Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

nyheter Brandmäns arbetsskador Arbetsskadorna inom räddningstjänsten har minskat kraftigt de senaste åren. Men skador vid bollsporter är fortfarande ett stort problem. De är den enskilt största skadeorsaken. – Skador under fysträning uppfattar jag i de allra flesta fall som onödiga, säger Tommy Eriksson Wikén på Arbetsmiljöverket. Arbetsskador Det totala antalet arbetsskador är närmast halverat 2005 jämfört med tio år tidigare. Antalet fysskador följer den trenden. Men det innebär samtidigt att fysträningen fortfarande är den absolut vanligaste orsaken till arbetsskador, andelen är över 40 procent. Och 90 procent av fysskadorna sker i sporthallen, på fotbollsplanen eller hockeyrinken; alltså när i huvudsak bollsporter utövas. Det innebär att 38 procent av arbetsskadorna 2005 inträffade i dessa sammanhang. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket. Statistiken visar också att brandmän som yrke tillhör de mest skadedrabbade. – Kunde vi komma åt fysskadorna skulle det se helt annorlunda ut, säger Tommy Eriksson Wikén – Om bollsporter står för 35 procent eller mer av alla skador, då tycker jag varje räddningstjänst ska diskutera den verksamheten, säger Mikael Wennerbeck, fys- och testansvarig vid räddningstjänsten Storgöteborg. Wennerbeck har ingen färsk statistik för arbetsskadorna i Storgöteborg, men han är säker på att skadorna vid fys ligger långt under 42 procent, som var rikssnittet 2005. – För två år sedan låg vi närmare 20 procent. Planeras för fys I Göteborg har skadorna totalt minskat rejält, precis som i landet i övrigt. – Min känsla är att miljön blivit säkrare både under larm och i samband med idrotten. Dessutom planeras fysen i högre omfattning numera. Inom Storgöteborg ägnas mer tid åt cirkelträning, möjligen avslutas med lite bollsport. Man har också lagt vikt på bättre uppvärmning och på bra skor. – Alla får ett par inomhusskor och ett par utomhusskor av bra kvalité vartannat år. Det gör mycket för att minska antalet stukningar. Mikael Wennerbeck tycker också att föryngringen av kåren medfört att annan fysträning efterfrågas. – Jag tror de yngre anser att de håller sin fysiska status bättre genom allsidig träning. På en del stationer har man helt lagt av med innebandyn. Inget förbud Det fanns diskussion om att förbjuda sporten om inte skadorna minskade. Men det gjorde de. – Vi har valt att inte peka med hela handen, det känns bättre om förändringen kommer genom egna initiativ. Dessutom är inte innebandy enbart förkastligt. Om vi bortser från skadorna så stärker aktiviteten fotleder, knän och rygg. Dessutom finns det en vits med lagsporter eftersom vi jobbar i lag. – Sen är det en annan sak att vi säkert kunde få ner skadorna ännu mer om vi bara hade löpning och cirkelträning. Men med 76 000 fystimmar om året, som vi har, är det ofrånkomligt med enstaka skador, säger Mikael Wennerbeck. Förbud är inte heller något som Tommy Eriksson Wikén förespråkar. Det ska vara lustfylld och allsidig träning, men kanske att medvetenheten bör öka. – Många arbetsplatser har i dag subventionerad fysträning för att få friskare personal. Men vi ser inga tecken på att man skadar sig i samma omfattning som inom räddningstjänsten. Arbetsgivaransvar Eftersom rök- och kemdyksföreskrifterna säger att ”rök- och kemdykare ska få tillfälle till fysträning i erforderlig omfattning” så är det en del av arbetet. Därmed omfattas det av arbetsmiljölagen och faller under arbetsgivarens ansvar, konstaterar Eriksson Wikén. – Då bör också arbetsgivarna ta det ansvaret. Vi anser att det finns anledning för arbetsgivarna att titta djupare på skador under fysträning. Att antalet skador totalt sett minskat tror han beror mer på allmän vakenhet än åtgärder från arbetsgivaren. – Det är givetvis positivt att skadorna är färre, ett tag var det bara slakterier som var i nivå med räddningstjänst. Vid sidan av fysen skadas brandmän oftast i samband med larm eller under arbete inne på brandstationen. PER LARSSON Sirenen Nr 3 April 006 Bollsport skadar mest Arbetsgivarna bör ta sitt ansvar Foto: PER WESTERGÅRD Brandmän har förhållandevis många arbetsskador, och största orsaken är fysen. Värst är bollsporterna som 2005 orsakade flest arbetsskador. Plats för fysskador plats procent Sporthall 61 Fotbollsplan 17 Ishockeyrink 13 Annan plats 4 Idrottsplats 2 Motionsspår 1 Simhall 1 Skidspår 1 Anm: Statistiken anger var fysen genomfördes. Siffrorna gäller skador under 2005. Mest drabbade yrken – olyckor per 1 000 yrken >14 dagar totalt Processoperatörer, stål- och metallverk 20 54 Slaktare, styckare m.fl. 17 42 Maskinoperatörer, trävaruindustri 21 40 Processoperatörer, papper 12 38 Sågverksoperatörer 19 37 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 12 33 Betongarbetare m.fl. 17 33 Brandmän 15 32 Maskinmekaniker, montör, reparatör m.fl. 13 30 Samtliga yrken 4 9 Anm: Statistiken gäller arbetsskador för män under 2002-2004. Kolumnerna visar sjukskrivna mer än 14 dagar och totalt antal arbetsolyckor per 1 000 förvärvsarbetare. 