Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

More documents

Recommendations

Info

som i likhet med en ökad jämställdhet bör stimuleras ytterligare inom ramen för produktionsstöden till svensk film. Det saknas dock fortfarande en bredare bas för filmproduktion på de nationella minoritetsspråken. För att uppmärksamma filmer på de nationella minoritetsspråken har Svenska Filminstitutet fått i uppdrag att – i nära samarbete med berörda organisationer – utreda och lämna förslag på hur produktionen av film på dessa språk skall främjas. Resultatet av uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 15 augusti 2006. Tidningar på minoritetsspråk För språkens utvecklande och bevarande är det väsentligt att tidningar på respektive språk ges tillräckligt stöd. När det gäller villkoren för statligt presstöd finns vissa särskilda regler för ekonomiskt stöd till dagstidningar som vänder sig till språkliga minoriteter. Regeringen beslutade i oktober 2004 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bl.a. analysera behovet av presstöd till dagstidningar som riktar sig till invandrare och nationella minoriteter. Kommittén slutredovisade i februari 2006 sitt uppdrag genom betänkandet Mångfald och räckvid (SOU 2006:8).I betänkandet lämnar kommittén förslag för att underlätta etablerandet av dagstidningar på samiska respektive meänkieli. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Tillgänglighet inom informationstekniken IT-tekniken har betydelse inte bara för majoritetsbefolkningen utan även för de nationella minoriteterna. Ett problem för den samiska gruppen har varit att det inte funnits stöd för språket i databehandlingen. Av den anledningen har de nordiska sameministrarna och sametingspresidenterna tillskrivit ITindustrin för att få till stånd en ändring. Hittills har det resulterat i att det fr.o.m. 2004 finns stöd för samiska språket i den senaste versionen av Windows. Fortsatta insatser görs på området bl.a. för att uppmärksamma myndigheterna om denna möjlighet. Det nordiska arbetet har också medfört att det finns stöd för det samiska språket i den nya europeiska telecomstandarden för mobiltelefoner. Förutsatt att mobilindustrin tillämpar standarden finns möjlighet att sända och ta emot SMS på samiska. ARTIKEL 10 1. Parterna åtar sig att erkänna att den som tillhör en nationell minoritet har rätt att fritt och utan ingripande använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt, och såväl muntligt som skriftligt. 2. I områden som av hävd eller i betydande antal bebos av personer som tillhör nationella minoriteter skall parterna, om dessa personer begär detta och om en sådan begäran motsvarar ett verkligt behov, sträva efter att så långt möjligt säkerställa att de förutsättningar finns som skulle göra det 34
möjligt att använda minoritetsspråket i umgänget mellan dessa personer och förvaltningsmyndigheterna. 3. Parterna åtar sig att tillförsäkra varje person som tillhör en nationell minoritet rätt att ofördröjligen, på ett språk som han eller hon förstår, bli underrättad om skälen för hans eller hennes frihetsberövande och om beskaffenheten av och orsaken till anklagelser mot honom eller henne samt rätt att försvara sig på detta språk, om nödvändigt med gratis biträde av en tolk. Rätt att använda minoritetsspråk Äldreomsorg på minoritetsspråk Lagarna (1999:1175 och 1999:1176) om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar ger enskilda personer rätt att använda dessa språk i samband med myndighetesutövning i de geografiska områden (s.k. språkliga förvaltningsområden) där språken har använts av hävd och fortfarande används i tillräcklig omfattning. Lagarna innebär bl.a. att det är en rättighet för enskilda att få förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på de nämnda språken i vissa geografiska områden. Även utanför de språkliga förvaltningsområdena finns