"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

100 Man använder t exAVID:s mediaserver som rymmer upp till48 timmar högupplöst video och IBM:s tejprobot. På databas- och söksystemet BRS som katalogsystem hänger ett lättillgängligt html-gränssnitt (dvs webbgränssnitt) för brukarna. Standard för videokompression är det digitala formatet DVC Pro 2 5, framtaget av Panasonic, serverplattform baserad på operativsystemet Unix och nätverkstandarden TCP-IP (som används på Internet) i kombination med nätverksprotokollet Ethernet. Via sökning i SVT-katalogen kan man spela upp framsökt inslag direkt på sin PC-skärm för påsyn. Och självfallet kan man hämta hem inslaget i den upplösning man behöver, t ex för redigering i ett nytt programinslag. Dethär gör man förståss varhelst man befinner sig i företagets nätverk i landet. Det som skiljer SVT:s lösningar på systemnivå är ffa ett ställningstagande i hanteringen av meta data. Många av de system som presenterades och alltså inte ännu är operativa i alla delar bygger på att metadata inbäddas i filen, medan SVT valt att i stället länka den informationen. En av vinsterna med detta är en högre grad av plattformsoberoende. För brukarna kan det förefalla som en strid om påvens skägg, eftersom de inte frågar efter hur systemet fungerar, utan att det svarar mot deras krav och behov. Det har väckt omvärldens stora intresse och studiebesöken går numera ofta till Tevehuset i Stockholm. Inom SVT används det idag alltså av SVT24 och de regional nyheterna Mittnytt och Smålandsnytt. Eldprovet sker inom kort när de stora nyhetsredaktionerna Rapport, Aktuellt och Sporten inlemmas parallellt med att övriga regionala nyhetsredaktioner. Forskaråtkomst till audiovisuella arkiv Om FIAT liFTA: s verksamhet spänner över hela världen, är inte omfattningen vad gäller ämnesområdet audiovisuell arkivering mindre. En av de nyaste arbetsgrupperna inom organisationen är "Television Studies Work group", TSW. Syftet är att utveckla samarbetet med en grupp arkivbrukare som ofta är utestängda från de sändande företagens arkiv, forskare. Båda grupperna har naturligtvis in- Lars Nilsson sett att det finns mycket att vinna på ett ömsesidigt närmande. På denna konferens presenterade arbetsgruppens ordförande Steve Bryant (Brittiska filminstitutets tevearkiv) förslaget till ett slags "code of conduct", en uppförandekod och kontrakt där arkiv och forskare förbinder sig till ett visst formaliserat umgänge. Syftet är att forskare genom att respektera tevearkivens speciella roll och egenart (i jämförelse med vad de är vana vid från publika forskningsarkiv) också ska beredas tillträde till samlingarna hos arkiv de vanligen inte släpps in. Förhoppningsvis ska ett ökande beforskande också avsätta sig som resultatiprogramverksamheten. Två tänkvärda inlägg i TSW:s workshop gjorde Andris Kesteris från National Archives of Canada under rubriken "The Multicultural Television Context" respektive Mike Mashon från Library of Congress i Washington med "Whose Broadcasting History?". I det förstnämnda inlägget diskuteras vem som tar ansvaret för attvisst material ö h t sparas, i det senare att tillgänglighet för forskningverkligen inte är någon självklarhet. Stillbilder Hör stillbilder hemma på en konferens för audiovisuella arkiv, dominerad av tevearkiv? Definitivt, och speciellt i ett sammanhang där den tekniska utvecklingen gör att hanteringen tenderar att konvergera mot gemensamma system och företagen i allt större utsträckning då skapar multimediaarkiv. Speciellt intressant var det naturligtvis att notera att SVT även här intar en framskjuten plats. Tove Kleiven presenterade SVT Bild-konceptet, som syftar till att digitalisera SVT:s världsunika bildsamling på cirka 5 miljoner pressbilder. Lösningen möjliggör att söka fram bilder via ett html-gränssnitt och sen ladda ner dem i den upplösning som krävs, alltifrån de måttliga krav webbpublicering kräver till högsta upplösning för kvalitetstryck Distribution sker naturligtvis via den standard som finns tillgänglig, t ex telefonmodem eller bredband. Här finns en kulturskatt som lätt kan göras tillgänglig för forskning och publicering, och varför inte en kunskapstörstande allmänhet? ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001 :1
