"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

122 avlämning av magnetband för ADB (1986). Bestämmelserna var i huvudsak inriktade på teknik som användes i stordatorsystem. Riksarkivet påbörjade utvecklingen av ett MagnetbandsArkivinformationssystem (MAIS). Senare upphandlade Riksarkivet även en minidator för systemutveckling och kopiering av magnetband. Mot slutet av 198o-talet omfattade leveranserna till arkivverket, i enlighet med Riksarkivets regler, två identiska exemplar av ADB-upptagningarna lagrade på magnetband på spole. Med leveranserna skulle följa viss teknisk dokumentation och en systembeskrivning. Det format som togs emot var "flata filer". Beständighetsfrågorna fokuserades fortfarande i första hand på databärarens livslängd. Riksarkivet gav dåvarande Statens provningsanstalt i uppdrag att testa magnetband på spole (SP-rapport 1988:49)· I990-ta/ Myndigheterna. Som tidigare nämnts var det under 1970- och 198o-talen de egna verksamhetsbehoven som drev på myndigheternas !T-utveckling. Under 1990-talet tillkom förvaltningens ambition att sätta kunden i centrum och att fokusera på den enskildes behov istället för att enbart se till den egna rationaliteten. Tankarna ledde bl a till försök med medborgarkontor. Det blev också en målsättning inom statsförvaltningen att uppvisa vad som har kallats Single face to citizen/industry. Det framfördes även tankar på gemensamma grunddatabaser i syfte att förbättra datakvaliteten och för att förenkla den enskildes uppgiftslämnande till förvaltningen. I allt högre grad eftersträvades samverkan mellan myndigheter. Tanken på statsförvaltningen som en koncern lanserades. Hos myndigheterna användes stordatorer, minidatorer samt stationära och portabla persondatorer parallellt. En väsentlig förändring i teknikens användningsområde kom under 1990-talet då datorerna upphörde att vara isolerade öar på skrivbord eller i myndighetsinterna nätverk. I och med att National Science F oundation (NSF) släppte in andra användare på Internet än universitet och forskningsinstitutioner blev sådana tillämpningar som e- Per Jansson, Britt-Marie Östholm & Torbjörn Hörnfeldt post och WWW allmänt tillgängliga hos myndigheterna. Andra tillämpningar som blev aktuella under 1 990-talet var skanningsystem för att eliminera pappersarkivet och för att klara masshantering av ensartade ärenden, system för elektronisk dokumenthantering för att stödja konventionell ärendehandläggning samt ärendeflödessystem för nya, processorienterade arbetssätt. En annan betydelsefull tillämpning, elektronisk handel baserad på EDI-standarder, fick däremot inte den framgång som många hade förväntat. De förbättrade kommunikationsmöjligheterna gjorde att en verksamhets geografiska placering fick mindre betydelse. Myndighetskoncerner slogs samman till en enda myndighet med regionaliserad handläggning. Det innebar att ett ärende, oberoende av geografisk hemvist, kunde styras till det regionkontor och den handläggare som för tillfället hade minst belastning. Genom tillgången till Internet, både för myndigheter och enskilda, skapades förutsättningar för direkt elektronisk kommunikation mellan förvaltning och medborgare. Trots detta förblev papper den viktigaste kommunikationskanalen under hela 1990-talet, bl a beroende på att myndigheterna under senare delen av perioden i hög grad var koncentrerade på Inillennieproblematiken. Ett annat skäl till fördröjningen var att myndigheterna avvaktade det ED-direktiv om elektroniska signaturer som var under utarbetande, och som förväntades påverka möjligheterna att införa en helt elektronisk handläggning. Den ökade !T-användningen hade en bit in på 1990-talet lett till en explosion av olika format. Med införandet av Internet som gemensam plattform för kommunikation och genom upphandlingen av ett säkert Spridnings- och Hämtnings System (SHS) för de större statliga myndigheterna fick valet av databärare minskad betydelse för datautbyte och arkivering. Intresset kom istället att riktas motvalet av dokument- och filformat. I arbetet med en gemensam !T-plattform för statsförvaltningen föreslogs t ex Standardized General Markup Language (SGML) som ett lämpligt format för elektroniska dokument som skulle bevaras. Samma ARKIY, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1