emellertid behov av äldreomsorg anpassad efter samtliga nationella minoriteters språk och kultur. Inom all hälso- och sjukvård såväl som inom vård och omsorg om äldre, bör kunskap finnas och hänsyn tas till de särskilda behov som personer från de nationella minoriteterna kan ha. Flera kommuner har således ökat, eller planerar att öka, servicen för sina invånare på andra språk och har inrättat särskilda äldreboenden eller särskilda avdelningar på äldreboenden för exempelvis finsktalande äldre. År 2004 fanns totalt i hela landet 30 särskilda äldreboenden med etnisk inriktning varav 19 för finsktalande. Svårigheter med att nå personer med annan språklig bakgrund kan bero på bristande kunskaper eller på bristande information till grupperna om samhällets insatser. Från kommunernas sida görs stora insatser för att tillgodose behoven hos personer med utländsk bakgrund eller dem som tillhör de nationella minoriteterna. Det är dock bara 34 procent av de kommuner som uppger sig ha äldre med särskilda behov på grund av etnisk tillhörighet som säger sig kunna tillgodose behoven för alla, eller en majoritet, när det gäller att ha personal som talar brukarnas språk. Av de berörda kommunerna har 59 procent inga aktiviteter anpassade till någon etnisk grupp. Regeringen anser att det finns behov av att förbättra kvaliteten och mångfalden av alternativ i omsorgen för personer med utländsk bakgrund eller de som tillhör de nationella minoriteterna. Det gäller allt från bättre information och fler anpassade boenden till utökade dagverksamheter till 35
Page 1 and 2: Sveriges rapport till Europarådet
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Del 1 ......
Page 5 and 6: iksdagsbeslut om nationella minorit
Page 7 and 8: Del 2 Grundläggande principer, ram
Page 9 and 10: det fler grupper än de redan erkä
Page 11 and 12: Dessutom har ändringar skett av la
Page 13 and 14: en skall syfta till att främja bar
Page 15 and 16: och stiftelser för verksamhet som
Page 17 and 18: förutsättningar, utveckla och ini
Page 19 and 20: Jämlikhet inom folkhälsoområdet
Page 21 and 22: Traditioner och näringar Sverige d
Page 23 and 24: Undersökningen visar att majoritet
Page 25 and 26: hälsa och utbildning, politiska r
Page 27 and 28: främlingsfientlighet kallas hatbro
Page 29 and 30: Åklagarnas kompetens att handlägg
Page 31 and 32: Djurskyddmyndigheten har lämnat si
Page 33: elyser förhållanden i Sverige och
Page 37 and 38: Nordiskt samiskt språkpris, Golleg
Page 39 and 40: läroplanerna framgår alltså fort
Page 41 and 42: och Europarådet. När det gäller
Page 43 and 44: slutsatsen, utifrån studier av upp
Page 45 and 46: Vidare har regeringen tydliggjort a
Page 47 and 48: Delaktighet i det offentliga livet
Page 49 and 50: amkonventionen. Vid mötet deltog r
Page 51 and 52: syfte att stärka det gränslösa s
Page 53 and 54: Bilagor Bilaga 1, Författningsbila
Page 55 and 56: examina; den som är anställd som
Page 57 and 58: erättigat mål och medlen är läm
Page 59 and 60: 15 § Beslut av Överklagandenämnd
Page 61 and 62: I 16 kap. 9 § brottsbalken finns b
Page 63 and 64: Förbudet mot könsdiskriminering g
Page 65 and 66: 17 § Den som utsätter någon för
Page 67 and 68: arn: den som deltar i eller söker
Page 69 and 70: samband med kön, etnisk tillhörig
Page 71 and 72: 20 § I en tvist om skadestånd enl
Page 73 and 74: 7 § Arbetsgivaren skall verka för
Page 75 and 76: Ogiltighet 14 § Ett avtal är ogil
Page 77 and 78: I framställningen skall det anges
Page 79 and 80: livit diskriminerad eller utsatt f
Page 81 and 82: 2 § I denna förordning finns best
Page 83 and 84: 1. avgiftsfri rådgivning och infor
Page 85 and 86:
1. företräder någon av de nation
Page 87 and 88:
14 § Beslut enligt denna förordni
Page 89 and 90:
Sammanställning över synpunkter f
Page 91:
Representanter för den sverigefins
show all

Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?