tillförda mängder stannade 4,1 Gigaton C (Fig. 1) kvar i atmosfären, medan 2,2 Gigaton C togs upp av haven och resten, 2,8 Gigaton C per år togs upp av den terrestra delen av jorden som inte är berörd av avskogning. Vegetationens upptag av koldioxid från atmosfären är kopplat till vegetationens produktionsförmåga och globalt 10 SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt bättre för klimatet? Anders Lindroth, Lunds universitet CO 2 flux (Pg C y -1 ) Source Sink 1 1 Gigaton = 1 000 000 000 ton (en miljard ton), C= kol. fossil fuel emissions Time (y) deforestation atmospheric CO 2 ocean 2000- 2006 7.6 1.5 4.1 2.8 2.2 Figur 1. Utvecklingen av den globala kolbalansen under perioden 1850-2006. I höger kant av figuren ges värdena som medeltal för perioden 2000-2006. Efter Canadell et al. (2007) samt www.globalcarbonproject.org. sett är det skog, gräsmark och jordbruksmark som har den största produktionsförmågan. Skog utgör ca 30 % av jordens landyta medan gräsmarker upptar 16 % och jordbruksmark ca 10 % av ytan. Nettokolbalansen för jordbruksmarker är i stort sett noll eftersom allt som producerats konsumeras och därmed bryts ner och återförs till atmosfären efter en kort tid. Gräsmarker och skog har grovt sett samma nettoupptag av koldioxid per yt- och tidsenhet och därmed kan vi omedelbart dra slutsatsen att skogen spelar en mycket stor roll för jordens kolbalans. Man kan uttrycka det som så att skog och gräsmarker tillsammans ger atmosfären en ’rabatt’ på emissionerna motsvarade ca 35 %. Vi kan också konstatera att om vi helt kunde upphöra med avskogningen så skulle situationen förbättras men koldioxidhalten i atmosfären skulle ändå fortsätta att öka med dagens omfattning av fossila utsläpp. Skogens interaktion med atmosfären på ekosystemnivå De två grundläggande processerna som bestämmer ett skogsekosystems utbyte av koldioxid gentemot atmosfären är fotosyntes och respiration (Fig. 2). Genom fotosyntesen tas koldioxid upp (assimileras) från den luft som omger de gröna växtdelarna och därmed skapas ett flöde av koldioxid från atmosfären ner mot växttäcket. Detta upptag av koldioxid kallar vi bruttofotosyntes eller på engelska ’Gross Primary Production’ (GPP). Eftersom växterna är levande organismer så sker det hela tiden cellandning och i denna process frigörs koldioxid både från ovanjordiska växtdelar och från rötterna. Denna process som då skapar ett flöde av koldioxid ut från växten till atmosfären betecknar vi autotrof respiration (Ra). I ekosystemet har det under lång tid ansamlats organiskt material genom att växtdelar dör och faller ner till marken. Detta material är under ständig nedbrytning av de mikroorganismer som finns i systemet och
även detta skapar ett flöde av koldioxid ut från systemet till atmosfären. Detta betecknar vi heterotrof respiration (Rh). Eftersom vi är intresserade av att följa hur mycket koldioxid som flödar ut och in i atmosfären, måste vi hålla reda på vilken riktning dessa olika flöden har. Inom mikrometeorologin, som är den vetenskapsgren där utbytesprocesser med atmosfären studeras, har man av tradition valt att definiera ett uppåtriktat flöde som positivt och ett nedåtriktat som negativt. Därmed får GPP negativa värden och Ra och Rh positiva värden. Som en konsekvens av detta blir nettoutbytet (på engelska, NEE; Net Ecosystem Exchange) mellan skogsekosystemet och atmosfären lika med summan av dessa olika flöden. Ett negativt värde på NEE innebär således att ekosystemet har tagit upp mera koldioxid än det har emitterat. Det traditionella sättet att beräkna utbytet av koldioxid Bruttofotosyntes (GPP) Förnafall SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Nettoutbyte NEE = GPP + R a + R h Autotrof respiration (R a ) mellan ett skogsekosystem och atmosfären är att mäta den totala mängden kol, både i mark och i vegetation, vid två olika tidpunkter och sedan ta skillnaden mellan dessa. Om den totala kolmängden har ökat över tiden så har systemet tagit upp mera kol än det har avgett och alltså fungerat som en sänka gentemot atmosfären. Problemet med denna metodik är att man måste ha ett relativt långt tidsintervall, fem till tio år, mellan dessa mätningar för att kunna säkerställa eventuella skillnader med rimlig noggrannhet. Men med ny teknik kan vi nu i stället direkt mäta gasutbytet av koldioxid mellan atmosfären och ekosystemet med en tidsupplösning av 30 minuter. Det betyder att vi i detalj kan följa hur ett skogsekosystem reagerar på förändringar i solinstrålning, temperatur, fuktighet mm. Ett exempel på en sådan mätning ges i Fig. 3. På natten är nettoutbytet positivt, det vill säga flödet av koldioxid går från skogen till atmosfären, vilket är naturligt eftersom den enda process som är Markkol Figur 2. Grundläggande processer för kolflöden i ett skogsekosystem. Heterotrof respiration (R h ) DOC 11
Page 1 and 2: Rapport Skogsbruk utan hyggen SKOGS
Page 3 and 4: Presentation av författarna Sverke
Page 5 and 6: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN ”Hyggesfrit
Page 7 and 8: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Definitioner
Page 9 and 10: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Virkesförrå
Page 11: god naturvård i alla avseenden då
Page 15 and 16: syntesen, eller vise versa, så få
Page 17 and 18: samma värden. Vår tolkning av det
Page 19 and 20: med storskaliga störningar i form
Page 21 and 22: Biologiskt landskapsarv Kontinuitet
Page 23 and 24: Bilder: Johan Svensson och Per Sand
Page 25 and 26: och återetableras i resten av land
Page 27 and 28: hizasvampar fortlever om träd får
Page 29 and 30: en går betydligt långsammare nu
Page 31 and 32: ljus och näring. Vid gallring enli
Page 33 and 34: föryngrad, kan Naturkultur tilläm
Page 35 and 36: med tillväxten efter gallring info
Page 37 and 38: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Hyggesfritt i
Page 39 and 40: styrelsens s k rådgivningsnivå 5
Page 41 and 42: Yttringeskogen i Lidingö kommun st
Page 43 and 44: Historiskt sett har skogarnas utred
Page 45 and 46: Följande metoder är inte tillåtn
Page 47 and 48: SKOGSBRUK UTAN HYGGEN Naturskyddsf

Rapport Skogsbruk utan hyggen - Naturskyddsföreningen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?