Strategier för en hälsolinje (PDF) - Kommunal
Strategier för en hälsolinje (PDF) - Kommunal
Strategier för en hälsolinje (PDF) - Kommunal
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
64<br />
KOMMUNALS STRATEGIER<br />
TFA-KL (trygghets<strong>för</strong>säkring vid arbetsskada <strong>för</strong> anställda inom<br />
kommuner och landsting/regioner). Begreppet arbetsskada delas in i<br />
fyra olika delar: Olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdom<br />
och smitta.<br />
Bevisreglerna i LAF blev väs<strong>en</strong>tligt restriktivare 1993. Till följd av<br />
det blev det mycket svårt <strong>för</strong> <strong>Kommunal</strong>s medlemmar att få<br />
belastningsskador godkända som arbetsskada. En lättnad i beviskrav<strong>en</strong><br />
in<strong>för</strong>des 2002, m<strong>en</strong> effekterna är ännu inte möjliga att överblicka.<br />
<strong>Kommunal</strong>s g<strong>en</strong>erella syn på hur arbetsgivar<strong>en</strong> hanterar<br />
arbetsskador är att <strong>en</strong>gagemanget är lågt och att <strong>en</strong> rapporterad<br />
arbetsskada mest betraktas som ett individuellt problem <strong>för</strong> d<strong>en</strong> som<br />
drabbats. Allt<strong>för</strong> sällan <strong>för</strong>ekommer eftertanke och systematisk<br />
analys av händels<strong>en</strong> och behovet av <strong>för</strong>ändring.<br />
<strong>Kommunal</strong>s <strong>för</strong>eträdare på arbetsplatserna och i de lokala<br />
samverkansorgan<strong>en</strong> har inte i tillräckligt stor utsträckning lyckats<br />
påverka arbetsgivarna att arbeta systematiskt och sammanhållet med<br />
det <strong>för</strong>ebyggande arbetsmiljöarbetet, anpassningsverksamhet<strong>en</strong>,<br />
arbetsskadehantering<strong>en</strong> och rehabiliteringsinsatserna.<br />
Under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har antalet medlemmar som överklagar att<br />
deras skador inte bedöms som regelrätta arbetsskador och alltså inte<br />
ger dem d<strong>en</strong> rätt till ersättning ökat markant, från 288 år 1995 till<br />
662 år 2005. Förbundets kostnad <strong>för</strong> att driva medlemmarnas<br />
arbetsskadeär<strong>en</strong>d<strong>en</strong> uppgår till ans<strong>en</strong>liga summor. Kostnaderna<br />
redovisas inte så att det är möjligt att knyta dem till olika typer av<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Hur stor andel av är<strong>en</strong>d<strong>en</strong>a som utfaller till medlemm<strong>en</strong>s<br />
<strong>för</strong>del är också oklart.<br />
<strong>Kommunal</strong>s eget arbete med dessa är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> har såväl lokalt som<br />
c<strong>en</strong>tralt i vissa delar varit <strong>för</strong> grunt och osystematiskt. D<strong>en</strong> kunskap<br />
som medlemmarnas överklagningar och AFAs statistik ger, skulle<br />
kunna analyseras mer ingå<strong>en</strong>de och användas mer off<strong>en</strong>sivt.<br />
D<strong>en</strong>na kunskap bör också <strong>Kommunal</strong> använda <strong>för</strong> att aktivt och<br />
systematiskt initiera forskning och utvecklingsarbete kring d<strong>en</strong><br />
ohälsa som drabbar medlemsgrupperna.<br />
På områd<strong>en</strong>, främst inom vård<strong>en</strong>, där kommunalarna drabbas av<br />
belastningsskador utgår vi ofta ifrån att orsakerna inte går att åtgärda<br />
på samma sätt som i industriell verksamhet. Det är trolig<strong>en</strong> <strong>en</strong> i<br />
huvudsak riktig slutsats. M<strong>en</strong> <strong>för</strong>bundet bör överväga om gränsvärd<strong>en</strong><br />
och skyddsanordningar kan vara ett komplem<strong>en</strong>t till de<br />
åtgärder av organisatorisk karaktär som oftast <strong>för</strong>espråkas när det
Change language