Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

Sammanställning över synpunkter från de nationella
minoriteternas organisationer
Under 2005 genomförde Sverige en kartläggning av situationen för de
mänskliga rättigheterna i Sverige. Som tidigare nämnts i rapporten utgör
denna kartläggning en del av En nationell handlingsplan för de mänskliga
rättigheterna 2006–2009. De synpunkter från nationella minoriteternas
organisationer som redovisas nedan är ett utdrag ur handlingsplanen.
Regeringen för en kontinuerlig dialog med representanter för de nationella
minoriteternas organisationer. Inom ramen för detta samråd har respektive
minoritetsgrupp lyft fram olika prioriterade områden där det enligt dem
krävs ytterligare åtgärder. De fem minoritetsgrupperna har samtliga uppgett
att bristerna är stora när det gäller de nationella minoriteternas rättigheter i
fråga om utbildning. Många kommuner känner inte till vilka skyldigheter de
har att tillhandahålla modersmålsundervisning i minoritetsspråken. Det finns
även en stor brist på utbildade lärare i minoritetsspråken och utbudet av
läromedel är mycket begränsat.
Den sverigefinska gruppen har framfört kritik mot att det finns ett krav på
att minst fem elever i en kommun skall begära modersmålsundervisning i
finska för att kommunen skall vara skyldig att ordna undervisningen. För
samiska, meänkieli och romani chib räcker det med att en elev vill ha
modersmålsundervisning för att kommunens skyldighet att anordna detta
skall inträda. Representanter för den sverigefinska gruppen har även tagit
upp frågan om modersmål i förskolan och menar att utvecklingen inom
förskolan är alarmerande när det gäller barnens språkutveckling. Enligt
representanterna finns det varken lagstadgad rätt eller öronmärkta medel till
modersmålsstöd i förskolan. Som resultat av detta har ett stort antal
kommunala finskspråkiga förskolegrupper stängts. I samband med
kartläggningen inför en ny handlingsplan om mänskliga rättigheter har
representanter för den sverigefinska gruppen yrkat att den nationella
handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna kompletteras med en ny
rättighetslagstiftning beträffande undervisning i och på finska i förskola och
skola samt att den sverigefinska minoritetens och de andra nationella
minoriteternas rätt till eget modersmål och egen kultur i högre grad lyfts
fram i den nya handlingsplanen.
Romska representanter har pekat på att det är ett stort problem att de flesta
romer har en mycket låg utbildningsnivå. Många går inte ut grundskolan
med fullständiga betyg, få genomför en hel gymnasieutbildning och det är
mycket få romer som genomgår en akademisk utbildning. I dag finns många
vuxna romer som helt saknar grundskoleutbildning. Den låga
utbildningsnivån leder i sin tur till att romer har svårt att konkurrera på
arbetsmarknaden.
89