Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

More documents

Recommendations

Info

– medlemskap, medverkan och medlemsförmåner i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer, – varor, tjänster och bostäder, – socialtjänsten, färdtjänst, riksfärdtjänst och bostadsanpassningsbidrag, – socialförsäkringen och anslutande bidragssystem, – arbetslöshetsförsäkringen, – statligt studiestöd, samt – hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet. De rättsliga påföljder som kan bli aktuella vid överträdelser av förbuden mot diskriminering är ogiltighet och skadestånd. Den som påstås ha diskriminerat någon enligt lagen får inte utsätta en enskild person för repressalier på grund av att han eller hon anmält eller påtalat diskrimineringen eller medverkat i en utredning om denna. Den rättsliga påföljden som kan bli aktuell vid överträdelse av förbudet mot repressalier är skadestånd. Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Sedan den 1 april 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av bl.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Därutöver har lagen till ändamål att motverka annan kränkande behandling. I lagen finns uttryckliga förbud mot diskriminering (direkt och indirekt, trakasserier och instruktioner att diskriminera) av barn och elever i förskolan, skolan och kommunernas vuxenutbildning. Lagen innebär också att barn och elever får ett skydd mot annan kränkande behandling, såsom mobbing. Lagen förbjuder också repressalier mot barn och elever på grund av att barnet eller eleven anmält eller påtalat att någon i verksamheten handlat i strid med lagen eller på grund av att barnet medverkat i en utredning enligt lagen. Redan tidigare har det förekommit rättsprocesser med anledning av kränkningar i skolan, men med den nya lagen tydliggörs huvudmännens ansvar för diskriminering och andra former av kränkningar. Vidare skärps kravet på aktiva åtgärder mot mobbning och liknande kränkande behandling samtidigt som all utbildning och annan verksamhet som anges i skollagen – förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och gymnasieskolan samt kommunernas vuxenutbildning – omfattas av den nya lagen. Det förebyggande arbetet förstärks genom att förbuden mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i skolan kombineras med regler om att den som ansvarar för verksamheten, såväl kommunala som enskild huvudmän, måste bedriva ett målinriktat arbete och se till att det finns planer för likabehandling (likabehandlingsplan). Likabehandlingsplan- 12
en skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter och förebygga och förhindra alla former av trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall därför även planerade åtgärder ingå. Planen skall årligen följas upp och ses över. Det finns också en skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling och i förekommande fall vidta åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Den rättsliga påföljd som kan bli aktuell vid överträdelse av lagens bestämmelser är skadestånd. Lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Den 1 juli 2003 ändrades lagen som ett led i genomförandet av de två tidigare nämnda EG-direktiven. En ny diskrimineringsgrund – ”religion eller annan trosuppfattning” – har införts i lagen. Av den anledningen har lagens rubrik som tidigare löd lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet ändrats till lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Ändringen speglar det förhållandet att trosbekännelse brutits ut från diskrimineringsgrunden ”etnisk tillhörighet” och nu innefattas i den nya diskrimineringsgrunden ”religion eller annan trosuppfattning”. Med etnisk tillhörighet avses enligt lagen att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Diskrimineringsbegreppen har anpassats till EG-rätten och numera framgår det uttryckligen av lagen att trakasserier och instruktioner att diskriminera en person är former av diskriminering. Dessutom har lagens tillämpningsområde utökats. Lagen gäller även när en arbetsgivare beslutar eller vidtar åtgärder som rör yrkespraktik, utbildning eller annan yrkesvägledning. Även den som söker eller fullgör yrkespraktik och den som utan att vara anställd utför arbete på en arbetsplats som inlånad eller inhyrd omfattas av lagens skydd. Lag (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Till följd av ändringarna i lagen om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och tillkomsten av de nya diskriminerinslagarna har lagen om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ändrats. Av lagen följer numera att DO även skall utöva tillsyn – med avseende på diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning – över efterlevnaden av lagen om likabehandling av studenter i högskolan, lagen om förbud mot diskriminering och lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i enlighet med bestämmelserna i dessa lagar. 13
Page 1 and 2: Sveriges rapport till Europarådet
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Del 1 ......
Page 5 and 6: iksdagsbeslut om nationella minorit
Page 7 and 8: Del 2 Grundläggande principer, ram
Page 9 and 10: det fler grupper än de redan erkä
Page 11: Dessutom har ändringar skett av la
Page 15 and 16: och stiftelser för verksamhet som
Page 17 and 18: förutsättningar, utveckla och ini
Page 19 and 20: Jämlikhet inom folkhälsoområdet
Page 21 and 22: Traditioner och näringar Sverige d
Page 23 and 24: Undersökningen visar att majoritet
Page 25 and 26: hälsa och utbildning, politiska r
Page 27 and 28: främlingsfientlighet kallas hatbro
Page 29 and 30: Åklagarnas kompetens att handlägg
Page 31 and 32: Djurskyddmyndigheten har lämnat si
Page 33 and 34: elyser förhållanden i Sverige och
Page 35 and 36: möjligt att använda minoritetsspr
Page 37 and 38: Nordiskt samiskt språkpris, Golleg
Page 39 and 40: läroplanerna framgår alltså fort
Page 41 and 42: och Europarådet. När det gäller
Page 43 and 44: slutsatsen, utifrån studier av upp
Page 45 and 46: Vidare har regeringen tydliggjort a
Page 47 and 48: Delaktighet i det offentliga livet
Page 49 and 50: amkonventionen. Vid mötet deltog r
Page 51 and 52: syfte att stärka det gränslösa s
Page 53 and 54: Bilagor Bilaga 1, Författningsbila
Page 55 and 56: examina; den som är anställd som
Page 57 and 58: erättigat mål och medlen är läm
Page 59 and 60: 15 § Beslut av Överklagandenämnd
Page 61 and 62: I 16 kap. 9 § brottsbalken finns b
Page 63 and 64:
Förbudet mot könsdiskriminering g
Page 65 and 66:
17 § Den som utsätter någon för
Page 67 and 68:
arn: den som deltar i eller söker
Page 69 and 70:
samband med kön, etnisk tillhörig
Page 71 and 72:
20 § I en tvist om skadestånd enl
Page 73 and 74:
7 § Arbetsgivaren skall verka för
Page 75 and 76:
Ogiltighet 14 § Ett avtal är ogil
Page 77 and 78:
I framställningen skall det anges
Page 79 and 80:
livit diskriminerad eller utsatt f
Page 81 and 82:
2 § I denna förordning finns best
Page 83 and 84:
1. avgiftsfri rådgivning och infor
Page 85 and 86:
1. företräder någon av de nation
Page 87 and 88:
14 § Beslut enligt denna förordni
Page 89 and 90:
Sammanställning över synpunkter f
Page 91:
Representanter för den sverigefins
show all

Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?