Biblicum 2003-3.pdf

Han hänvisar till att han inte vill splittra någon kyrka, men säger sig
ha förståelse för dem som har en annan ståndpunkt i ämbetsfrågan än
den officiella inom Svenska kyrkan. Han betonar också att det inte är de
som har en apostolisk ämbetssyn som behöver förklara sig. Han säger:
”Det är de som avviker från en apostolisk syn som ska förklara sig”. Ja,
det var ju en nyhet för Svenska kyrkans ärkebiskop att fundera på. Det
var på Lutherska Världsförbundets generalförsamlings möte i Winnipeg
Vanags samtalade med KT:s utsända och skickade med denna hemläxa
till Svenska kyrkans ledning.
Av Hammars brev framgår klart att Missionsprovinsen besvärar för
honom. Nu ska väl kyrkoledningen göra allt för att tysta ner tumultet
kring frågan. Istället för att ta det radikala greppet och avlägsna de tredskande
inom samfundet väljer man ”samförståndet” och den tysta diplomatin
som visats sig framgångsrik så många gånger tidigare. Om Missionsprovinsen
räknat med Vanags hjälp vid vigning är inte känt. I så
fall får den se sig om efter någon annan. Vi hoppas att det är rykten
utan grund. Varför måste man ha hjälp av en biskop som trots allt är
så splittrad i sin bekännelse som Vanags? Ser sig verkligen Missionsprovinsen
vara i behov av hjälp från sådant håll? Skulle då Guds kyrka på
jorden vara beroende av biskopar med tvivelaktig bekännelse? Säger inte
Herren till sina lärjungar, att det är de som ska gå ut och förkunna hans
evangelium? Historiskt sett har ärkebiskopar ofta varit ett hinder i den
tjänsten.
AS
144
Hjälp oss att sprida tidskriften Biblicum!
Välkommen att beställa gratis provexemplar
till vänner och bekanta!