Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse

konstateras att i flertalet av Haagärendena åberopade den bortförande föräldern, med
hänvisning till artikel 13 1(b), allvarlig risk för barnets psykiska eller fysiska hälsa som
skäl för att vägra överflyttning. I majoriteten av fallen vann detta yrkande ingen
framgång och således efterlevdes Haagkonventionens primära syfte att återföra olovligt
bortförda barn. 11
I november 2006 deltog jag vid det femte specialkommissionsmötet vid
Haagkonferensen för internationell privaträtt rörande tillämpningen av 1980 års
Haagkonvention (nedan specialkommissionsmötet). Vid detta möte var alla
medlemsstater samlade för att diskutera Haagkonventionens betydelse och fortsatta
tillämpning i de olika länderna. En omdiskuterad fråga vid denna konferens avsåg
lämpligheten av en mer flexibel tillämpning av vägransgrunden i artikel 13 1(b).
Särskilt den schweiziska delegationen var framträdande med förslag till förändring.
Frågeställningarna i denna uppsats grundar sig i stor utsträckning på sådana intressanta
reflektioner som detta möte gav upphov till. Mycket av det material som legat till grund
för denna uppsats är hämtat från specialkommissionsmötet.
Den metod jag har använt mig av för att besvara ovan nämnda frågeställningar är att
först på ett mer allmänt plan ge bakgrundsinformation till varför 1980 års
Haagkonvention och dess tillämpning på senare tid kommit att kritiseras. Efter detta
kommer det konkreta förslag på förändring rörande tillämpningen av artikel 13 1(b),
som Schweiz lade fram vid specialkommissionsmötet att redogöras för och bemötas.
Även andra länders synpunkter kring tillämpningen av 1980 års Haagkonvention
kommer att redogöras för. Principen om barnets bästa kommer att vara vägledande
genom hela uppsatsen, och kommer att vägas mot andra relevanta intressen.
Redogörelsen för Reunites studie syftar till att på ett mer levande sätt åskådliggöra ett
barnperspektiv, på ett i övrigt konkret juridiskt problem.
Bakgrunden till problematiken i denna uppsats har uppmärksammats i relativt
begränsad utsträckning i den svenska doktrinen, varför största delen av materialet är
hämtat från utländsk litteratur. Stora delar av informationen är även hämtade från
11 Det finns dock exempel på fall där svensk domstol beslutat att inte återföra barn med stöd av artikel 13 1(b).
Däribland kan nämnas ett fall där barnen förts från Belgien till Sverige, (Kammarätten i Jönköping, dom 99-11-23)
Mål nr 3532-1999 och ett annat fall där barnen bortförts från Israel till Sverige (Kammarrätten i Göteborg, dom 00-
03-02) Mål nr 6608-1999. Jänterä-Jareborg analyserar dessa rättsfall i Jänterä-Jareborg ovan not 2 a.a. s. 885-889.
10