"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ad inriktning: "Riksarkivet och landsarkiven / .. ./<br />
verkar för att myndigheterna på ett ändamålsenligt<br />
sätt fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen.<br />
Arkivmyndigheterna håller mottagna handlingar<br />
tillgängliga, verkar för att arkiven blir fullständiga<br />
samt främjar användningen av arkivmaterial genom<br />
att tillhandahålla och förmedla arkivinformation".<br />
Sammanfattningen blir att "den statliga arkivpolitiken<br />
ligger fast".<br />
Bortsett från den lilla oklarhet som ligger i propositionen<br />
om avgiftssystemet, tyder inte heller<br />
budgetpropositioner och regleringsbrev från de<br />
sista åren på att arkivmyndigheternas politiska uppdrag<br />
i princip förändrats jämfört med arkivpropositionen<br />
och arkivlagen i nittiotalets begynnelse.<br />
Möjligen betonas redovisnings- och tillgänglighetsaspekterna<br />
än mer. Vid behandlingen av !T-frågorna<br />
finns en tendens att inte skilja be<strong>vara</strong>ndet av<br />
från början digitalt skapad information från efterhandsdigitalisering<br />
i spridningssyfte.<br />
Allt tydligare framträder emellertid en vilja hos<br />
regeringen att relatera arkivens uppgifter till allmänpolitiska<br />
mål som demokratiutveckling, etnisk<br />
mångfald, genusperspektiv, satsningar på skolan,<br />
betydelsen av att nå nya grupper mm. Ett stort antal<br />
särskilda uppdrag i regleringsbreven har på senare<br />
år klätts i en sådan ideol<strong>og</strong>isk dräkt. Positivt<br />
tolkat är detta förhållande ett uttryck för arkivens<br />
allt större samhällsrelevans. I det praktiska livet har<br />
det komplicerat redovisningen av verksamheten<br />
med de principiella gränser som ändå finns för hur<br />
riktat tillhandahållandet <strong>kan</strong> göras.<br />
På ett aningen ominöst sätt tangeras här debatten<br />
om forskningens villkor i skärningspunkten mellan<br />
en långsiktigt inomvetenskaplig och en dagspolitisk<br />
kultur. Detsamma gäller frågan om graden av<br />
politisk styrning i stort, där en återgång i riktning<br />
mot ett mer centraliserat och detaljstyrande synsätt<br />
är uppenbar. Oavsett funderingar kring framtida<br />
beslutsstrukturer <strong>kan</strong> det nya sättet att formulera<br />
uppdraget, som mer utgår från effekter än produkter,<br />
knappast i sig tolkas som någon målförändring.<br />
Men det ställs ökade publika och i övrigt externa<br />
krav på ett sätt som svårligen <strong>kan</strong> realiseras utan<br />
följdeffekter för den grundläggande verksamheten.<br />
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:I<br />
Arkivmyndigheten som depå<br />
Inriktningen har knappast blivit en annan men väl<br />
nivån på styrningen.<br />
I marginalen <strong>kan</strong> noteras att dagens verksstyrelser<br />
enligt verksförordningen (SFS I 99 5: 13 22)<br />
har en i huvudsak administrativ funktion kring årsredovisning,<br />
budgetunderlag och revision. På sistone<br />
har detta skapat debatt och lett till några uppseendeväc<strong>kan</strong>de<br />
avhopp på museiområdet med<br />
hänvisning till att personsammansättning och ansvarsområde<br />
inte riktigt passat ihop. Hur som helst<br />
<strong>kan</strong> styrelsen i formell mening inte förväntas bidra<br />
till tolkningen av det politiska uppdraget eller den<br />
inre policyutvecklingen.<br />
Förutsättningar för en framtida<br />
leveransstrategi<br />
Utgångsläge<br />
Ett huvudsyfte bakom arkivlagen I990 var just att<br />
tydliggöra myndigheternas självständiga arkivansvar<br />
och rollfördelningen mellan myndighet och<br />
arkivmyndighet. Lagens inriktning på den punkten<br />
har fått genomslag och, av allt att döma, också fortsatt<br />
politisk bekräftelse.<br />
Samtidigt är det uppenbart att man redan då inte<br />
stått främmande för en framtida verklighet med<br />
stora och mer eller mindre akuta leveransbehov<br />
från bolagiserade eller på annat sätt omstrukturerade<br />
statliga verksamheter till arkivmyndigheter,<br />
som inte utan särskilda åtgärder kunde förväntas stå<br />
rustade för en sådan ytterligare påfrestning. Däremot<br />
förefaller man inte ha räknat med någon vilja<br />
hos myndigheterna att av ekonomiska eller i annan<br />
mening materiella motiv lämna sina "levande" arkiv<br />
till Riksarkivet - sålunda en i princip kommersiell<br />
efterfrågan. Att myndigheterna själva, som<br />
nämnts, kunnat uppfatta det nya avgiftssystemet<br />
som en invit i den riktningen är en annan sak. Inte<br />
heller verkar man ha funnit anledning att se över<br />
regelverket med hänsyn till ett sådant hypotetiskt<br />
läge.<br />
Ett särskilt regeringsuppdrag (Km 9991! 96 5,<br />
2849/Ka), som Riksarkivet avrapporterade i september<br />
I 999, hade till syfte att möjliggöra fleråriga<br />
leveransöverenskommelser med större myndighetsgrupper.<br />
Vinsten med detta skulle <strong>vara</strong> att minska