Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

3 ordet fritt Sirenen Nr 3 April 006 Brandsäkerheten och byggreglerna Kvalitetskontrollen måste b Byggnaden fick evakueras på grund av rökspridning till intilliggande lokaler. Känns kommentaren igen? Denna beskrivning kan man mycket ofta läsa i tidningar i samband med att det har varit en brand i någon fastighet. Detta oavsett typ av lokal som eldhärjas och trots att det finns en uppdelning av brandceller vilka ska hindra ”brand- och rökgasspridning”. Johan Lundin intervjuades i Sirenen nr 1/2006 om problemen med de funktionsbaserade byggreglerna och den godtycklighet som råder inom konsultbranschen. När det gäller det totala brandskyddet i byggnader så ska man ha framför ögonen att denna del, projekteringen, endast är en, men ack så viktig, del av byggprocessen och förvaltningsprocessen. Måste bli mer kraftfullt Det står också att läsa i artikeln att ”marknaden hittar Att vi skulle kunna vara samhällets skyddsombud är en roll som tidigare har används för att beskriva framtiden. Mycket av det finns med i Lagen om skydd mot olyckor (LSO) som trygg och säker och systematiskt brandskyddsarbete ska läggas till som ett liknande arbete till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men vad hände under resans gång egentligen? Det frågar sig många. Hur hamnade vi här och vem styrde ner denna kärra i diket? I dag handlar det inte om att vi ska bli bättre i alla våra färdigheter utan om en enda stor nedrustning/besparing och ändrade prioriteringar. Vad är det som har blivit så annorlunda i dag mot i går? Jag har ännu inte sett ett svar, Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 500 tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 4/06 är 29 maj. Välkommen! Foto: BO NYSTRAND Projekteringen är viktig men många gånger godtycklig, skriver Lars-Gunnar Strandberg och håller med Johan Lundin om brister i brandskyddet vid dagens byggande, bland annat gallerior och andra moderna byggnader. andra lösningar”, vilka ofta är dåligt verifierade. Alltså pågår det ett ständigt utvecklingsar- trots upprepade frågor. Det känns som om verksamheten har blivit smygkontoriserad med nya roller som inte har funnits inom räddningstjänsten tidigare och det har skapats nya titlar utan dess like. Finns behovet av denna utveckling? Ta de nymyntade och lika märkliga namnen som styrkeledare och insatsledare. Vad nytt under solen som inte kan heta brandförman eller brandmästare? Vilka scheman som helst Man går med på vilka arbetsscheman som helst bara det sker under namnet ledare. Arbetstider på upp till 58 timmar i veckan, men blir det mer gjort? Det finns heller ingen uppfattning om vad som ligger i rollernas uppgifter utan det handlar mycket om att ”plocka russinen” ur kakan så att man bygger det som blir bäst för en själv. Vad skapar en sådan utveckling egentligen? Eller brandchefer som åker diverse jourer i stället för att jobba med verksamhetsfrågorna? Vid sidan om de förändringar som kommer står Räddningsverket och påskiner att det finns en marknad för deras utbildningar och som syftar till att alla ska ta ansvar för sin egen kompetensutveckling bete inom byggbranschen. Detta utvecklingsarbete måste på ett mer kraftfullt sätt med att läsa enstaka kurser på verkets skolor. Hur ska den/de som läst enstaka kurser med egentillträde kunna verka med sina kunskaper i den egna organisationen? Vem ska ta ansvar för hur organisationen förändras så att detta blir möjligt om det nu kan bli det och vem tar kostnaderna för detta? Repetitionsutbildningar Om alla ska kunna hänga med i det nya måste man ta större hänsyn till verkligheten och de medarbetare som finns där och som redan är utbildade efter ”dåtidens” utbildningskrav. Tänk om man hade lyssnat och vågat införa repetitionsutbildningar efter mottot ”en vecka vart femte år” så hade man varit ett attraktivt utbildningsverk. Brandmästare och insatsledare har sex veckors scheman med utökad arbetstid för 3 500 kronor (ob enligt avtal 2 650) en skillnad på 850 kronor för att jobba 17 dagpass och sju nattpass, med alla sorters arbetstider. Hur kan man acceptera en tillbakagång i arbetstidens längd med en antydan om utveckling av verksamheten? Hur ska man tolka utvecklingen av de