"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

134 TUNA. Ajalookultuuri ajakiri. Nr 1998:1- nr 2001:4. ISSN 14o6-4o3o. Aven i vårt ö'stra grannland Estland utkommer sedan r 9 9 8 en arkivvetenskaplig tidskrift. P e eter Mark, fo"rste arkivarie vid Stockholms stadsarkiv, ger här en a·versikt a·ver innehållet i de fo"rsta årgångarna och konstaterar sammanfattningsvis att tidskriften är ett ambitiöst anlagt projekt som forhoppningsvis har framtiden fo·r sig. I Estland utkommer sedan 1998 en tidskrift med namnet TUN A, nu fyra år senare en samproduktion mellan Historiska arkivet i Tartu, Tallinns stadsarkiv och det estniska arkivsamfundet. I de första numren bidrog även Riksarkivet, Filmarkivet, Partiarkivet, en avdelning inom Riksarkivet med uppgift att ansvara för det sovjetestniska kommunistpartiets arkiv, och stadsarkivet i Pärnu. Tidskriften utkommer med fyra välmatade nummer per år. De flesta av tidskriftens läsare är prenumeranter, både institutioner och privatpersoner, men lösnummer kan också köpas på de ovannämnda arkivinstitutionerna samt t o m hos några av landets större bokhandlare. I det första numret av TUNA gav huvudredaktören Ott Rann en programförklaring. Tidskriften skulle dels publicera artiklar och översikter med utgångspunkt från källmaterial i de estniska arkiven, dels fungera som ett forum för arkivvetenskapliga bidrag samt för meningsutbyte och debatt. Målsättningen var vidare att även engagera skribenter från biblioteks- och museisektorn. Ett estniskt "ARMsamarbete" eftersträvades således. Innehållet i tidskriften är till största del orienterat kring estniska förhållanden med ett och annat undantag. Av förklarliga skäl finns i Estland liksom i hela det forna östblocket fortfarande ett stort uppdämt behov att förutsättningslöst kunna forska och skriva om i första hand det egna landets och då kanske framför allt 1900-talets historia, något som under ett halvsekel inte varit möjligt. Recension Ny estnisk tidskriftskollega Genomgående historiskt perspektiv I Estland finns fortfarande ingen självständig ·arkivarieutbildning utan utbildningen av arkivarier sker som en vald delkurs inom historieämnet. I TUNA återspeglas den estniska situationen genom att artiklar, essäer och översikter genomgående har ett historiskt perspektiv, även om författarna är professionella arkivarier. Debatten häromåret i denna tidskrift om "historielösheten" inom svensk arkivsektor skulle därför med all säkerhet kännas främmande för en estnisk läsekrets. Bland artikelförfattarna kan nämnas några för den svenska läsekretsen måhända välbekanta namn, ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1
Margus Laidre, historiker och fd estnisk ambassadör i Stockholm, Peep Pillak, fd riksarkivarie och idag ordförande i estniska arkivsamfundet och Enn Kung, biträdande arkivchef vid historiska arkivet i Tartu, som för något år sedan även publicerat en artikel i ASF om svensktidens avspegling i arkivmaterial vid sin egen arkivinstitution. Estnisk utgåva av Muller, Feith och Fruin Exempel på uppsatser/översikter med någon form av arkivvetenskaplig inriktning är en serie artiklar, eller snarare källutgåvor med kommentarer, kring den estniska utgåvan av holländarna Mullers, F eiths och F ruins handbok om arkivens ordnande och förtecknande som utkom i estnisk översättning I898. Peep Pillak beskriver i nr 2000: I det estniska arkivsamfundets korta historia I 989-99 och i nr 2000:4 skriver arkivarie Lea Leppik om sovjetmaktens omorganisation av de estniska regionala arkiven åren I940-41. Dessa tre exempel visar kan- ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 200I:I Recension ske att även de mer arkivinriktade bidragen i tidskriften oftast är mer tillbaka- än framåtblickande. Vad man möjligen saknar är just bidrag om estniska arkivförhållanden av idag, vilka nästan undantagslöst lyser med sin frånvaro. Den som är intresserad av vad som just nu försiggår på den estniska arkivscenen får istället gå in på Riksarkivets hemsida, www.ra.ee, som även föreligger i en engelskspråkig version. VarkenTUNA eller det estniska arkivsamfundet har i skrivande stund egna hemsidor. TUNA har kortfattade engelskspråkiga sammanfattningar av allt innehåll i slutet av varje nummer. Illustrationer förekommer förhållandevis rikligt och artikelförfattarna presenteras utförligt. Sammanfattningsvis ärTUNAett ambitiöst anlagt tidskriftsprojekt som förhoppningsvis har framtiden för sig. PeeterMark I35
Page 1 and 2: LASSE NILSSON "N og kan Donau vara
Page 4: arbetsprocesser för att söka, fin
Page 7 and 8: Framtidens möjligheter Startade ko
Page 10 and 11: formationssamhället, som det är s
Page 12 and 13: o6 tal för överföringskostnader.
Page 14 and 15: I08 resursåtgången i förhandling
Page 16 and 17: Il O handläggning, intern kunskaps
Page 18: 112 prispåverkande förhandlingsfr
Page 21 and 22: skulle kunna anses tillämplig, sam
Page 23 and 24: PER JANSSON, BRITT-MARIE ÖSTHOLM &
Page 26 and 27: 120 myndighet. Det finns således e
Page 28 and 29: 122 avlämning av magnetband för A
Page 31 and 32: sätt innebär det att myndighetern
Page 33 and 34: heterna fungerar även som "safe ha
Page 35: släktforskarna och Krigsarkivet. E
Page 39: ning; från någon enstaka dossie t
Page 43 and 44: Arkiv, samhälle och forskning väl

"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?