Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset

andra, utan snarare tycks se könsdiskriminering och våld som en privat angelägenhet som inte
i första hand har sina rötter i ett yttre socialt sammanhang.
Folkhälsovetenskapens uppgift är att öka kunskapen om problemets omfattning och att skapa
en förståelse för dess orsaker och konsekvenser. För att det ska bli möjligt måste våldtäkterna
dokumenteras systematiskt och omsorgsfullt. Problemet med underrapportering kan angripas
genom indirekta metoder, liknande de som används för att skatta till exempel
mödramortalitet. I kvalitativa forskningsansatser kan våldtäktens orsaker och konsekvenser
för kvinnan belysas djupare, till exempel genom intervjuer av både utsatta och förövare och
genom andra källor som skönlitteratur, biografier och vittnesskildringar.
Denna kunskap måste användas för att stärka insatser inom rättsväsendet och vården. Den är
också nödvändig i det förebyggande arbetet för att minska våld mot kvinnor, ett arbete där
mansrollen måste ställas i fokus. En långsiktig förändring är nödvändig på samhällsnivå av de
patriarkaliska föreställningar som i förlängningen tillåter våld mot kvinnor. Så länge dessa
föreställningar tillåts existera i fredstid kommer de att utnyttjas i krigstid.
Det är av stor vikt att vi närmare studerar relationen mellan män och sexualiserat våld. För
vidare forskning är det också intressant att följa livssituationen för de kvinnor som beviljas
asyl, för dem som återsänds och för deras barn.
42