Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset

tema i Per Elis Eliassons bok Män, kvinnor och våld där han just påpekar att bakom
”handlingar som syftar till kontroll över andra människor ligger ofta en personligt grundad
oro att till exempel bli övergiven och sviken” (Eliasson, P E 2000:30). Han gör också klart att
det är rädsla som är drivkraften bakom våldshandlingar.
Mona Eliasson skriver i sin bok Mäns våld mot kvinnor att ”gemensamt för alla kulturer,
inklusive vår egen, är emellertid att misshandlande män hämtar sin rätt att slå genom
hänvisning till gemensamma regler och kvinnornas påstådda avvikelse från dessa” (Eliasson,
M. 2000:105). Enligt antropologen Peggy Sanday är samhällen, där föreställningar av detta
slag är mycket starka, mer våldtäktsbenägna än andra samhällen*. I sin studie av 156
samhällen fann Sanday att i ”våldtäktsbenägna samhällen var våldsincidensen hög, med både
ceremoniell funktion (och) som straff av kvinnor”. Männen var överordnade kvinnorna, vilka
ofta betraktades som mannens privata egendom. ”Våldtäkt var här tydligt förbundet med
manlig dominans och social kontroll av kvinnor” (Eliasson, M. 2000:107).
Enligt Sanday är våldtäkten en bekräftelse av mannens dominans över kvinnan. Våldtäkten
kan vara ett sätt att bestraffa dem för brott mot denna princip. Våldtäkten kan också vara ett
sätt att påminna kvinnorna om deras fysiska, psykiska och sociala underlägsenhet. (Eliasson,
M. 2000).
* min not. Att använda begreppet ”våldtäktsbenägen” om en grupp eller ett samhälle innehåller ett stort mått av
risktagande och kan användas som ett rasistiskt argument. Problematiken är mer komplex än så. Det finns många
olika förklaringar till vilka de bakomliggande orsakerna till våldtäkter är. De flesta återknyter dock på ett eller
annat sätt till ett samhälles eller en grupps sociala representationer.
18