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Arbetsolyckor 307 298 294 344 286 258 308 270 263 202 178 Varav i samband med fys 181 160 134 174 137 131 146 103 i.u 95 75 Fysolyckor i procent 60 55 49 52 50 47 47 38 i.u 47 42
Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henningson lämnar räddningstjänsten I dryga tre år var han räddningschef i Malmö. Men nu lämnar Ken Henningson brandstationen och nybildade räddningstjänsten Syd. – När jag inte fick jobbet som förbundsdirektör vill jag lägga mitt framtidaenga- Ken Henningson gemang i något annat spännande uppdrag, säger Henningson. Han erbjöds först tjänsten som direktör i det nya förbundet, men parterna kom inte överens om villkoren. När man i en ny vända sökte förbundsdirektör var Henningson en av de aktuella, men jobbet gick till Per Widlundh, skolchef i Revinge. Henningson fick jobbet som stabschef/räddningschef i förbundet. Ken Henningson har jobbat vid räddningstjänsten i Malmö sedan 1987. 1995 blev han stabschef och 2003 räddningschef. Nationell krisledning – Vi måste bygga på den struktur som finns Helhetssyn. Det är det vägledande begreppet när Räddningsverket diskuterar regeringens proposition. – Vi vill se en lösning som täcker både olyckor och extraordinära händelser, säger överdirektör Ivar Rönnbäck. I propositionen ”Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle” som regeringen lade fram onsdag 22 mars föreslogs framförallt: n En nationell krisledning organiseras. Operativa insatser vid nationella kriser ska ledas av en myndighet. n Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten (KBM) bör slås samman i de delar verksamheten är likartad. Räddningsverkets ledning var 24-25 april samlad för att diskutera förslagen. Verket anser att arbetet för ett säkrare samhälle måste ske utifrån en helhetssyn. – Vi måste bygga på den struktur som finns, där bland annat kommuner och länsstyrelser utgör basen. Vi tror på att hålla samman säkerhetsarbetet och på ett enat budskap, säger Ivar Rönnbäck. Han ser inte att ansvarsförhållandet för kommuner, länsstyrelser och sektorsmyndigheter ändras. – Det nya är att vi får en nationell krisledning som ska fungera vid extraordinära händelser. Och det måste man finna en modell för. Vi ser mer till funktion än till organisation. Ivar Rönnbäck ser krisledningen som en funktion i den sammanslagna myndigheten, alltså det föreslagna äktenskapet mellan Räddningsverket och KBM. – Det mesta som finns i de båda myndigheterna bör kunna läggas samman. Och det som inte passar in? – Det bör snarare flyttas till annan myndighet. En ledande myndighet I propositionen anges att en nationell krisledning bör kunna vara i drift 2008. Så här skriver regeringen om att det i vissa fall krävs att en myndighet har ansvaret för krisledningen: ”Vid sällan förekommande men särskilt svåra kriser med Ivar Rönnbäck sektorsövergripande konsekvenser kan den operativa verksamheten på central myndighetsnivå kräva tvärsektoriell ledning. Vid sådana situationer bör regeringen kunna fatta beslut om att den operativa verksamheten på central myndighetsnivå leds av en myndighet, en så kallad krisledande myndighet.” Uppgifter som nämns för den krisledande myndigheten är att: n sammankalla berörda aktörer n ansvara för prioritering, ledning och samordning av operativ krishantering på nationell nivå n samordna myndigheternas information till allmänhet och media n verka för ett effektivt resursutnyttjande av samhällets samtliga resurser n verka för ett effektivt resursutnyttjande av internationella förstärkningsresurser enligt etablerade rutiner n koordinera stöd till den lo- Lagstiftningar förändras kala och regionala nivån n besluta om åtgärder och prioriteringar i den utsträckning som det är nödvändigt med hänsyn till situationens art och omfattning Regeringen anser att