Dyslexi – en kunskapsöversikt - CM Gruppen

ton på njutbar italienska även om de inte förstår vad de sjunger. Föräldrar
som läser saga för sin barn har tankarna på annat håll, samtidigt som barnet
tar till sig innehållet i sagan. På ett plan kan man säga att ”hyperlektisk”
läsning fungerar smidigt, men när det gäller förståelseprocesserna fungerar
läsningen mycket dåligt. Människor med språkligt kompenserad dyslexi är
oförmögna att hänge sig åt sådan ”skenbar läsning”. Om de kompenserar
sina ordavkodningsbrister med en lässtrategi som styrs av förståelseprocesser
blir läsningen ändå effektiv. De har en rad metakognitiva kontrollmekanismer
inbyggda i sin läsning (Persson, 1994). Hög verbal intelligens bäddar
för en sådan effektiv förståelseinriktad läsning (Bruck, 1990, ref. i Vellutino
et al., 2004, s. 24). Medvetna kontrollstrategier kan också operera på en lägre
nivå än textförståelse. Fonologiskt svaga läsare kan med viss framgång kompensera
sin bristande fonologiska förmåga genom att använda morfemen,
”de minsta betydelsebärande enheterna” i språket som analysenhet (Arnbak
& Elbro, 2000). 5
Dyslexi på olika språk
Dyslexi – ett sPrÅkBiOlOGiskt FunktiOnsHinDer
De allra flesta vetenskapliga studier som gjorts av läs- och skrivinlärning
och läs- och skrivsvårigheter har genomförts i engelskspråkiga länder. Barn
som lär sig läsa och skriva på engelska har i flera avseenden en besvärligare
uppgift än barn som lär sig läsa på t.ex. finska. Medan engelskan betecknas
som en ”djuportografi” är finskan en ”ytortografi”. I princip stavas ord
i finska språket som de låter, medan orden på engelska är väsentligt mindre
regelbundet stavade. Trots olikheterna i språkens ortografi framträder
dyslexi tydligt hos båda i form av dålig ordavkodning, långsam, osäker läsning
och stora svårigheter att stava korrekt. Språk kan beskrivas på en sådan
”ortografisk transparens”-skala. Svenska språket placerar sig emellan engelska
och finska i detta avseende. Svenska har tillsammans med engelska
och holländska en mer komplicerad stavelsestruktur, vilket kan innebära
problem för barn som skall lära sig analysera språkljudsflöden och översätta
dem till bokstäver. I en komparativ studie av läsinlärning och läsutveckling
under de fyra första skolåren visade Aro & Wimmer (2003, a.a.) att barn som
lär sig läsa på finska uppnår säker ordavkodning och läsflyt tidigare än barn
som lär sig läsa på andra språk. Den långsammaste utvecklingen visade barn
som lär sig läsa på engelska. Variationen i läsutvecklingsförloppet var också
5 Man måste dock hålla i minnet att antalet morfem att hålla reda på är ofattbart stort. En väl utvecklad
morfemisk medvetenhet krävs för att kunna utnyttja dessa språkliga enheter. Själva poängen med ett
alfabetiskt skrivsystem är dess fantastiska informationsekonomi. Med bara 28 tecken kan man representera
språkets oerhörda rikedom och mångfald. Morfemprincipen kan komplettera den alfabetiska men
inte ersätta den.
Dyslexi – en kunskaPsöversikt 35