Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
Innehållsförteckning - Uppsalajuristernas Alumnistiftelse
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1.5 Disposition<br />
Uppsatsen inleds med bakgrundsinformation om problematiken. En redogörelse för vad<br />
det är som bidragit till diskussionen kring behovet av en mer flexibel tillämpning av<br />
artikel 13 1(b) är adekvat för förståelsen av uppsatsens övriga delar. Förekomsten av<br />
våld i hemmet och konsekvenserna av detta kommer sedan att redogöras för. Denna<br />
diskussion åtföljs av ett resonemang kring principen om barnets bästa och innebörden<br />
av detta allmänt vedertagna begrepp. Denna diskussion är av vikt då Haagkonventionen<br />
grundar sig på övertygelsen om att barnets bästa är av intresse i frågor rörande<br />
vårdnaden om barn.<br />
Härefter kommer det förslag som Schweiz lade fram vid specialkommissionsmötet att<br />
redogöras för. En diskussion kommer att föras kring huruvida detta förslag på ett bättre<br />
sätt skulle kunna tillvarata barnets intresse. Hur andra länder tacklat problematiken<br />
kring våld i hemmet kommer även att redogöras för.<br />
Den andra delen av uppsatsen kommer att bestå av en beskrivning av Reunites studie<br />
från 2006 angående hur barn påverkas av ett bortförande. Denna del i uppsatsen syftar<br />
till att ge viss klarhet i hur barn uppfattar ett bortförande och ett återförande. Detta är av<br />
stor vikt vid tillämpningen av en konvention som syftar till att tillvarata just barnets<br />
intressen. I uppsatsens avslutande del kommer några kommentarer att göras om vikten<br />
av att klargöra förhållandet mellan principen att återföra ett barn och intresset att<br />
tillvarata barnets bästa.<br />
2 Bakgrunden till de nya frågeställningarna<br />
2.1 Paradigmskifte<br />
Då 1980 års Haagkonvention trädde i kraft var syftet att konventionen skulle fungera<br />
som ett slags nödinstrument, vilket snabbt och effektivt skulle lösa den kris som<br />
uppstått då ett barn olovligen rycks upp ur sin invanda miljö och förs till ett annat land.<br />
I en sådan situation, ansågs det, kräver barnets trygghet att det faktiska läget snarast<br />
möjligt återställs till förhållandena såsom de var innan bortförandet eller kvarhållandet<br />
ägde rum. Vid konventionens utarbetande utgick man från premissen att den typiska<br />
bortföraren normalt skulle vara en far som inte var delaktig i vårdnaden eller som<br />
14
Change language