det vid den krisledande myndigheten bör inrättas en funktion med uppgift att sammanställa en nationell lägesbild, för att få en effektiv koordinering av insatser. Ansvar inom sektorn Men regeringen gör också bedömningen att de flesta kriser är av den karaktären att de kan ledas och samordnas av myndighet inom aktuell sektor. Det påpekas också i propositionen att huvuddelen av kriserna kan hanteras lokalt eller regionalt, i vissa fall med nationellt stöd. Krishanteringssystemet bygger på principen att den som har ansvar för en verksamhet i vardagen också har det vid en kris. Förändringar i organisationen ska inte göras större än vad som krävs. Regeringens proposition ska utredas. Just nu tas direktiv fram, någon utredare är inte utsedd. Både Räddningsverket och KBM har arbetsgrupper igång som bland annat ska stödja utredaren. PER LARSSON Det föreslås i propositionen en lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap. Den nya lagen ersätter lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, samt att vissa delar av lagen om civilt försvar upphävs. I den sistnämnde lagen avskaffas regleringen av verksskydd, hemskydd, mörkläggning och varning. Bestämmelserna om skyddsrum förs samman i en egen lag. Begreppet skyddat utrymme avskaffas. Alla utrymmen för skydd av befolkningen i krig ska ha samma status. Det föreslås fler lagändringar i olika lagar och att de träder i kraft 1 september 2006. Regeringens förslag i korthet n n n Särskilt utpekade myndigheter bör ha en tjänsteman i beredskap samt vara skyldiga att så långt som möjligt bistå ansvariga aktörer med information och resurser vid kriser. Krisberedskapsmyndigheten (KBM) föreslås lämna förslag på vilka myndigheter som bör ha tjänstemän i beredskap samt planer för ledning och information vid kriser. n n n För att höja kunskapen inom kris- och säkerhetsområdet anges flera åtgärder. Exempelvis ett nationellt program för säkerhetsforskning, kriskunskap i gymnasieskolan, stöd till frivilliga verksamheter för att sprida kunskap, krav på kommunala risk- och sårbarhetsanalyser, krav på kommunal utbildning och övning av anställda och förtroendevalda. n n n Förmågan att ta emot bistånd från andra länder behöver stärkas, det visar erfarenheter från Gudrun och Katrina i USA. Räddningsverket har på uppdrag av regeringen redovisat hur beredskapen kan utvecklas. n n n Kommunikationssystemet Rakel bör få fler användare för att stärka samhällets arbete med ordning, säkerhet och krisberedskap. Med fler användare blir också Rakel en billigare investering för alla användare. Många har protesterat mot att systemet är för dyrt. n n n Länsstyrelsernas ledningscentraler förvaltas i dag av KBM. Regeringen tänker se över om ansvaret bör läggas över på länsstyrelserna för att få mer rationell hantering av resurserna. n n n Rådet för räddningstjänst, ett centralt samarbetsforum inom räddningstjänsten, kan omvandlas till ett nationellt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. n n n Radio, TV och utomhusvarning bedöms även i framtiden vara grundläggande för varning och information till allmänheten. Ett system för varning och information genom mobiltelefoner införs stegvis. Räddningsverket får uppdraget, tillsammans med KBM och Post- och Telestyrelsen, att utreda hur det ska ske. n n n Varje myndighet måste samarbeta med övriga myndigheter och bidra med information till den krisledande myndigheten, som ska samordna information till allmänhet och medier. KBM får i uppdrag att lämna förslag hur samordning kan ske. n n n I säkerhetsbyggandet berörs fler politikområden än försvar och utrikes. Nu nämns även bistånds-, kriminal-, miljö-, social-, arbetsmarknads-, folkhälso-, transport-, närings- och hälso- och sjukvårdspolitiken. Totalt elva politikområden, det finns 48.
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 3: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var
Page 7 and 8: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 9 and 10: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23 and 24: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 25 and 26: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning R
Page 27 and 28: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning F
Page 29 and 30: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 31 and 32: Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter
Page 33 and 34: Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?