prisade småbilarna, typ Södertörn med flera om det handlar om att gå 60 år tillbaka i tiden? Varför frångick man den sortens bilar underkastas någon form av kvalitetskontroll. Jag förmodar att Johan syftar till någon Hur hamnade vi här och vem styrde ner kärran i diket? egentligen? Fundera på det i stället! Förslag som att brandmän ska hyra säng hos arbetsgivaren för att kunna uppfylla arbetstidsmåttet beredskap med en inriktning av jourverksamhet – vad är det för märkligt sätt att betrakta arbete på av arbetsgivarna? Skulle brandchefen hyra skrivbord och sitt arbetsrum av kommunen och ska organisationen betala hyra för brandbilarna vid larm? Vart är vi på väg? Vilka ”galna” idéer ska styra framtiden? Var går lågvattenmärket? Räddningsverkets skolor utbildar nu SMO-elever (SMO=utbildning skydd mot olyckor) med en bred kompetens och chefer fortsätter att rekrytera RIB (deltidsbrandmän) till heltiden. Var går lågvattenmärket för de chefer som samtidigt har skrikit sig blåa över kostnaden för 15 veckors utbildning? Det var en förmån att få betald utbildning. Jag tycker det är för j….t att man jobbar på det här sättet, samtidigt som Räddningsverket utbildar stora kullar av den framtid som chefer har påtvingat verket som idé, så använder man inte själva SMOelever till rekrytering av heltid. I Sirenen nr 8/2005 (sidan 30) läser jag en bra artikel om form av ”typgodkännande”, vilket naturligtvis är bra, men fungerar tyvärr inte fullt ut ef- hur eleverna är skeptiska till den nya utbildningen. Rikta i stället frågan till Sveriges kommuner och Landsting och de brandchefer som kämpat för att utbildningen skulle bli som den blev. Vi i Kommunal hade en annan uppfattning, att skolan skulle vara på samma sätt som polisutbildningen, där man kopplar ihop anställningskrav och en anställning i slutändan på utbildningen. Hur blev det egentligen? Jo ”jag-kan-själv- syndromet” har segrat. Garanten för kvalitet I Sirenen nr 1/2006 (sidan 32) finns frågan med om skolan igen. Vad handlar det då om? Jo, stora förändringar i stället för mindre justeringar som över tiden leder till utveckling. Det sades något klokt för flera år sedan på en konferens, ”det är bättre att förändra 10 procent varje år än 100 procent var tionde år”. Denna devis gäller ännu mer i dag än när den uttalades. Stå på er Arbetsmiljöverket – ni är garanten för kvalitén i verksamheten! Matts Jangerstad brandman och facklig företrädare Kommunal
Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt li bättre tersom det är produkten, med den föreskrivna monteringen, som är typgodkänd. Först när produkten sitter på plats kan den kvalitetssäkras fullt ut. Tillverkningskontrollen på fabriken fungerar, men ”tillverkningskontrollen” på arbetsplatsen fungerar mindre bra. Johan säger också att räddningstjänsterna ska ”våga sätta ned foten”. Att ”sätta ned foten” inom dagens byggförfarande är inte det lättaste när man från olika myndigheter har trummat ut att det är ”egenkontroll”, allt enligt fastställd kontrollplan, som gäller. Kommunerna har slutat Kommunerna har också, allt i spåren av egenkontrollen, i det närmaste slutat att genomföra kontroller på byggplatserna. Johan Lundin har med sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt visat att projekteringen är viktig men många gånger Trots att jag inte har någon anknytning till räddningstjänst eller kunskap inom området utan bara är allmänt intresserad brukar jag läsa Sirenen på nätet och tycker den är mycket läsvärd. På TV (Discovery Channel) har dokumentärserien ”Firehouse USA” handlat om livet på en brandstation i Boston. Brandkåren framstår i mina ögon som rena rama Kalle- Anka-kåren. Brandmännen verkar grabbiga och kaxiga, men utan nödvändig kunskap och utrustningen ser antik och undermålig ut. Exempelvis förekommer inga värmekameror utan hela byggnader hackas sönder med yxa för att hitta dolda brandhärdar. När det sedan ska släckas så släcks det med enorma mängder vatten, inte med dimstrålrör. Efter en mindre insats med en brinnande madrass ser man vatten forsa nerför trapporna. Hävare verkar inte förekomma, utan maskinstegar är det enda som gäller. Skinande blanka men väldigt opraktiska. Vidare säger en kille i samband med en bilbrand att: ”Vi aktar oss för den