"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
"N og kan Donau vara blå " - Visa filer
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
släktforskarna och Krigsarkivet. En vägvisare<br />
till de militära källoma<br />
Meddelanden från Krigsarkivet XIX, Bohus<br />
20oo, ISBN91 -97 4009-0-4.<br />
Gö"ran Larsson, Militärhistoriker och chef på Malmö·<br />
stdsarkiv, har läst Krigsarkivets nya släktforskarhandledning.<br />
Han konstaterar att den släktforskare som har<br />
militärer bland sina anfäder tillhö"r en lyckligt lottad<br />
skara, som många gånger har ett mycket rikhaltigt källmaterial<br />
till sitt foif<strong>og</strong>ande. Likväl räcker det inte att<br />
bara gå till Krigsarkivet, även landsarkiven har viktiga<br />
källor for soldatfors karen.<br />
Att finna en förfader som på ett eller annat sätt tillhört<br />
krigsmakten innebär ofta att man <strong>kan</strong> hitta betydligt<br />
mera information om honom än om han levt<br />
ett helt "civilt" liv. Genom århundradena har hundratusentals<br />
svenska män för längre eller kortare tid<br />
varit en del av den militära organisationen och därmed<br />
lämnat spår i arkiven. Krigsarkivet har nyligen<br />
publicerat en vägledning för släktforskare som söker<br />
uppgifter i det militära källmaterialet.<br />
Vägledningen inleds med en presentation av de<br />
huvudsakliga systemen för rekryteringen av militär<br />
personal i Sverige genom tiderna; utskrivning, det<br />
militära indelningsverket, värvning och värnplikt.<br />
Redan från Isoo-talets slut finns det möjligheter att<br />
i serien med militieräkenskaper finna uppgifter om<br />
individer. I samlingen Roterings- och utskrivningslängder<br />
för åren 1620-168o <strong>kan</strong> man årsvis och<br />
landskapsvis följa genomförandet av utskrivningarna<br />
i Sverige och Finland. Vi får också en genomgång<br />
av vilka uppgifter som står att finna i dessa<br />
längder, ofta finns endast namn och enstaka andra<br />
uppgifter noterade. Det var prästerna som skulle<br />
lämna underlag för utskrivningen och behovet av<br />
att kunna redovisa antalet män i rätt ålder spelade<br />
indirekt en roll för framväxten av den svenska<br />
folkbokföringen.<br />
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1<br />
Recension<br />
Släktforskarna och &igsarkivet<br />
Det militära indelningsverket utgjorde mellan<br />
åren I68o-1901 grundvalen för den svenska krigsmakten.<br />
Bönderna i riket indelades i rotar och rusthåll<br />
för attunderhålla ryttare, soldater och båtsmän.<br />
Då systemet kom att verka under en lång tid och<br />
fick en alltmer utbyggd administration finns det<br />
mycket att hämta i arkiven. De rikaste källorna<br />
finns naturligtvis i Krigsarkivet, men en hel del<br />
står även att finna i landsarkiven. Ansvaret för indelningsverket<br />
åvilade såväl de civila som militära<br />
myndigheterna. Det ålåg landshövdingarna att se<br />
till att bönderna fullgjorde sin skyldigheter att rekrytera<br />
och underhålla sina soldater. Därför finns det<br />
många handlingar som rör det militära indelningsverket<br />
i främst länsstyrelsernas arkiv. De indelta soldaterna<br />
bodde ute i socknarna, varför de också finns<br />
med i den vanliga kyrkobokföringen.<br />
För forskaren utgör generalmönsterrullan oftast ingången<br />
till förfädernas militära liv. I vägledningen<br />
ges en utförlig redovisning hur man hittar in i rullorna<br />
och vilka uppgifter man <strong>kan</strong> förvänta sig att<br />
finna. Generalmönsterrullorna finns till stor del<br />
mikrofilmade och många släktforskare nöjer sig<br />
med de ganska knapphändiga upplysningar som<br />
man får i dem. För den som går vidare till regementsarkiven<br />
finns stora möjligheter att få en mera<br />
detaljerad information om anfadern. Här finns olika<br />
rullor som ger upplysningar om soldatens tjänstgöring<br />
såsom, kommenderingar, sjukdomar, straff etc.<br />
Under krigstid fördes särskilda embarkerings- och<br />
inmönstringsrullor då förbanden skeppades iväg till<br />
krigsskådeplatsen och under fälttågen mönstrades<br />
förbanden kontinuerligt. Från början av 18oo-talet<br />
och framåt <strong>kan</strong> man ofta hitta soldatkontrakt som<br />
visar de villkor soldaten kommit överens om med<br />
sina rotebönder eller sin rusthållare. När soldattorpet<br />
skulle få en ny innehavare genomfördes en<br />
torpsyn och upprättades ett protokoll som ger upplysningar<br />
om soldatens villkor hemma på roten. För<br />
129
Change language