Dyslexi – en kunskapsöversikt - CM Gruppen

intrODuktiOn
läsningen har emellertid kvar en central roll. När det dyker upp okända
ord i texten kopplas den fonologiska strategin in. Detsamma gäller också
när vi läser svåra texter på främmande språk. Ordets ljudbild präglas in för
framtida betydelseefterforskning. Även hos den erfarna läsaren finns flera
parallella strategier att tillgå vid sidan av den ortografiska. När man läser
en roman som är översatt från polska måste man prägla in egennamnen
den fonologiska vägen för att komma ihåg vem som är vem. Gör man inte
det kommer man att få problem att förstå berättelsen. Den som inte växlar
från höghastighetsläsning enligt den ortografiska strategin när det dyker
upp nya ord och ordmönster kommer inte att öka sitt skriftspråksordförråd.
Fonologisk läsning, morfemläsning eller stavelseläsning har en viktig funktion
i den fortsatta utvecklingen av läs- och skrivförmågan.
I takt med växande ordförråd och större läserfarenheter fortsätter utvecklingen
mot automatiserad läsning och läsflyt. Åttaåringen läser längre
textavsnitt utan att behöva ljuda sig igenom ord. Tioåringen klarar TV-textremsans
presentationshastighet (drygt 100 ord per minut). Tolvåringen läser
även svårare texter med i stort sett oförändrad läshastighet. Läsningen ”övervakas”
av en rad metakognitiva processer som skapar mening och sammanhang
i texten, från fonem-grafemnivå till textstruktur. Tonåringen klarar
att läsa många textgenrer, förstå komplicerade sammanhang, och självständigt
angripa texter som ligger i överkant på hans/hennes förmågeregister.
Man bör notera att merparten av orden i den imponerande ordförrådstillväxten
under skoltiden sker utanför skolmiljön. De egna läserfarenheterna
spelar en avgörande roll (Miller & Gildea, 1987).
De tre utvecklingsstegen på väg mot läs- och skrivförmågans ”medborgarkörkort”
bygger på varandra som ett trestegshopp i friidrott. Talspråksplattformen
utvecklas under förskoleåren och bereder väg för kodknäckarfasen
med gradvis övergång från fonologisk huvudstrategi till ortografisk huvudstrategi.
Den framgångsrika kodknäckaren läser sedan gärna och mycket,
och ökar sitt ordförråd, sin genrekunskap och sin läshastighet. Den faktor
som förklarar framgångsrik läs- och skrivinlärning i det grundläggande
stadiet bäst är ordavkodningsförmåga. Talspråksförståelse har inte samma
betydelse. När grunden väl är lagd ökar emellertid förståelseprocessernas betydelse
kraftigt (Vellutino et al., 2004, s. 6). Medan fonologisk medvetenhet,
verbalt minne, snabbhet i fonologisk ordåtkomst, och bokstavskunskap spelar
stor roll för att utveckla ordavkodningsförmåga är det andra språkliga
förmågor som stödjer utveckling av läsförståelse. Ordförråd, bakgrundskunskap,
och syntaktisk medvetenhet förutsäger utvecklingen av läsförståelse
(Vellutino, ibid.)
Dyslexi – en kunskaPsöversikt 11