giftiga röken och är försiktiga”, men sedan ser man hur de står i den tjocka svarta röken och släcker bilbranden utan rökskydd. Som någon skrev på ett nät- godtycklig. Nu är det dags att ett liknade arbete utförs för att kartlägga de brister som råder i resten av byggprocessen och förvaltningsprocessen. Det är också dags att Boverket utvärderar det system med ”egenkontroll” som i dag gäller inom byggsektorn såväl under byggnationen som i förvaltningsskedet. Det är ytterst tveksamt om ett så viktigt område som brandskydd ska vara en fråga som handhas av den som utför själva arbetet och i de flesta fall har ett ekonomiskt intresse i projekten. Jämför detta med allas vår egendom, bilen, vilken ingen av oss får utföra egenkontroll på. Varför? (Min tolkning är att det är självklart att bilen ska vara i sådant skick att den inte orsakar olyckor och att detta är ett samhällsansvar). Lars-Gunnar Strandberg Karlstad Rena Kalle Anka-kåren forum när serien diskuterades så har de väldigt välputsade och fina brandbilar i USA men utrustningen står sig slätt mot en vanlig svensk BAS-bil. Christian i Borås Skriv en insändare och få Sirenens T-shirt! Ordet fritt-sidorna är bland de mest lästa i Sirenen. En öppen debatt för utvecklingen framåt. Också du har säkert åsikter om räddningstjänsten, skydd mot olyckor och annat inom Räddningsverkets verksamhetsområden. Tyck till så trycker vi! För att stimulera fler att tycka till erbjuder vi alla som skriver och får sin insändare publicerad Tillsynsavdelningen arbetar med vägledning i tillsynsfrågor till kommuner och länsstyrelser men bedriver också egen tillsyn. Arbetsuppgifterna består bland annat av att analysera omfattning och inriktning av tillsynsverksamhet. Vi följer upp, utvärderar och drar erfarenhet av tillsynsmyndigheternas arbete. Vi söker medarbetare till områdena lagen om brandfarliga och explosiva varor och Sevesolagen. Du har högskoleutbildning med naturvetenskaplig eller teknisk inriktning och erfarenhet från tillsynsverksamhet eller uppgifter som har anknytning till de aktuella lagstiftningsområdena. Arbetsuppgifterna är omväxlande, utvecklande och ger ett stort kontaktnät. Räddningstjänsten Karlstadsregionen är en gemensam räddningstjänstorganisation för Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kils kommuner. Vi har nu fullgjort vårt ansvar gentemot våra vikarier i det ”gamla” rekryteringssystemet. Samtliga ingår nu i vår gemenskap och har erhållit tillsvidareanställning. Nu går vi in i den nya tiden och söker två medarbetare som ska bidra till att teamet blir fulltaligt. Vi söker i nästa nummer Sirenens eftertraktade T-shirt. Vill du ha en T-shirt, kom ihåg att meddela oss önskad storlek. Manusstopp för nästa nummer är 29 maj. Adress med mera finns i den blåfärgade rutan längst ner till vänster på förra sidan. Välkommen att delta i debatten, du också! Två Brandmän Vi söker dig som vill bli brandman hos oss med placering på huvudstationen i Karlstad. Du kommer att jobba i ett schema som innebär skiftgång, alternativt sex månaders dagtid i vår flexstyrka. Krav för anställning är att du genomgått SRV:s SMO-utbildning eller SRV:s 15-veckors brandmannautbildning. Körkort BCE är meriterande. Vi erbjuder dig ett trevligt arbetsklimat med arbetskamrater, teknik och fastighet på topp. Din ansökan vill vi ha senast den 26 maj och vi ser gärna att du kan börja din anställning den 1 september. Information får Du av Stf räddningschef Nils Weslien 054-29 70 56, 0706-29 70 56 SKAF, Johan Feldt 054-29 70 00 Ledarna Alf Gäwerth 054-29 70 00 www.raddningstjansten.karlstadsregionen.se 33
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 3 and 4: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var
Page 5 and 6: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henn
Page 7 and 8: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 9 and 10: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23 and 24: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 25 and 26: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning R
Page 27 and 28: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning F
Page 29 and 30: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 31: Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?