Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 utbildning Sirenen Nr 3 April 006 Rånarjakt på räddningsskolan – Övningsfältet är perfekt SANDÖ. Poliser på rånarjakt är numera en vanlig syn på övningsfältet. Sedan i höstas taktikutbildar Västernorrlands län sina poliser vid räddningsskolan i Sandö. Efter polismorden i Malexander uppdagades det att poliser runt om i landet inte jobbar på samma sätt. Det är en av anledningarna till att den nya utbildningen ”Nationell bastaktik” för polisen tagits fram. – Det handlar om att samtliga poliser i landet ska ha samma benämningar och samma metoder och arbetssätt för olika moment. En vägspärr ska exempelvis se likadan ut oavsett var i landet man jobbar, förklarar Mårten Olsson, polis i Sundsvall och handledare på kursen. Säkrare arbetsmiljö Syftet är att säkerställa arbetsmiljön, det ska helt enkelt bli säkrare att jobba som polis enligt den nya taktiken. I Västernorrland har man valt att förlägga utbildningen av sina 220 poliser i yttre tjänst till Räddningsverket Sandö. Förutom taktiska kunskaper är kommunikation en viktig del i utbildningen. – En hel del konflikthantering, förstås. Det handlar om att lyssna aktivt och vara tydlig, och via kommunikation skapa handlingsutrymme. Stor tonvikt läggs också på stresshantering, SANDÖ. – Det blir ett antal timmar film om den svenska skolmodellen, konstaterar trion från Norges brannskole som besökte Räddningsverket Sandö en vecka i mars. Nordiskt samarbete – Särskilt nyfikna är vi på utvecklingen av taktiken kring skärsläckaren och tung räddning vid stora bussolyckor. Här ligger Sverige långt framme, säger läraren Trond Willard. Norges brannskole i Fjelldal har nyligen införskaffat en skärsläckare, men har ännu inte haft någon intern utbildning i användningen av den. Något som Räddningsverket Sandö har lovat att bidra med. Anledningen till besöket är ett EU-projekt genom Nordiska ministerrådet som gjort det möjligt för statliga brand- och räddningsskolor att utbyta erfarenheter inom området skydd mot olyckor. Sverige, Gripande av misstänkt bilförare var scenariot för dagens övning på övningsfältet i Sandö. Handledare Mårten Olsson, polis från Sundsvall, leder utvärderingen av övningen hur vi kan förbereda oss och arbeta i en pressad situation. Metoder för taktiktänkande Teori och praktik blandas, övningarna är upplevelsebaserade. Norges brandskola på besök Norge och Island ingår i projektet. – Det innebär att vi reser till varandra och utväxlar erfarenheter. Det bästa är att vi får ansikte på varandra och knyter kontakter, byter visitkort. Syftet är att lära av varandra, – Räddningsskolans övningsfält varit perfekt. I ”kuliss-byn” har vi kunnat öva metoder för taktiskt tänkande när man letar efter misstänkta personer i en byggnad. Under Sirenens besök övas få nya idéer om hur undervisning och övningar kan läggas upp, tips på förbättringar och hur man kan hitta annorlunda lösningar. Erfarenheterna dokumenteras med filmkamera. – Vi tittar även en del på upplägget av den tvååriga ut- bilstopp vid förhöjd risk, det vill säga hur man på ett så säkert sätt som möjligt griper misstänkta personer som trycker i en bil. Räddningsverket har stått för föreläsningar i exempelvis Stort intresse för skärsläckaren Hålen i reglarna efter skärsläckarens vattenstråle studeras nyfiket av den norska trion från Norges brannskole. Terje Storslett, serviceman, samt lärarna Ole Jonny Wang och Trond Willard. bildningen Skydd mot olyckor. Någon sådan utbildning finns inte i Norge, men Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap har planer på att titta på möjligheten, säger Willard. – Väldigt avundsjuka är vi på det nya övningshuset, byggt minröjning och hjälparbetet efter tsunamin. Kurserna är två veckor långa och hittills har man kört nio kurser. Text och foto: KATARINA SELLIUS av ett tjugotal containrar, där man kan simulera allt från villabrand till diskoteksbrand på ett naturtroget sätt. Vill ta efter miljötänkande Terje Storslett ansvarar för service och underhåll: – Att öva miljövänligt, som man gör i Sverige, är också nytt för oss. Det är något som vi skulle vilja ta till oss i Norge, säger han. I slutet av maj kommer lärare från Räddningsverket på omvänt besök till Norges brannskole. – Ja, det är kanske risk för prestationsångest nu. Vi är ju en ganska liten skola med mycket mindre resurser, totalt är vi 43 anställda och finns bara på ett ställe i Norge. Men vi ser ändå fram mot att svenskarna kommer över till oss. Text och foto: KATARINA SELLIUS
