Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
att de sammantagna omständigheterna i Catton-fallet onekligen riskerade att utsätta<br />
barnet för skada eller försätta barnet i en situation som inte är godtagbar. Catton-ärendet<br />
är ett exempel på fall där barnets intresse, enligt min mening, inte klargjordes på ett<br />
tillfredställande sätt.<br />
Principen om barnets bästa är starkt förankrad i FN:s barnkonvention, eftersom barn är<br />
att anse som en extra skyddsvärd grupp i samhället. Det framhålls ofta vikten av att<br />
bedömningen i artikel 13 1(b) inte skall tendera till att bli en vårdnadsbedömning. Är<br />
presumtionen i 1980 års Haagkonvention att överflyttning är till barnets bästa verkligen<br />
barnets bästa i alla fall? Hur vet man om barnets bästa beaktas om inga ingående<br />
utredningar får göras (dvs. sådana undersökningar som många gånger görs i en<br />
vårdnadsprocess)? Det kan antas att den summariska överflyttningsmekanism som 1980<br />
års Haagkonvention bygger på i vissa fall kan eftersätta vad som är bäst för barnet. Det<br />
kan argumenteras att frågan huruvida en överflyttning är till barnets bästa, blir omöjlig<br />
att avgöra i en summarisk process och således kommer beslut att fattas där domstolen<br />
inte vet om barnets intresse verkligen tillvaratogs.<br />
Sverige är ett land som tidigare fått en del kritik för att svenska domstolar gör en alltför<br />
ingående prövning av invändningarna enligt artikel 13 1(b). 71 Konsekvensen av en<br />
ingående prövning blir också ofta att överflyttning vägras. Bogdan har även<br />
uppmärksammat att man från svenskt håll hyst en stark och i och för sig förståelig<br />
motvilja att genom konventionsanslutning åtaga sig att återlämna barn till utlandet när<br />
återlämnandet enligt svensk uppfattning inte är förenligt med barnets bästa. 72 En<br />
internationell konvention av nu aktuellt slag kan fylla sin funktion bara om den tolkas<br />
enhetligt och därför är det ett problem att stater tillämpar principen om barnets bästa på<br />
olika sätt och gör olika ingående bedömningar i Haagärendena.<br />
Det är rimligt att anta att vad som är att anse som bäst för barnet är individuellt. Det<br />
finns idag ingen objektiv standard över vad som skall anses vara barnets bästa. Det har<br />
anförts att avsaknaden av en sådan standard medför att vad som är bäst för barnet blir<br />
avgörande av domarens subjektiva bedömning. Det har vidare framhållits att en objektiv<br />
standard rörande denna princip på en internationell nivå skulle bidra till mer<br />
konsekventa domslut. Det har även föreslagits att principen om barnets bästa helt skulle<br />
71 Jänterä-Jareborg ovan not 2 a.a. s. 895.<br />
72 Bogdan, M, Något om gränsöverskridande barnkidnappningar, Festskrift till Ulla Jacobsson, 1991, s. 20.<br />
30