Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

More documents

Recommendations

Info

nationella minoriteter och i syfte att främja tolerans och tillåta kulturell mångfald. Sedan Sverige lämnade den första rapporten angående efterlevnaden av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter till Europarådet har det inte skett några förändringar av bestämmelserna om yttrandefrihet, tankefrihet och samvetsfrihet. Sverige hänvisar därför i dessa delar till den första rapporten. Tillträde till massmedia Det finns inget, varken i svensk lag eller i praxis, som hindrar nationella minoriteter att framställa eller använda några former av massmedier. Ingen åtskillnad görs mellan människor i tryckfrihets- eller yttrandefrihetsgrundlagen. Var och en är fri att starta och driva medieföretag lika väl som att använda eller inte använda medier. Inte desto mindre har den svenska staten ansett det vara väsentligt att vidta lämpliga åtgärder för att underlätta tillträde och tillgång till massmedier för personer som tillhör nationella minoriteter. Programföretagen i allmänhetens tjänst har ett stort ansvar för att beakta nationella respektive etniska minoriteters behov. Av sändningstillstånden för public service-företagen – Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR) – har det sedan lång tid framgått och framgår allt jämnt att företagens insatser för de nationella respektive etniska minoriteterna skall ökas. Enligt sändningstillstånden som gällde fram till 2002 intog samiska, finska och meänkieli en särställning i programverksamheten. För den nu gällande perioden, som gällt sedan 2002, skall även romani chib ha en sådan särställning. Av propostionen som ligger till grund för de nu gällande sändningstillstånden framgår vidare att programföretagen skall ta hänsyn till att även jiddisch har status av minoritetsspråk. Regeringen beslutade i mars 2006 om propositionen Viktigare än någonsin! Radio och TV i allmänhetens tjänst 2007 - 2012 (prop. 2005/06:112). Där anges de övergripande riktlinjer som skall gälla för SVT, SR och UR under nästa tillståndsperiod. I propositionen föreslår regeringen att sändningar på de nationella minoritetsspråken även fortsättningsvis skall vara ett prioriterat område och att tillgängligheten skall fortsätta att förbättras. Medier på minoritetsspråk Radio- och TV-sändningar på minoritetsspråk Sveriges Television (SVT) sänder nyheter, samhällsprogram, barnprogram, dokumentärer m.m. på finska. Det dagliga nyhetsprogrammet Uutiset 32
elyser förhållanden i Sverige och andra länder ur ett sverigefinskt perspektiv. Under 2005 uppgick det totala utbudet av finskspråkiga program i SVT till 139 timmar. Totalt sände SVT 67 timmar med samiska program under 2005, däribland nyhetsprogrammet Ođđasat som sänds varje vardag. SVT har under 2005 sänt fakta- och barnprogram på meänkieli under totalt sex timmar. Program på romani chib sändes under 2005 i form av två egenproducerade dokumentärer. Sveriges Radio (SR) sände under 2005 rikstäckande program på fjorton olika språk, varav fyra var på nationella minoritetsspråk. SR Sisuradio ansvar för såväl rikssändningar som regionala/lokala sändningar på finska. Lokalt över Norrbotten sänder SR Sisuradio även program på meänkieli måndag – fredag. En central del i SR Sisuradios nyhetsbevakning har varit att granska utvecklingen av det finska språkets minoritetsställning i Sverige. Under 2005 sände SR totalt 8 641 programtimmar på finska, 827 timmar på meänkieli, 467 timmar på samiska och 120 timmar på romani chib. SR Sameradion sänder på tre samiska språkvariteter; nord-, syd- och lulesamiska samt på svenska. SR:s sändningar på romani chib består dels av ett halvtimmeslångt magasinsprogram som behandlar vardagsfrågor för romer i Sverige, dels av ett nyhets- och aktualitetsmagasin som innehåller samhällsinformation och bevakning av romsk kultur. SR har även sänt program om och med jiddischtalande. I sina TV-sändningar sände Sveriges Utbildningsradio (UR) under 2005 totalt 36 timmar på finska och åtta timmar på samiska. Programmen riktade sig till barn, unga och vuxna. De finskspråkiga TV-programmen behandlade ämnen som litteratur, hälsa, natur och det finska språket. De har också sänt en finskspråkig dramaserie för unga. På samiska sändes främst samhällsorienterade program för barn och unga. I radio har UR sänt en kurs i nordsamiska. Filmproduktion på minoritetsspråk Den språkliga och kulturella mångfalden har under senare år ökat i svensk film. Inte minst de regionala produktionscentrumen har varit bidragande till denna utveckling. Flera filmer där det talas nationella minoritetsspråk eller som handlar om minoriteters villkor har rönt uppmärksamhet under de senaste åren. Den ökande mångfalden i svensk film är en positiv utveckling 33
Page 1 and 2: Sveriges rapport till Europarådet
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Del 1 ......
Page 5 and 6: iksdagsbeslut om nationella minorit
Page 7 and 8: Del 2 Grundläggande principer, ram
Page 9 and 10: det fler grupper än de redan erkä
Page 11 and 12: Dessutom har ändringar skett av la
Page 13 and 14: en skall syfta till att främja bar
Page 15 and 16: och stiftelser för verksamhet som
Page 17 and 18: förutsättningar, utveckla och ini
Page 19 and 20: Jämlikhet inom folkhälsoområdet
Page 21 and 22: Traditioner och näringar Sverige d
Page 23 and 24: Undersökningen visar att majoritet
Page 25 and 26: hälsa och utbildning, politiska r
Page 27 and 28: främlingsfientlighet kallas hatbro
Page 29 and 30: Åklagarnas kompetens att handlägg
Page 31: Djurskyddmyndigheten har lämnat si
Page 35 and 36: möjligt att använda minoritetsspr
Page 37 and 38: Nordiskt samiskt språkpris, Golleg
Page 39 and 40: läroplanerna framgår alltså fort
Page 41 and 42: och Europarådet. När det gäller
Page 43 and 44: slutsatsen, utifrån studier av upp
Page 45 and 46: Vidare har regeringen tydliggjort a
Page 47 and 48: Delaktighet i det offentliga livet
Page 49 and 50: amkonventionen. Vid mötet deltog r
Page 51 and 52: syfte att stärka det gränslösa s
Page 53 and 54: Bilagor Bilaga 1, Författningsbila
Page 55 and 56: examina; den som är anställd som
Page 57 and 58: erättigat mål och medlen är läm
Page 59 and 60: 15 § Beslut av Överklagandenämnd
Page 61 and 62: I 16 kap. 9 § brottsbalken finns b
Page 63 and 64: Förbudet mot könsdiskriminering g
Page 65 and 66: 17 § Den som utsätter någon för
Page 67 and 68: arn: den som deltar i eller söker
Page 69 and 70: samband med kön, etnisk tillhörig
Page 71 and 72: 20 § I en tvist om skadestånd enl
Page 73 and 74: 7 § Arbetsgivaren skall verka för
Page 75 and 76: Ogiltighet 14 § Ett avtal är ogil
Page 77 and 78: I framställningen skall det anges
Page 79 and 80: livit diskriminerad eller utsatt f
Page 81 and 82: 2 § I denna förordning finns best
Page 83 and 84:
1. avgiftsfri rådgivning och infor
Page 85 and 86:
1. företräder någon av de nation
Page 87 and 88:
14 § Beslut enligt denna förordni
Page 89 and 90:
Sammanställning över synpunkter f
Page 91:
Representanter för den sverigefins
show all

Klicka här för att läsa Sveriges rapport till Europarådet om ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?