Framtidens möjligheter Startade konferensen med tankar om arkivens framtid, så blev det också om detta slutordet handlade. Chefen för BBC Information & Archives, Paul Fiander, hävdade att arkiv och arkivarier riskerar att bli förbisprungna av den tekniska utvecklingen om man inte aktivt väljer att ta den till sig. Man måste också vara klar över att de ständigt ökande kostnaderna för konventionell arkivverksamhet är att hot. Han satte den traditionella arkivrollen med vård och hantering av samlingarna, katalogisering och funktionen som intermediär mellan innehållet och brukarna mot en nödvändigt ny roll. Den dikteras av krympande resurser för den traditionella arkivrollen, i allt högre grad digitalisering av hela produktionsprocesser inom media, ny teknik, ett större mått av "självbetjäning" hos brukarna och en intensifierad kostnadsjakt. Som en enkel illustration visade han på inflödet av nyheter hos BBC. 1993/94 utgjordes det av ca s.ooo timmar, 99/ oo var det uppe i 51 .ooo timmar! Vad är lösningen? Grip det tillfälle den nya tekniken innebär! "Media Asset Management" är framtiden. Nya arbetsprocesser kommer att dorninera i produktionen. Baskunskaper för arkivarier blir informations- och innehållshantering. Återbruk blir den dominerande drivkraften för investe- ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1 "Nog kan Donatt vara blå ... " ringar på arkivområdet. Alternativet är att bli museum och bara passivt tvingas åse det nya som händer, hävdar Paul Fiander. NOTER 1. Media Asset Management ser naturligvis olika ut beroende på typ av mediaföretag, men för SVT:s del rör det främst programinnehåll i form av rörlig bild, ljud, stillbilder, texter och blandformer av dessa, samt rättigheter. 2. Metadata - data om data, eller information som beskriver data, t ex innehåll, form, tekniska och redaktionella enheter av elektronisk information som skapas, nyttjas, redigeras och distribueras i ett nätverk. Beroende på utgångspunkr kan det i ett teveprogram vara filnamn på data-videofiler, teknisk analys av uppbyggnaden, bildbeskrivning och indexering, beskrivning av rättighetsinnehåll. Se t ex Annemieke de Jong: Metadata in the audiovisual productian environment, FIATliFTA och Nederlands Audiovisuel Archief, 2000. 3· Dokumentationen till FIAT!IFTA:s världskonferens 2000 finns samlad på en CD-skiva som kan köpas från FIAT-sekretariatet i Oslo, c/o NRK, FADA, N-0340 - Oslo, Norge. Den kommer också att finnas tillgänglig på FIAT:s hemsida som t v återfinns på adressen: http:// www.nb.no/fiat!fiat.htrnl. Frågor t ex om FIAT:s nästa världskonferens som hålls i London i början av hösten, kan också ställas till FIAT-kontoret på e-postadressen tedd.johansen@nrk.no. 101
Page 1 and 2: LASSE NILSSON "N og kan Donau vara
Page 4: arbetsprocesser för att söka, fin
Page 10 and 11: formationssamhället, som det är s
Page 12 and 13: o6 tal för överföringskostnader.
Page 14 and 15: I08 resursåtgången i förhandling
Page 16 and 17: Il O handläggning, intern kunskaps
Page 18: 112 prispåverkande förhandlingsfr
Page 21 and 22: skulle kunna anses tillämplig, sam
Page 23 and 24: PER JANSSON, BRITT-MARIE ÖSTHOLM &
Page 26 and 27: 120 myndighet. Det finns således e
Page 28 and 29: 122 avlämning av magnetband för A
Page 31 and 32: sätt innebär det att myndighetern
Page 33 and 34: heterna fungerar även som "safe ha
Page 35: släktforskarna och Krigsarkivet. E
Page 39 and 40: ning; från någon enstaka dossie t
Page 41 and 42: Margus Laidre, historiker och fd es
Page 43 and 44: Arkiv, samhälle och forskning väl

"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?