standard lyftes fram i diskussioner om utbytes- och arkivformat för medicinsk dokumentation och digitala patientjournaler. Det arbete med standardisering av Internet som hade letts av World Wide We b Consortium (W 3 C) fick nu som resultat att en delmängd av SGML anpassades till Internet och blev känd som eXtensible Mark-up Language (XML). I anslutning till detta tog man även fram standarder för raster- och vektorgrafik, layout, geografisk information etc. Under 1990-talet skedde en stark ökning av andelen digital information hos myndigheterna, dels genom datorisering och automatisering av nya rutiner, dels genom digitalisering av befintlig information8. Med den digitala tillväxten uppkom ett behov av nya tekniker för helt automatisk hantering och överföring av stora mängder information. Ett exempel är Hierarchical Storage Management (HSM), som automatiskt överför inaktuella data från skivminnen tilllångsamma och mindre kostsamma bandkassetter och hämtar dem åter till snabba och dyra skivminnen när de blir aktuella igen. Ett annat exempel är Storage Area Network, ett särskilt nätverk för överföring av stora datamängder som åtskiljs från det nätverk som stödjer produktionssystemen (räkenskaper, e-post, ärendehantering m m). En naturlig följd av denna utveckling blev ett växande intresse för digitalt bevarande. Arkivmyndigheterna. I samband med arkivlagens ikraftträdande (1991) eliminerades de flesta teknikhindren i arkivregelverket. I Riksarkivets regler infördes bestämmelser om framställning och överföring av handlingar som innebar att myndigheterna själva fick välja medium vid upprättande av handlingar, under förutsättning att handlingarna framställdes så att de kunde läsas och överföras till annan databärare under hela bevarandetiden. Dessa regler tillsammans med en ny gallringsdefinition innebar att det som tidigare varit undantag nu blev huvudregel. Handlingar som inkommit eller upprättats på ADB-medium skulle i fortsättningen bevaras i digital form. Helomvändningen var en nödvändig anpassning till verkligheten ute i förvaltningen9. För att undvika att skapa onödiga hinder för den tekniska utvecklingen delades Riksarkivets ARKrV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1 En fo'rändrad roll fo'1· arkivmyndigheterna krav på ADB-upptagningar in i' tre olika faser: 1. utveckling och förvaltning hos myndigheten, 2. långtidslagring hos myndigheten, 3· överlämnande till arkivmyndigheten. I det första steget ställdes krav på säkerhet, systemdokumentation samt vissa krav på dataorganisation och datarepresentation. I det andra steget ställdes bl a krav på användning av vissa typer av databärare. Steg tre var från början tänkt att i först hand regleras genom leveransöverenskommelser. Från myndigheternas sida krävdes dock tydligare besked om vilka databärare, format m m som skulle komma att krävas vid leverans. Det ledde till kompletterande bestämmelser om överlämnande av ADB-upptagningar (1994 och 1997). I förhållande till den allmänna utvecklingen inom förvaltningen kan man säga att den tekniska utvecklingen inom arkivverkets !T-bevarande stod relativt stilla under 1990-talet, även om det påbörjades en konvertering från spolband till bandkassetter. Det blev även möjligt för myndigheterna att använda bandkassetter vid leveranser till arkivmyndigheterna. U n der större delen av perioden var "flata filer" med vissa undantag det enda format som togs emot, även om reglerna t ex medgav leverans av andra format, t ex dokument uppmärkta enligt standarden SGML. Nuläge Myndigheter. De hinder mot en elektronisk förvaltning som funnits under 1990-talet har till största delen försvunnit. Millenieproblemen är åtgärdade och resurser frigörs för utveckling av nya !T-system och vidareutveckling av gamla. En öppen och säker infrastruktur håller på att förverkligas, baserad på Internet-standarder för kommunikation och med möjlighet att använda elektroniska signaturer. Till detta bidrar den pågående implementeringen av det Spridnings- och Hämtnings-System (SHS) som upphandlats under slutet av 1990-talet, samt implementering i svensk lag av ED-direktivet om elektroniska signaturer. I syfte att möjliggöra ett långsiktigt bevarande av elektroniska signaturer arbetar statskontoret och Riksarkivet tillsammans med frågor som rör omsignering respektive tidsstämpling 123
Page 1 and 2: LASSE NILSSON "N og kan Donau vara
Page 4: arbetsprocesser för att söka, fin
Page 7 and 8: Framtidens möjligheter Startade ko
Page 10 and 11: formationssamhället, som det är s
Page 12 and 13: o6 tal för överföringskostnader.
Page 14 and 15: I08 resursåtgången i förhandling
Page 16 and 17: Il O handläggning, intern kunskaps
Page 18: 112 prispåverkande förhandlingsfr
Page 21 and 22: skulle kunna anses tillämplig, sam
Page 23 and 24: PER JANSSON, BRITT-MARIE ÖSTHOLM &
Page 26 and 27: 120 myndighet. Det finns således e
Page 31 and 32: sätt innebär det att myndighetern
Page 33 and 34: heterna fungerar även som "safe ha
Page 35: släktforskarna och Krigsarkivet. E
Page 39 and 40: ning; från någon enstaka dossie t
Page 41 and 42: Margus Laidre, historiker och fd es
Page 43 and 44: Arkiv, samhälle och forskning väl

"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?