"N og kan Donau vara blå " - Visa filer

arbetsprocesser för att söka, finna och tillgängliggöra
innehåll i olika former!
Jiirgen Heitrnann från tyska AV Media Technology,
som också deltar i detta ambitiösa projekt,
försökte definiera de viktigaste tekniska faktorerna
för framtidens audiovisuella arkiv:
- digitala videoinspelningar eller dataregistrering,
för att undvika informationsförluster
- datorisering och automatisering av såväl innehåll
som informationsbärare
- datanätverk, för att göra funktioner som katalog,
arkiv och kundaccess platsoberoende.
Men han började faktiskt med att understryka vikten
av att göra innehållet i arkiven tillgängligt i betydelsen
återanvänt - "tum the archives into
libraries"! En annan bärande tanke i hans framställning
var att man måste göra klart för sig att det är
innehållet i arkivet, informationen, som ska bevaras,
inte bäraren. Det leder i sin tur till att informationsbärare
aldrig ska lämna arkivet, bara informationen.
Just utifrån insikten att fysiska bärare alltid
har en begränsad livstid beroende på en rad
kända och okända faktorer. Ironiskt påpekade han,
att ristade vi i sten, skulle vi klara oss betydligt
längre. Men det finns ingen tillverkare idag som
vågar garantera någon viss livslängd på sina inforrnationsbärare.
Det gäller förvisso också både hårdvara
och mjukvara.
Med hjälp av ett räkneexempel ledde han oss
fram till sin slutsats. Om ett arkiv innehåller låt oss
säga 2 so.ooo videoband, enligt tillgänglig kunskap
måste då banden kollköras minst vart femte år. Det
gör I ooo band/vecka och 200 band som ska bäras
och lyftas varje dag, förutom att videobandspelare
ska skötas och kvaliteten kontrolleras. Förutom en
ständigt ökande nyaccession. Det låter sig bara inte
göras manuellt. Lösningen är "Migration Management",
där man systematisk och fortlöpande parallellt
leder överföringen av innehåll och hårdvaruoch
rnjukvaruteknologi.
Vad har arkivens kunder för behov?
Om metadata var ordet i var mans mun denna konferens,
så innehöll den också många spännande in-
Lars Nilsson
slag om användningen av arkiv. Så t ex paneldebatten
mellan de producenter vars program deltog i
den slutliga omröstningen om tevearkivprisen.
Debatten hade träffande nog rubriken "Producer's
needs in a digital environrnent". Och lite i
linje med teknikernas uppmaning tidigare i konferensen,
att arkivfolket ska ta ledningen och makten
över framtidens arkiv, ville programmakarna under
inga omständigheter avstå från det direkta dialogen
med dem som arbetar i arkiven och utvecklar dem.
Detta oavsett hur sofistikerade tekniska lösningar vi
kornmer att kunna erbjuda och hur mycket av rutinresearch
vi kan avlasta dem med. Det är vår unika
kreativa kunskap det vill åt. Bättre betyg kan vi
arkivmänniskor nog inte få!
EV-projekt
Några av dessa sofistikerade lösningar presenterades
som rapporter från en rad pågående ED-projekt
där många tevebolags arkiv är engagerade:
- PRESTO, Preservation Technology for Broadeast
Archives, för att ta fram nya effektivare bevarandetekniker
i en situation där både kostnader
och ökningen av samlingamas omfång skenar.
Sveriges Television är här en av arkivdeltagama,
liksom BBC i Storbritannien och det italienska
public service-företaget RAI. I samtliga ED-projekt
av denhär typen är också teknikutvecklingsföretag
viktiga aktörer, eftersom projekten helst
ska leda fram till exploaterbara systern eller produkter
för en marknad.
- AMICITIA- syftar till att utveckla automatiserad
digitalisering av innehåll och också möjliggöra
flerspråkig access.
-PRIMA VERA- syftar till utveckling av en avancerad
innehållsanalys och avses kopplas till resultatet
av AMICITIA.
- ECHO, European Chrorneles On-line- syftar
till att göra innehållet i stora arkiv tillgängligt
över Internet och samordna information särskilt
om historiska dokumentärprogram (även i form
av automatiskt producerade videosarnrnandrag).
Samordningen ska bygga på element som gemensamma
rnetadata, automatisk indexering och
flerspråkig access. Tekniskt kornmer man att an-
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 2001:1