"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ning; från någon enstaka dossie till de 2 ooo hyllmetrarna<br />
från Bofors bruk; dessutom har bl a räkenskaper<br />
från I 894 av någon egendomlig omständighet<br />
hamnat hos Karlsk<strong>og</strong>a bergslags hembygdsförening.<br />
Av dessa 6oo arkivposter utgörs ett hundratal<br />
av mer eller Inindre fullständiga bruks- eller<br />
gruvarkiv-eller i varje fall handlingar som omfattar<br />
ett flertal decennier- medan resten består av enstaka<br />
volymer eller mindre bestånd vilka be<strong>vara</strong>ts<br />
som solitärer eller som tillägg till andra företagsarkiv.<br />
Av de nämnda arkiven går en tredjedel tillbaka<br />
ända till I6oo-talet och w% till I7oo-talet<br />
medan resten har yngre begynnelseda tum.<br />
Vad man <strong>kan</strong> sluta sig till är dock att endast en liten<br />
bråkdel av alla de handlingar som under tidernas<br />
lopp uppstått kring metallhanteringen i Örebro<br />
län nu finns kvar. Naturligtvis är alla förlustema<br />
sorgliga för forskaren men möjligheterna att kunna<br />
taga hand om och inom rimlig tid ordna upp ett<br />
mångdubbelt större bestånd skulle ha medfört krav<br />
på stora ekonomiska satsningar för arkivväsendet<br />
och dess skilda huvudmän. VIktigt är om man <strong>kan</strong><br />
få en överblick över vad som finns och var.<br />
Rapporten innehåller inte bara kartläggningen.<br />
Där ingår även annan värdefull information i<br />
uppsatsform som sätter in länets brukshantering i<br />
sitt historiska sammanhang. Ekonomhistorikern<br />
Mats Essemyr har beskrivit bergshanteringen i<br />
Örebro län under tiderna samt lämnar även en kortare<br />
presentation av de äldre bruksräkenskapema.<br />
Huvuduppsatsen ger en god översikt över utvecklingen.<br />
Möjligtvis borde även den krigsindustri,<br />
som byggdes upp i området under senare delen av<br />
Isoo-talet ha berörts mer. Däri ingick bland annat<br />
Lekebergs hyttegård I572-I589, som med sina 4<br />
masugnar, 4 osmundssmedjor och en klensmedja<br />
torde ha varit N ordens största bruksanläggning för<br />
sin tid. Uppgifter härom ingår i örebroforskaren<br />
Sören Klingneus kartläggning av länets krigsindustri<br />
under olika tider i samlingsverket Närkes Inilitärhistoria.<br />
Tyvärr tycks den återgivna tabellen I, "Regional<br />
fördelning av järnbrukens tillåtna sinide ... " I695,<br />
I748 och I803 råkat ut för ett förargligt tryckfel.<br />
De två första åren redovisas sinidet för Närke, Da-<br />
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:I<br />
Recension<br />
lama och Värmland till futtiga 7 5 so resp 11 400<br />
skeppund. Om ekvationen skall gå ihop, måste<br />
dessa summor tiodubblas.<br />
Järnproduktionens sociala mångfald av brukspatroner,<br />
bergsmän och hammarsmeder i Nora och<br />
Linde bergslager I62o-I750 behandlas av docent<br />
Anders Floren. Det rör sig om en omvandlingsperiod<br />
där antalet producenter Ininskas främst genom<br />
statliga ingripanden för att skydda sk<strong>og</strong>en och för<br />
att järnmarknaden ej skulle dumpas genom ett för<br />
stort utbud. Antalet bergsmanshamrar reduceras medan<br />
produktionen per enhet ökas genom effektivare<br />
resursutnyttjande. VIlka sociala förändringar inom<br />
bergshanteringen detta ledde till påvisas tydligt.<br />
Smeden J. W. Johanssons Ininnen, nedskrivna<br />
I950, är inte bara en skildring av en yrkeskarriär<br />
utan ger även en bild av släkttraditionernas roll<br />
inom bruksnäringen. Ett något annat perspektiv ger<br />
bruksdisponent Bo Risberg i sin skildring av sin<br />
verksamhet vid Sveriges sista träkolshytta, masugnen<br />
vid Svartå, med vars ned<strong>blå</strong>sning i oktober<br />
I 966 en månghundraårig epok gick i graven.<br />
Tidigare forskningschefen på Ni tro Nobel Allan<br />
Wetterholm diskuterar hur masugnstekniken infördes<br />
i Sverige för ett tusen år sedan. Även om den<br />
äldsta skriftliga skildringen av processen bara är<br />
hälften så gammal ger arkeol<strong>og</strong>iska källor äldre information.<br />
Som ettviktigt inslag i utvecklingen påpekas<br />
införandet av vattenhjul varigenom även<br />
blästertekniken kunde förbättras så att järn lättare<br />
kunde utvinnas även ur bergsmalm.<br />
Den rapport som framlagts är ett viktigt hjälpmedel<br />
för alla bruksforskare både genom de informativa<br />
uppsatserna och inte minst den omfattande<br />
kartläggningen. Samtidigt <strong>kan</strong> den <strong>vara</strong> en tankeställare<br />
för handläggarna inom arkivsektom: Även<br />
om det är viktigt att information från äldre tider be<strong>vara</strong>s,<br />
är denna information av begränsat värde om<br />
inte kunskap om den sprids till olika avnämare.<br />
Också smärre arkivfragment <strong>kan</strong> få ett värde, om<br />
man <strong>kan</strong> få veta att andra kompletterande delar av<br />
handlingsbestånden finns be<strong>vara</strong>de på annat håll.<br />
Lars Otto Berg<br />
I33
Change language