"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

More documents

Recommendations

Info

!28 utskrift av ADB-filer på mikrofilm. 7· En specifikation för minidatorer, som bl a byggde på Unix och öppna standarder, togs fram av Statskontoret. Minidatorer som uppfyllde kraven benämndes basdatorer. 8. Under I99o-talets sista år uppskattades den globala framställningen av information, lagrad på papper, film, optiska och magnetiska databärare, sammantaget till I,S exabyte (I soo ooo ooo ooo ooo ooo bytes). Alla slag av pappersdokument som producerades, böcker, tidskrifter, s.k. kontorsdokument etc, utgjorde endast o,oo3%, medan digitalt lagrad information utgjorde 93% . Siffrorna ovan anger "originalinnehåll". Uppgifterna har hämtats från rapporten "How much information?" av prof H Varian och prof P Lyman, School of Information Management and Systems, University of California, Berkeley (www.sims.berkely.edu/researchlprojects/howmuch-info) 9· Den sista resten av det gamla dispenstänkandet levde kvar i reglerna om datoriserad diarieföring som inte ersattes av merlieoberoende regler förrän I997 · Att de gamla reglerna behölls så länge berodde till stor del på diarierna centrala betydelse i arkivbildningen och en osäkerhet om vilka förluster som skulle kunna uppstå t ex Per Jansson, Britt-Marie Östholm & Torbjörn Hörnfeldt vid byte av diarieföringssystem och överlämnande till arkivmyndighet - men även på grund av osäkerhet om gränserna för Riksarkivets mandat. IO. För de olika åldersgrupperna är siffrorna följande: I s- 29 år: 93%, 3D-49 år: 8s%, so-64 år: 70% och 6s+: 21%. Ca ss% av användarna nyttjar Internet för informationssökning, drygt 4S% för e-post och nästan en tredjedel för digitala tjänster, såsom bankärenden och kontakter med offentlig sektor. Undersökningen har utförts av SIFO för TietoEnator. I I. Se Riksskatteverket (www.rsv.se/e-tjanster/eskd/ main.html) och Finansinspektionen (www.fi.se/foretag/ om_tjansten.asp) 12. Se Vägverkets bilregister (www.ore.vv.se/bilregistretdirektlintro_registrering.htrn) I3 · Om röstning via Internet, se Teknik och administration i valförfarandet, slutbetänkande från Valtekniska utredningen SOU zooo:12s I+ Ett steg i denna riktning utgör det förslag till Officepaket som bygger på öppna specifikationer av applikationsgränssnitt, XML-baserade filformat och som kan köras på alla viktigare !T-plattformar (www.openoffice.org). ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1
släktforskarna och Krigsarkivet. En vägvisare till de militära källoma Meddelanden från Krigsarkivet XIX, Bohus 20oo, ISBN91 -97 4009-0-4. Gö"ran Larsson, Militärhistoriker och chef på Malmö· stdsarkiv, har läst Krigsarkivets nya släktforskarhandledning. Han konstaterar att den släktforskare som har militärer bland sina anfäder tillhö"r en lyckligt lottad skara, som många gånger har ett mycket rikhaltigt källmaterial till sitt foifogande. Likväl räcker det inte att bara gå till Krigsarkivet, även landsarkiven har viktiga källor for soldatfors karen. Att finna en förfader som på ett eller annat sätt tillhört krigsmakten innebär ofta att man kan hitta betydligt mera information om honom än om han levt ett helt "civilt" liv. Genom århundradena har hundratusentals svenska män för längre eller kortare tid varit en del av den militära organisationen och därmed lämnat spår i arkiven. Krigsarkivet har nyligen publicerat en vägledning för släktforskare som söker uppgifter i det militära källmaterialet. Vägledningen inleds med en presentation av de huvudsakliga systemen för rekryteringen av militär personal i Sverige genom tiderna; utskrivning, det militära indelningsverket, värvning och värnplikt. Redan från Isoo-talets slut finns det möjligheter att i serien med militieräkenskaper finna uppgifter om individer. I samlingen Roterings- och utskrivningslängder för åren 1620-168o kan man årsvis och landskapsvis följa genomförandet av utskrivningarna i Sverige och Finland. Vi får också en genomgång av vilka uppgifter som står att finna i dessa längder, ofta finns endast namn och enstaka andra uppgifter noterade. Det var prästerna som skulle lämna underlag för utskrivningen och behovet av att kunna redovisa antalet män i rätt ålder spelade indirekt en roll för framväxten av den svenska folkbokföringen. ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1 Recension Släktforskarna och &igsarkivet Det militära indelningsverket utgjorde mellan åren I68o-1901 grundvalen för den svenska krigsmakten. Bönderna i riket indelades i rotar och rusthåll för attunderhålla ryttare, soldater och båtsmän. Då systemet kom att verka under en lång tid och fick en alltmer utbyggd administration finns det mycket att hämta i arkiven. De rikaste källorna finns naturligtvis i Krigsarkivet, men en hel del står även att finna i landsarkiven. Ansvaret för indelningsverket åvilade såväl de civila som militära myndigheterna. Det ålåg landshövdingarna att se till att bönderna fullgjorde sin skyldigheter att rekrytera och underhålla sina soldater. Därför finns det många handlingar som rör det militära indelningsverket i främst länsstyrelsernas arkiv. De indelta soldaterna bodde ute i socknarna, varför de också finns med i den vanliga kyrkobokföringen. För forskaren utgör generalmönsterrullan oftast ingången till förfädernas militära liv. I vägledningen ges en utförlig redovisning hur man hittar in i rullorna och vilka uppgifter man kan förvänta sig att finna. Generalmönsterrullorna finns till stor del mikrofilmade och många släktforskare nöjer sig med de ganska knapphändiga upplysningar som man får i dem. För den som går vidare till regementsarkiven finns stora möjligheter att få en mera detaljerad information om anfadern. Här finns olika rullor som ger upplysningar om soldatens tjänstgöring såsom, kommenderingar, sjukdomar, straff etc. Under krigstid fördes särskilda embarkerings- och inmönstringsrullor då förbanden skeppades iväg till krigsskådeplatsen och under fälttågen mönstrades förbanden kontinuerligt. Från början av 18oo-talet och framåt kan man ofta hitta soldatkontrakt som visar de villkor soldaten kommit överens om med sina rotebönder eller sin rusthållare. När soldattorpet skulle få en ny innehavare genomfördes en torpsyn och upprättades ett protokoll som ger upplysningar om soldatens villkor hemma på roten. För 129
Page 1 and 2: LASSE NILSSON "N og kan Donau vara
Page 4: arbetsprocesser för att söka, fin
Page 7 and 8: Framtidens möjligheter Startade ko
Page 10 and 11: formationssamhället, som det är s
Page 12 and 13: o6 tal för överföringskostnader.
Page 14 and 15: I08 resursåtgången i förhandling
Page 16 and 17: Il O handläggning, intern kunskaps
Page 18: 112 prispåverkande förhandlingsfr
Page 21 and 22: skulle kunna anses tillämplig, sam
Page 23 and 24: PER JANSSON, BRITT-MARIE ÖSTHOLM &
Page 26 and 27: 120 myndighet. Det finns således e
Page 28 and 29: 122 avlämning av magnetband för A
Page 31 and 32: sätt innebär det att myndighetern
Page 33: heterna fungerar även som "safe ha
Page 39 and 40: ning; från någon enstaka dossie t
Page 41 and 42: Margus Laidre, historiker och fd es
Page 43 and 44: Arkiv, samhälle och forskning väl

"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?