Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset
Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset
Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>krig</strong>soffer varit civila. I forna Jugoslavien var proportionerna än värre - för varje dödad eller<br />
sårad soldat fick 100 civila sätta livet till (Doctare 1994).<br />
Det kanske rent av är så att framtida <strong>krig</strong> helt kommer att handla om att terrorisera<br />
civilbefolkningen och inte alls så mycket om territoriella vinster (Doctare 1994:1).<br />
Ett juridiskt skydd växer fram<br />
Idén om alla människors lika värde och grundläggande rättigheter är minst <strong>ett</strong> par tusen år<br />
gammal och återfinns inom stora världsreligioner som islam, kristendom och judendom.<br />
Dessa rättigheter har i modern tid formulerats i <strong>ett</strong> antal lagar och konventioner som gäller<br />
över hela världen. Den första Genèvekonventionen formulerades 1863. Konventionerna ingår<br />
i folkrätten, där de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten eller<br />
”<strong>krig</strong>ets lagar”, är av intresse här. En del regionala regelsystem, till exempel Europa-<br />
konventionen, finns som komplement till dessa. Vissa konventioner är juridiskt bindande (till<br />
exempel de kompl<strong>ett</strong>erande konventionerna om de mänskliga rättigheterna från 1966), medan<br />
andra är internationella överenskommelser som förväntas åtföljas men saknar formella<br />
sanktionsmöjligheter (så kallad sedvanerätt).<br />
Den internationella lagstiftningen förbjuder sexuellt våld rent generellt. Samtidigt står<br />
internationella lagar inte automatiskt över nationell lagstiftning varför <strong>ett</strong> utökat skydd har<br />
vuxit fram inom en rad områden under hela 1900-talet. För många konventioner finns<br />
särskilda kommittéer som har till uppgift att övervaka att konventionerna efterlevs och<br />
rapportera om övergrepp.<br />
De mänskliga rättigheterna och staternas skyldigheter i såväl <strong>krig</strong>s- som fredstid fastställs<br />
bland annat i följande viktiga konventioner och tilläggsprotokoll (bilaga 1):<br />
- Allmänna Deklarationen om de mänskliga rättigheterna (1948)<br />
- Genèvekonventionerna I-IV (1949) och Tilläggsprotokoll I och II (1977)<br />
- Flyktingkonventionen (1951)<br />
- Konventionen mot tortyr och andra former av grym, omänsklig eller förnedrande behandling<br />
eller bestraffning (1984)<br />
- Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor (1979) och<br />
Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993)<br />
14
Change language