Sirenen Nr 3 April 006 utbildning Färre söker tvååriga utbildningen 918 personer vill börja på Räddningsverkets tvååriga utbildning i skydd mot olyckor (SMO) till hösten. Det är lägsta antalet ansökningar sedan utbildningen startade för tre år sedan. Samtidigt minskar man antalet utbildningsplatser. Utbildning skydd mot olyckor Däremot är det 105 tjejer som sökt – 11,4 procent – vilket är den högsta andelen kvinnliga sökanden hittills. Utbildningen har både höst- och vårintag. Vid förra höstintaget, för ett år sedan, sökte 1 610 personer till utbildningen, varav 150 tjejer (9,3 procent). Slutligen antogs 131 män och 29 kvinnor till de 160 platserna. Vid senaste antagningen, till vårterminen, sökte 960 personer. Det tyder alltså på en fortsatt nedgång. Varför detta vikande intresse för SMO-utbildningen? – Det kan bero på att vi har förändrat vår marknadsföring Dockan Simon lär SMOelever rädda liv rEVINGE. Simon tappade puls, han reagerade på läkemedel. För SMO-elever i Revinge en nyttig erfarenhet. Det var så verklighetsnära det kunde bli, trots att Simon är en docka. – Det vi tidigare bara läst om blev verklighet, säger Richard Thörn, elev på utbildningen i skydd mot olyckor (SMO). Simulatordockan Simon på Malmö allmänna sjukhus är det samma som avancerad teknik. Dockan kan tala, pupiller och puls förändras. Han reagerar på läkemedel och kan styras så att bara en lunga fungerar. Svårt beskriva på lektion Agneta Mattsson, sjukvårdslärare på Räddningsverket Revinge, lät eleverna testa simulatordockan. – Huvudsyftet var att eleverna skulle få känna och klämma på alla typer av avvikelse från det normala. Vi var intresserade av att eleverna skulle få känna på en puls som är oregelbunden, eller svår att känna på grund av lågt blodtryck. Det är väldigt väsentligt och svårt att beskriva 918 sökande till 144 platser. Intresset för att gå Räddningsverkets tvåvåriga utbildning skydd mot olyckor är fortsatt stort, men har minskat. Vårens ansökningar visar lägsta siffran hittills. av utbildningen. Våra kampanjer har bytt skepnad och varit smalare och mer riktade, säger Jonas Lindblad vid Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildningar. – Men vi är inte oroliga utan hoppas i stället att vi träffat rätt och i större utsträckning nått de sökande och de motiverade elever vi vill ha. De fortsatt höga betygspoängen och den större Foto: AGNETA MATTSSON Så verklighetsnära det kan bli. Det tycker eleverna i Revinges utbildning skydd mot olyckor om utbildningen med dockan Simon. på lektion, säger hon. Nu fick eleverna arbeta med en patient, låt vara att det var en docka, där det går att mäta puls på handleden, halsen, ljumsken och vristen. – Vi fick direkt respons på de åtgärder vi gjorde. Det kunde vara att puls, andning eller pupillstorlek ändrades. Dessutom hade vi hela tiden tillgång till kunnig personal från sjukhuset. Övningen var mycket bra, säger Richard Thörn. Eleverna fick två scenarier att jobba med, en hjärtinfarkt och en person skadad i cykelolycka. Den förstnämnde drabbades av hjärtstopp men kunde räddas med hjälpa av HLR och defibrillator. Personen som var skadad efter cykelolycka hade inre blödning och pulsen försvann efter en stund. Ingen billig docka Simulatordockan är en avancerad skapelse som kostar runt 1,5 miljoner kronor. Dockan kan symbolisera alla tänkbara symtom på sjukdom eller skada. Dess reaktioner styrs av en person i ett kontrollrum. – Mig veterligt finns det bara två exemplar i Sverige, en i Malmö och en i Huddinge, säger Agneta Mattsson. SMO-klassen på 40 elever fick jobba med dockan under två dagar. De tränade även fria luftvägar, hur man sätter en tub i halsen. Man fick testa den utrustning som används på olycksplatser. – Bara att veta hur utrustningen ser ut är nyttigt, det kan göra att eleverna i sina framtida jobb kan hjälpa till att snabbt plocka fram rätt utrustning