Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

Sirenen Räddningsverkets tidning inledaren Krisberedskapen kräver helhetssyn I över ett år nu har vårt lands krisberedskap varit i den offentliga debattens centrum. Under första halvåret 2005 fördes en stundtals häftig mediediskussion, som följdes av Katastrofkommissionens kritiska rapport i december. Försvarsberedningen lämnade sitt underlag i januari och i slutet av mars kom krisberedskapspropositionen, Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle. I propositionen koncentrerar regeringen sina förslag till en ökad krishanteringsförmåga på framförallt den centrala myndighetsnivån. På lokal och regional nivå fungerar, enligt regeringen, systemet för ledning och samordning av insatser i stort sett bra. Måste anlägga en helhetssyn Jag delar helt denna bedömning. Det viktiga är nu att diskussionerna om krisberedskapen inte enbart fokuseras kring den krisledande funktionen. Jag tycker att det måste anläggas en helhetssyn på de här frågorna där vardagsolyckan utgör ena ytterligheten på det spektrum där extraordinära händelser är den andra. Utgångspunkten måste vara regeringens strategi för Sveriges säkerhet. Denna helhetssyn har flera dimensioner. Den ska dels omfatta alla de olika myndigheter och andra aktörer som berörs av säkerhetsarbetet, inklusive krishanteringen. Den ska dels inbegripa de förebyggande, förhindrande och skadeavhjälpande åtgärderna likaväl som återuppbyggnadsinsatser. Och den ska omfatta både det nationella och internationella perspektivet. De senaste årens händelser visar att gränsen mellan allvarliga olyckor och extraordinära händelser har blivit allt otydligare. Detta har lett till att utvecklingen ute i Europa går från räddningstjänst mot bredare fokus på skydd och säkerhet. Ett skäl är naturligtvis att det huvudsakligen är samma aktörer som handgripligen ska hantera den uppkomna situationen oavsett var den hamnar på allvarlighetsskalan. Behovet av samverkan ökar för att tillgodose medborgarnas krav på skydd och säkerhet. Logiskt samordna myndigheter Det är ett naturligt steg i utvecklingen av krisberedskapsarbetet att skapa förutsätt- Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. E-post: sirenen@srv.se Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: 34 000 exemplar. ningar att bättre hantera ett brett spektrum från olyckor i vardagen till allvarliga kriser i samhället. Därför är det logiskt att regeringen, liksom tidigare Försvarsberedningen, ser flera skäl till att organisatoriskt samordna Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten. I propositionen står det att en översyn bör göras av de båda myndigheterna med sikte på att lägga samman relevanta delar av organisationerna och föra över övriga delar till andra verksamheter. Det är min uppfattning att man kan uppnå både rationaliseringsvinster och samordningsfördelar med en sådan åtgärd. Det är också, som jag ser det, en bra lösning att funktionen för krisledning på nationell nivå ska finnas inom den nya myndigheten. Viktigt att krisproppen förverkligas Det blir mycket intressant att delta i diskussionen om krisledningsfunktionens roll och mandat. Med nuvarande lagstiftning finns det bara begränsade möjligheter att utöva ledning i den meningen att andra myndigheter eller enskilda måste agera på visst sätt. Därför handlar krisledningen framförallt om att skapa en gemensam lägesbild, att initiera samverkan mellan myndigheterna och att bidra med samordnad information till och kommunikation med en drabbad allmänhet. Det är viktigt och nödvändigt att förslagen i krisberedskapspropositionen förverkligas. Min förhoppning är att regeringen agerar snabbt och utformar bra och tydliga direktiv för en kommande utredare. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket Adressändring görs via epost eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 26 april. Nästa nummer trycks 8 juni. Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare 054–13 51 04 stig.dahlen@srv.se Gunno Ivansson Journalist 054–13 51 06 gunno.ivansson@srv.se INNEHÅLL Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var fjärde objektsägare bryter mot nya lagen ……3 Bollsport skadar mest …………………………… 4 Bygg krisledning på den struktur som finns ………5 Flexibel dagstyrka frigör resurser ……………… 6 Skogsbrandsseminarium i Ljungby …………… 8 Oenighet kring cellplast ………………………… 11 Statsråd knöt ihop nya avdelningen …………… 16 Nya brandmän med personligt ansvar ………… 18 Skövde utbildar förstainsatsperson …………… 25 Rakel för test i Revinge …………………………… 25 Rånarjakt på räddningsskolan ………………… 26 TEMA kärnenergiberedskap 20 år efter Tjernobyl ……………………………… 12 Fortsatt satsning på varning kring Barsebäck … 13 Utbildning ett måste för fungerande beredskap 14 Nytt planeringsstöd tas fram …………………… 15 porträttet Ola Johannesson ………………………………… 20 utbildning Andreas FallerEj-paket håller äldre på fötter … 24 Sirenens räddningsskola Så möter du drabbade …………………………… 28 erfarenheter Pelletsen brinner ………………………………… 30 Två män räddades i sista stund ………………… 31 ordet fritt Vem styrde ner kärran i diket? ………………… 32 Kvalitetskontrollen måste bli bättre …………… 32 Rena Kalle Anka-kåren ………………………… 33 sistasidan Världsstjärnor spelar efter Martins pipa ……… 40 Omslagsbilden Foto: OKG:s BILDARKIV Oskarshamns kärnkraftverk. Tjernobylkatastrofen för 20 år sedan blev en väckarklocka för de svenska myndigheterna. Sirenen berättar om vad som hänt med beredskapen i Sverige sedan dess. Räddningsverket har en viktig roll. Per Larsson Journalist 054–13 51 02 per.larsson@srv.se Katarina Sellius Frilansjournalist 054–15 98 79 katarina.sellius@srv.se
Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var fjärde objektsägare bryter mot nya lagen Det är si och så med efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor. Redan årsskiftet 2004/05 skulle 50 000 objektsägare enligt nya lagen ha lämnat in så kallade särskilda redogörelser över brandskyddet. Då hade bara 17 000 redogörelser kommit in, ett år senare saknas fortfarande en fjärdedel. – Oacceptabelt, säger Räddningsverkets Björn Johansson. Lagen om skydd mot olyckor Räddningsverkets tillsynsavdelning följer återkommande upp tillämpningen av lagen om skydd mot olyckor. – Vid senaste årsskiftet, ett år efter att alla skulle ha lämnat skriftlig redogörelse, har bara 75 procent gjort det. Det är för dåligt, siffran borde vara 100 procent, säger Björn Johansson. 75 procent är genomsnittet för hela landet. Länsvis finns stora skillnader. Sämst vid årsskiftet var Stockholm med 56 procent, bäst Östergötland med 95 procent tätt följd av Blekinge och Örebro län (94 procent). Kan förelägga med vite Skriftlig redogörelse av brandskyddet lämnas till kommunen. Hur ofta detta ska ske avgör kommunen. Skyldiga att lämna skriftliga redogörelser är ägare till bland annat samlingslokaler, vårdanläggningar, sjukhus, skolor, hotell och industrier med en viss storlek. Siffran 50 000 objektsägare är inte exakt, den baseras på en uppskattning från kommunerna som Räddningsverket sammanställt. Vad kan kommunen göra för att sätta press på objektsägare som inte lämnar skriftlig redogörelse? – Steg ett är att informera objektsägare i kommunen om lagen och skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse över brandskyddet. – Om det mjuka sättet att informera och försöka övertyga objektsägaren inte hjälper har kommunen möjlighet att förelägga med vite. Det är något kommunerna bör överväga, säger Johansson. Han berättar att Räddningsverket har frågan under uppsikt och kommer att göra uppföljningar under året. Hälften så många tillsyner En annan fråga som intresserar verkets tillsynsavdelning är hur kommunens tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor fungerar. Den tidigare lagen, räddningstjänstlagen, reglerade i detalj var och hur ofta Foto: PER LARSSON Räddningstjänsten på besök hos företrädare för en objektsägare. Numera handlar det inte om brandsyn, utan tillsyn. Antalet tillsyner har halverats jämfört med det gamla systemet med brandsyner. Och objektsägarna ska