Föräldrar och barn Sonja Landgren - Lysator
Föräldrar och barn Sonja Landgren - Lysator
Föräldrar och barn Sonja Landgren - Lysator
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
despelet pågick.<br />
Mor <strong>och</strong> Disa var ju relativt unga då så de ville gärna vara<br />
lite i farten <strong>och</strong> roa sig på kvällarna. Då gick de ut <strong>och</strong><br />
hälsade på gamla bekanta eller gick på strandpromenaden<br />
eller satt vid en uteservering <strong>och</strong> lyssnade på musik. Faster<br />
Cornelia <strong>och</strong> farbror Oskar fick vara hemma <strong>och</strong> vakta oss<br />
<strong>barn</strong>. Vi tyckte det var orättvist att vi inte fick vara med.<br />
Det tyckte också farbror Oskar. En gång överraskade han<br />
oss med att ordna en riktig helafton. Han hade beställt hästar<br />
<strong>och</strong> vagn, en charabang hette det, som hämtade oss för<br />
en åktur genom stan <strong>och</strong> utåt landet. Det var en underbar<br />
upplevelse för oss <strong>barn</strong> att sitta där med utsikt över gator<br />
<strong>och</strong> folk <strong>och</strong> vinka åt bekanta <strong>och</strong> skoja med farbror Oskar<br />
<strong>och</strong> med varandra. Utanför stan satte hästarna fart <strong>och</strong> åkturen<br />
blev alltmer spännande. Men farbror Oskar hade också<br />
annat i beredskap åt oss. När vi kom hem fick vi sätta oss<br />
vid det stora matsalsbordet. På det dukade han upp saft <strong>och</strong><br />
det ena stora fatet med härliga bakelser efter det andra. Vi<br />
fick äta så mycket vi ville <strong>och</strong> förmådde. Det var en fest utan<br />
like. När mor <strong>och</strong> Disa bad att få smaka sa farbror Oskar att<br />
det kunde inte alls gå för sig.<br />
När mor, Inez <strong>och</strong> jag ändå var i Blekinge besökte vi förstås<br />
också släktingar på mors sida i Sölvesborg – men därom<br />
mer längre fram i berättelsen.<br />
Faster Cornelia besökte oss några år senare i Stockholm.<br />
Hon hade då åldrats, hennes hår var kritvitt. Ögonen såg<br />
trötta ut men lika milda som alltid. Huvudet skakade hela<br />
tiden på henne. När jag kom hem från skolan brukade hon<br />
sitta vid ett av fönstren åt gatan <strong>och</strong> invänta mig. Vi vinkade<br />
till varandra <strong>och</strong> jag såg hur huvudet skakade.<br />
När Disa <strong>och</strong> Oskar var skilda träffade Disa en ungdomsvän<br />
på tillfälligt besök hos sin mor i Karlshamn. Hans namn<br />
var Henning. Han var farmaceut <strong>och</strong> anställd på ett apotek<br />
på Söder i Stockholm. De blev fästfolk. Disa flyttade upp<br />
till Stockholm <strong>och</strong> bodde hos oss en tid i väntan på giftermålet.<br />
Henning var ofta på besök. Då var Disa glad som en<br />
lärka <strong>och</strong> sjöng <strong>och</strong> spelade på vår taffel. Det gillade Henning.<br />
Han ställde sig alltid nära intill henne när hon satt<br />
17
Change language