You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och teologi i Karlstad, angriper i artikeln ”Bibeltextens försåtlighet” (s<br />
258-260) ”uppfattningen att bibeltexter är normer för kyrkan och mig<br />
själv” och att kristen tro innebär ”en tro på det som står i bibeln”.<br />
”Hur blir det då med bibeltexternas normativa och auktoritativa<br />
funktion”, frågar Jonsson, när man låter bibeltolkningen bestämmas av<br />
”nya kulturella och kontextuella förutsättningar”? Kan man säga något<br />
säkert om vad som är Bibelns sanna undervisning? Svaret blir nej. När<br />
Gud och hans särskilda uppenbarelse på förhand avvisas som Bibeln<br />
yttersta upphov och Gud ersätts av en rad olika människotankar från<br />
skilda tider, kan inte längre Bibeln tjäna som en enhetlig och normerande<br />
kanon. Jonsson uttrycker denna uppfattning så här: ”Bibeln i sig<br />
är en så pass polyfon text, det vill säga den innehåller så många röster<br />
som inte utan vidare låter sig samordnas till en gemensam körsång.”<br />
Men Bibeln är faktiskt ingen ”polyfon text”, tvärtom. Dess budskap<br />
om Gud och människan, om sanning och lögn, om synd och nåd, om liv<br />
och död, om frälsning och förtappelse etc är ett och detsamma genom<br />
hela Bibeln, fastän bibelböckerna tillkommit vid olika tidpunkter och<br />
budskapet presenteras i olika litterär form. Bibelns märkliga enhet avvisas<br />
inte pga av verkliga forskningsresultat utan genom att den historiskkritiska<br />
bibelvetenskapen från början utgår ifrån att Bibeln måste vara<br />
en produkt av många olika människotankar och därför inte kan innehålla<br />
ett samstämmigt budskap. Man utgår ifrån det man säger sig ha<br />
kommit fram till.<br />
Professor Birger Olsson (s 271-273) ironiserar över den nytestamentliga<br />
exegetiken på 1950-talet som använde slagord som ”tillbaka till<br />
Bibeln” och ”ett immanent studium av Bibeln” (professor Odeberg<br />
i Lund), eller ”realistisk bibelutläggning” och ”biblisk verklighetssyn”<br />
(professor Fridrichsen i Uppsala). Han menar att ”avståndet mellan<br />
textens då- och nu-mening” blev för kort. För att få fram textens numening<br />
måste man ta vara på ovan nämnda intertextualitet eller samspel.<br />
Olsson lanserar vad han kallar en ”fruktbar samspelsmodell” med<br />
en fyrfaldig korsbefruktande växelverkan, en ”fyrfältsteori”. ”En dialog<br />
med Skriften” ska korsbefruktas med ”en dialog med mig själv” som<br />
i sin tur ska korsbefruktas med ”samlade erfarenheter hos Guds folk<br />
tiderna igenom” och slutligen korsbefruktas med ”världen, dvs rådande<br />
situation”.<br />
121
Change language