enligt lagen om skydd mot olyckor lämna skriftliga redogörelser över brandskyddet, något som många ännu inte gjort. (Personerna på bilden har ingen direkt koppling till artikeln.) kommunen skulle genomföra brandsyner. I nya lagen har brandsynen ersatts av tillsyn och de statligt reglerade fristerna finns inte längre. Tidigare fanns det totalt cirka 85 000 brandsyneobjekt i landet och kommunerna genomförde cirka 30 000 brandsyner per år. Antalet tillsyner 2005 var endast 14 000, alltså en halvering jämfört med antalet brandsyner. – Det behöver inte betyda någon försämring av brandskyddet. Tillsynen riktar sig till objekt med störst risker samtidigt som den nya lagen tydliggör den enskildes ansvar för brandskyddet, säger Björn Johansson. Björn Johansson Budgettillsyn? Räddningsverket har i sin uppföljning bland annat frågat kommunerna hur de valt ut vilka objekt som ska få tillsynsbesök. 80 procent har svarat att de använt skriftliga redogörelser för urvalet. Annat som i hög grad styrt är: - tidigare brister och anmärkningar (77 procent), - tillsynsförrättarnas erfarenhet (76 procent). Kommunerna har kunnat ta betalt av objektsägarna för ut- förda brandsyner och samma gäller med den nya tillsynen. På sina håll har det antytts att kommunerna bedriver ”budgettillsyn”, alltså att de skulle genomföra tillsyn på onödigt många objekt i syfte att dra in pengar till förvaltningen. – Med reservation för att det kan finnas enstaka undantag vågar jag påstå att dessa farhågor kommit på skam. Vi har inga indikationer på att så sker. Halveringen av antalet tillsyner jämfört med tidigare brandsyner tyder heller inte på detta, säger Björn Johansson. STIG DAHLÉN Stockholm län 56 Uppsala län 75 Södermanlands län 83 Östergötlands län 95 Jönköpings län 78 Kronobergs län 91 Kalmar län 85 Gotlands län 69 Blekinge län 94 Skåne län 81 Hallands län 74 Kommuner/förbund med flest rapporterade tillsynsbesök 2005 Storgöteborg 1 203 Malmö 997 Stockholm 890 Södertörn 757 Nerike 485 Attunda 350 Sydöstra Skåne 348 Luleå 266 Umeå 232 Bengtsfors 220 Hässleholm 205 Solna/Sundbyberg 200 Kalmar 199 Östra Blekinge 185 Norrköping 170 Ängelholm 170 Södra Älvsborg 167 Sundsvall/Timrå 166 Mälardalen 155 Västra Blekinge 152 Länsvis sammanställning i procent över antal inlämnade skriftliga redogörelser vid årsskiftet 2005/06 Västra Götalands län 74 Värmlands län 72 Örebro län 94 Västmanlands län 83 Dalarnas län 79 Gävleborgs län 72 Västernorrlands län 74 Jämtlands län 62 Västerbottens län 75 Norrbottens län 88 Kvinnliga brandmän blir fler – men det går sakta 3 Antalet kvinnliga brandmän ökar – men det går sakta. Under 2005 ökade antalet kvinnor på heltid med sex och på deltid med 26. I Sverige fanns det i slutet av förra året 30 kvinnliga heltidsbrandmän och 264 på deltid. Det är en klar ökning jämfört med några år sedan, särskilt på heltidssidan. Men siffrorna ska ställas i relation till att det finns cirka 5 100 heltidsbrandmän och cirka 11 000 deltidare. Södertörns brandförsvarsförbund hade vid senaste årsskiftet flest kvinnliga heltidsbrandmän i Sverige, 6 stycken. De enda räddningstjänster i övrigt med fler än en kvinnlig heltidsbrandman: Malmö 5, Västervik 2, Lund 2. På deltidssidan toppar Karlstadsregionensräddningstjänstförbund med 11 och därefter följer: Torsby 9, Åre, Umeå och Jokkmokk alla 8, Öckerö, Årjäng och Lycksele, alla 7.
Page 1: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 5 and 6: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henn
Page 7 and 8: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 9 and 10: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23 and 24: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 25 and 26: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning R
Page 27 and 28: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning F
Page 29 and 30: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 31 and 32: Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter
Page 33 and 34: Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?