Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset
Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset
Våldtäkt i krig - ett globalt folkhälsoproblem. - Svenska Röda Korset
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bilaga 1<br />
Lagar och konventioner<br />
Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna (1948)<br />
Den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna och dess två kompl<strong>ett</strong>erande<br />
konventioner om medborgerliga/politiska respektive sociala/ekonomiska/kulturella rättigheter<br />
(1966) utgör grunden i den internationella människorättslagstiftningen. ”Grundtanken i de<br />
mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria, är lika mycket värda och har<br />
samma rättigheter; oberoende av ras, kön, religion eller politisk uppfattning” (<strong>Röda</strong> <strong>Korset</strong><br />
2001b:1). Av de 30 rättighetsartiklarna, som är antagna av Förenta Nationernas<br />
medlemsländer och inskrivna i FN-stadgan, är åtminstone en artikel helt grundläggande,<br />
nämligen rätten till liv, frihet och personlig säkerhet (artikel 3). För att understryka allvaret<br />
återfinns artikeln, alltid med samma nummer, också i de fyra Genèvekonventionerna. Även<br />
artikel 5, som fastslår rätten att skyddas mot tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande<br />
behandling eller bestraffning, relaterar till det särskilda skydd för kvinnor som krävs idag<br />
(UNHCR 1995).<br />
Genèvekonventionerna (1949) och Tilläggsprotokoll I och II (1977)<br />
Den första Genèvekonventionen skrevs under redan 1863 på initiativ av internationella <strong>Röda</strong><br />
<strong>Korset</strong>s grundare Henry Dunant och syftade till att reglera stridande parters uppträdande<br />
gentemot varandra i lant<strong>krig</strong>. Även den andra (1899) och tredje konventionen (1929)<br />
preciserade och utökade skyddet till att omfatta <strong>krig</strong>föring till sjöss respektive behandlingen<br />
av <strong>krig</strong>sfångar. I samband med att den fjärde tillkom (1949), som en direkt följd av andra<br />
världs<strong>krig</strong>ets fruktansvärda övergrepp på civila, revideras de tre första och utgjorde jämte<br />
Haagkonventionerna (1899 och 1907) fram till 1977 den huvudsakliga lagstiftningen för<br />
väpnade konflikter (<strong>Röda</strong> <strong>Korset</strong> 2001a).<br />
I den internationella humanitära rätten återfinns formuleringar om särskilt skydd för kvinnor i<br />
bland annat:<br />
Genèvekonventionerna:<br />
I Konventionen: Artikel 3 och 12<br />
II Konventionen: Artikel 3 och 12<br />
48