vid en olycka. Det är också bra för eleverna att få kontakt med personal inom sjukvården. De två dagarna på sjukhuset kostade 20 000 kronor. – Förhoppningsvis fortsätter vi med de här utbildningsdagarna för kommande klasser. Det optimala vore om eleverna fick använda dockan även under sista terminen, men det har vi nog inte pengar till. PER LARSSON andelen tjejer tyder på det. I den nya marknadsföringen har brandmannen profilerats som en person som räddar liv varje dag, inte bara när olyckan är framme. Det förebyggande I dag finns det sju miljörestvärdesledare i landet. Redo att rycka ut när det hänt en miljöolycka i kommunen. – I vissa fall kan man faktiskt spara hundratusentals kronor på att kalla in oss, säger Peter Andersson, en av de sju. Miljörestvärdesledare Att det finns restvärdesledare, omkring 80 i landet just nu, är säkert känt för de flesta. Däremot är det inte alla som vet att sju av dessa är specialutbildade för att hantera just miljöolyckor. – Försäkringsbranschen reagerade över att kostnaderna för samma typ av miljöolyckor kunde variera stort i landet. I en kommun kunde en skada hamna på 30 000 kronor, medan en liknande skada kunde ligga på 300 000 kronor i en annan, berättar Peter Andersson, miljörestvärdesledare vid Brandskyddsföreningen. Orsaken till de varierande skadekostnaderna visade sig ofta bottna i bristande kunskap vid miljöförvaltningarna ute i kommunerna. – Vanligaste olyckan är lastbilen som gått av vägen och läckt ut några hundra liter diesel. Men även hydraulolje-utsläpp och utsläpp i båthamnar är vanliga. – Och det är inte självklart att man som miljöinspektör har helt klart för sig hur man arbetet har fått en mer framträdande roll. Som mest har 1 819 sökt till utbildningen. Det var när utbildningen startade, höstterminen 2003. Färre platser Från nästa terminsstart minskar antalet platser på SMO-utbildningen från 160 till 144 per termin, (eller 288 per år). Lena Brunzell, Räddningsverket: – En utvärdering visar att vi legat för högt i elevantalet. Vi har tagit hänsyn till framtida behov av nyanställning och kommande pensionsavgångar och kommit fram till en mer lagom siffra. – Tidigare räknade vi dessutom med ett överintag, men det har visat sig att väldigt få hoppar av. I början av juli är antagningen klar och fjärde september börjar utbildningen. Den sjunde kullen SMO-elever. KATARINA SELLIUS Miljörestvärdesledaren sparar pengar och miljö bäst löser miljöolyckan. Ofta har man ingen vana från dessa olyckor och kanske inte ens känner till var expertstöd finns att få. Då är risken stor att beslut och åtgärder blir felaktiga. Hålla kostnaderna nere Syftet med att kalla in miljörestvärdesledaren är att spara både pengar och miljö. – Genom att göra rätt saker, håller man kostnaderna nere. Enligt miljöbalken ska åtgärderna dels vara tekniskt möjliga, miljömässigt motiverade samt ekonomisk rimliga. – Många gånger kan det räcka med att gräva några pumpgropar och samla upp utsläppet för att senare suga upp det. Men i stället har det hänt att man forslat bort stora mängder jord, helt i onödan och till stora kostnader. De sju miljörestvärdesledarna finns i Malmö, Göteborg, Karlstad, Skövde, Gävle samt två i Stockholm. De organiseras och larmas via SOS Alarm. – I och med att vi är så få, kan vi naturligtvis inte nå alla platser inom en timme. Däremot är vi nåbara på telefon inom fem minuter. Och i vissa fall kan en vanlig restvärdesledare kallas in och lösa uppgiften genom att ha telefonkontakt med någon av miljörestvärdesledarna. KATARINA SELLIUS
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 3 and 4: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var
Page 5 and 6: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henn
Page 7 and 8: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 9 and 10: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23 and 24: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 25: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning R
Page 29 and 30: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 31 and 32: Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter
Page 33 and 34: Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?