Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset

More documents

Recommendations

Info

Ofta tystas kvinnor som engagerar sig mot manligt våld med den osakliga beteckningen ”manshatare”...Om det är manshat att påtala mäns våld och övergrepp mot kvinnor, hur ska vi då tolka själva fenomenet? Eliasson, M. 2000:14 Resultat 1. Sexuellt våld Våld mot kvinnor är enligt Förenta Nationernas generalförsamling alla könsbetingade våldshandlingar som leder till eller troligtvis kommer att leda till fysisk, sexuell eller psykisk skada samt hot, tvång och frihetsberövande, privat eller offentligt (Bexelius 2001). Våld mot kvinnor ska alltså minst omfatta, men behöver inte vara begränsat, till: a) ”fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer inom familjen, innefattande misshandel, sexuellt utnyttjande av minderåriga flickor i hushållet, våld relaterat till hemgift, våldtäkt inom äktenskapet, kvinnlig könsstympning och andra traditionella seder som är skadliga för kvinnorna, våld utövat av annan än make och våld i samband med utnyttjande, b) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld som förekommer ute i samhället inklusive våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande och hotelser i arbetet, inom utbildningsinstitutioner och på andra platser, handel med kvinnor och tvångsprostitution, c) fysiskt, sexuellt och psykiskt våld förövat eller tolererat av staten, varhelst det förekommer” (Bexelius 2001:17). Förenta Nationernas Flyktingkommissariat (UNHCR) definition av sexuellt våld täcker alla former av sexuella hot, övergrepp och exploatering samt ofredande (UNHCR 1997). Våldtäkt är ett exempel på sexuellt våld. En våldtäkt definieras som en handling där en kvinna genom våld eller hot om våld tvingas till samlag eller andra former av sexuellt umgänge. Den formella definitionen och den definition som kvinnor gör på sexuella övergrepp skiljer sig dock markant åt. Kvinnors ofta mycket snävare definition leder till att övergreppen inte alltid anmäls. Detta i sin tur leder till att den statistik som finns oftast ger en missvisande bild av hur verkligheten egentligen ser ut (Eliasson, M. 2000). Enligt svensk lag är inte kvinnans uppträdande före övergreppet ”relevant för bedömningen av händelsen” (Eliasson, M. 2000:56). Men det är uppenbart att staten inte bara underlåter att 16
ingripa utan också skuldbelägger kvinnor genom att individualisera problemet och lägga bevisbördan på kvinnan i stället för på mannen – det vill säga man försöker ofta finna orsakerna till brottet hos kvinnan. Vad gjorde kvinnan som fick honom att våldta henne? Gick hon ensam på en mörk väg? Hur var hon klädd? Att den bild som samhället representerar också förmedlas av massmedia som ”det riktiga”, blir ytterligare en börda för kvinnor som utsatts – och även för kvinnor som grupp. I ett biologiskt perspektiv betonas olika hormonhalter och hjärnfunktioner som den viktigaste orsaken till sexuellt våld (Engström 1999). Ett sådant perspektiv kan vara missvisande eftersom det förstärker bilden av mannen som offer och på så sätt befriar honom från ansvaret. Det finns undersökningar som visar att våldtäkter i ”civila sammanhang” ofta innehåller betydligt mer våld än vad som är nödvändigt för att våldta kvinnan. Slag, sparkar och strypningsförsök är några exempel. Våldtäktsmän talar själva om känslor av fientlighet, aggression, makt och dominans (Seifert 1994). Förekomsten av gruppvåldtäkter anses också vara ett bevis på att våldtäkter inte är biologiskt betingade (Eliasson, M. 2000). Vid dessa kan det främsta motivet snarare vara att bevisa sin manlighet och makt över gruppens medlemmar. Studier av gruppvåldtäkter visar att dessa ofta genomförs enligt ett rituellt mönster där gruppens ledare nästan alltid är den som påbörjar våldtäkten. Gruppens inbördes status avgör den fortsatta turordningen (Seifert 1994). Rädslan att uteslutas från gruppen och ses som feg och omanlig tar överhand – det finns helt enkelt ingen i gruppen som vågar protestera. Eller avstå. Seifert (1994) hävdar att ”våldtäkt inte har mycket att göra vare sig med lust eller sexualdrift” utan ” utan ”är en extrem våldshandling genomförd med sexuella medel” Hon refererar till flera studier som i stället visar att våldtäkt är en aggressionshandling som syftar till att förnedra, förödmjuka och underkuva kvinnan. Det handlar om att se sambandet mellan det sexualiserade våldet och det mönster av manlig dominans och kvinnlig underordning som dessutom finns i vår kultur (Leander, Danielsson i Östlin 1996:162). Steget från kvinnomisshandel till våldtäkt är inte särskilt långt. Våldtäkt kan vara en del av den misshandel en kvinna utsätts för. De bakomliggande faktorerna är desamma, vare sig det handlar om misshandel eller våldtäkt, det vill säga en rädsla att förlora makten och kontrollen över kvinnan och kanske då också över vardagen, eller att bli övergiven. Detta är ett centralt 17
Page 1 and 2: KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen
Page 3 and 4: Abstract The objective of this essa
Page 5 and 6: Introduktion Våld mot kvinnor är
Page 7 and 8: Syfte och frågeställning Uppsatse
Page 9 and 10: den ger en heltäckande bild av det
Page 11 and 12: utanför sitt land, vari han är me
Page 13 and 14: Våldtäkt och andra former av sexu
Page 15: Av dessa är det främst den fjärd
Page 19 and 20: Även Messner menar att den höga f
Page 21 and 22: 5) Kvinnor tvingas ”underhålla
Page 23 and 24: 2.3 Våldtäktens drivkrafter Rape
Page 25 and 26: Det faktum att kvinnan föraktas av
Page 27 and 28: Rape is the most serious threat to
Page 29 and 30: En rädsla att skada barnet och sku
Page 31 and 32: Många flyktingar lider av posttrau
Page 33 and 34: Eftersom förmågan att uttrycka k
Page 35 and 36: UNHCR beskriver i Sexual Violence A
Page 37 and 38: Statsvetaren Maria Bexelius (2001)
Page 39 and 40: Hon vaknar. Förtvivlan över att d
Page 41 and 42: Ingenting i den här uppsatsen ska
Page 43 and 44: Tack Jag vill rikta ett stort tack:
Page 45 and 46: Mertus, J., War´s Offensive on Wom
Page 47 and 48: Svenska FN-förbundet, Kvinnors rä
Page 49 and 50: III Konventionen: Artikel 3, 14, 16
Page 51 and 52: oavsett kön, på ett mer detaljera
Page 53 and 54: Bilaga 2 Krigsförbrytartribunalern
Page 55 and 56: Bilaga 3 Åtalen mot Kunarac, Kovac

Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?