Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
åtgärder för att skydda barnet i fråga. 118 Det framgår av handledningen att det kommer<br />
att vara svårt för domstolen i tillflyktslandet att bedöma de faktiska förhållandena i<br />
ursprungsmedlemsstaten, men att centralmyndighetens bistånd med uppgifter om<br />
förekomsten av skyddsåtgärder kommer att bli av mycket stor betydelse. 119<br />
Som konstaterats ovan framgår det inte av handledningen vilka typer av skyddsåtgärder<br />
som skall kunna vidtas i hemvistlandet och mig veterligen har artikel 11(4) ännu inte<br />
kommit att tillämpas i svensk domstol. 120 Det enda som konstaterats är att de åtgärder<br />
som innefattas vid en undertaking, kan vara sådana åtgärder som avses i artikel 11(4).<br />
Det finns således anledning att anta att samma problematik som uppstått vad gäller<br />
undertakings kan komma att aktualiseras även vad gäller artikel 11(4). 121<br />
Precis som Jänterä-Jareborg poängterar så verkar artikel 11(4) bidra till ett villkorslöst<br />
återlämnande. Det återstår att se hur praxis kommer att se ut och hur domstolar kommer<br />
att förhålla sig till artikel 11(4) i Bryssel II-förordningen, framför allt i fall där våld<br />
förekommit i hemmet. Syftet med 1980 års Haagkonvention har aldrig varit att<br />
överflyttning skall ske i samtliga fall där ett enligt konventionens mening olovligt<br />
bortförande eller kvarhållande ägt rum, men Bryssel II-förordningens lydelse ser ut att<br />
bidra till ett motsatt resultat. I handledningen till nya Bryssel II-förordningen nämns<br />
inget om att någon avvägning skall göras i förhållande till vad som är bäst för barnet.<br />
Om målet med den nya Bryssel II-förordningen är att denna skall tillämpas så att<br />
vägransmöjligheterna begränsas till ett minimum, finns det anledning att argumentera<br />
att det kommer att förekomma fall där intresset av att tillvarata barnets bästa eftersätts.<br />
Följden av denna inkonsekvens mellan europeiska och vissa icke europeiska länder vad<br />
gäller tillämpningen av 1980 års Haagkonvention kan tänkas bli att ett slags<br />
forumshopping uppstår, dvs. att föräldrar ser till att bortföra sina barn till icke<br />
europeiska länder, såsom USA, Kanada och Nya Zeeland, där en inte lika strikt<br />
tillämpning av vägransgrunden i artikel 13 1(b) görs. Detta är något som så långt som<br />
möjligt bör undvikas och det krävs därför att konventionsstaterna kommer överens om<br />
118<br />
Handledningen till den nya Bryssel II-förordningen ovan not 18 a.a. s. 33.<br />
119<br />
A.a. s. 34.<br />
120<br />
Utöver de ovan nämnda Salem-fallet där Stockholms tingsrätt diskuterade kring artikel 11(4), men artikeln kom<br />
aldrig att tillämpas. Se ovan under avsnitt 3.1.4.<br />
121<br />
För en diskussion om undertakings se ovan avsnitt 3.1. I detta sammanhang kan nämnas att artikel 11 i 1996 års<br />
Haagkonvention (som Sverige ännu inte ratificerat, men väntas göra framöver) får anses ge tillflyktsstatens domstolar<br />
möjlighet att förordna om hur barnet skall skyddas vid en överflyttning. Domstolens förordnanden erkänns och är<br />
verkställbara i de övriga stater som ratificerat 1996 års konvention.<br />
44
Change language