Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Avslutande kommentar<br />
Uppsatsen avser att ta ställning till om tillämpningen av 1980 års Haagkonvention lever<br />
upp till principen om barnets bästa, och då framförallt i situationer där våld förekommit<br />
i hemmet. Det kan konstateras att verkligheten idag ser annorlunda ut än vad<br />
konventionens skapare föreställde sig. Reunites studie från 2006 bekräftar även det<br />
faktum att i det stora flertalet fall är det modern till barnet som bortför eller kvarhåller<br />
barnet. Det har konstaterats att en ändring i fråga om tillämpningen av 1980 års<br />
Haagkonvention enbart på den grund att det oftast är mödrar som för bort sitt barn är<br />
svår att motivera.<br />
Våld i hemmet har kommit att bli en vanligare orsak till att mödrar för bort sina barn. På<br />
olika håll har redan en mer flexibel tillämpning av undantaget i artikel 13 1(b) börjat<br />
förespråkas i fall där våld förelegat. Huruvida vi nått till den punkt där en förändring av<br />
1980 års Haagkonvention är aktuell står dock inte klart. Det bör inte bortses från att<br />
1980 års Haagkonvention har fungerat tillfredställande i många fall. Det finns vidare<br />
anledning att fråga sig om 1980 års Haagkonvention är det mest lämpliga instrumentet<br />
för att bekämpa våld i hemmen. Det bör undersökas vilka andra möjligheter som finns<br />
för att skydda kvinnor och barn som blivit utsatta för våld, också i gränsöverskridande<br />
situationer. Dessutom är detta problem något som man också på nationell nivå bör<br />
arbeta med. Det står klart att dagens tillämpning i enskilda fall fått en olycklig utgång<br />
för vissa barn, men om detta skall medföra omfattande reformer kan diskuteras.<br />
Det finns ett uppenbart behov av empirisk forskning om hur en överflyttning på lång<br />
sikt påverkar barn. Så länge som det inte finns tillgång till sådan forskning skall<br />
påståendena om att Haagkonventionens tillämpning riskerar att åsidosätta individuella<br />
barns bästa bemötas med stor återhållsamhet. Reunites studie från 2006 är ett bra<br />
exempel på den typ av forskning vi behöver mer av. Det är också uppenbart att det<br />
fortfarande finns ett behov av att utbilda domstolar och olika experter (såsom sociala<br />
myndigheter, barnpsykologer etc.) i barnfrågor och om hur barn påverkas av både ett<br />
bortförande och en överflyttning. Genom att medvetandegöra barns påverkan av ett<br />
bortförande kommer förhoppningsvis tillämpningen av 1980 års Haagkonvention att bli<br />
mer barnvänlig på sikt.<br />
Det krävs också mer empirisk forskning kring hur pass vanligt det är att kvinnor flyr<br />
med sina barn på grund av våld i hemmet. I takt med sådan forskning är förhoppningen<br />
54
Change language