Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

nyheter Skogsbrandsseminariet Enkla lösningar – bättre insatser LJUNGBY. Det enkla är ofta det geniala. Räddningstjänsten i Ljungby har funnit två lösningar för att bli effektivare vid skogsbränder: Gödseltunnor från lantbruk nyttjas för att lägga brandgator. Minskad dimension på brandslangarna för snabbare insats. Skogsbränder Rishögarna i spåren efter stormen Gudrun har ökat vaksamheten mot skogsbränder i Småland. Ljungby var en av de värst drabbade kommunerna. Och nöden är som bekant även uppfinningens moder. Därför har kreativiteten flödat på sina håll. De gödseltunnor som bönderna använder på åkrarna kan faktiskt användas även för att lägga brandgator. – Vi testade en tunna under en utbildning, nu har vi kartlagt hur många gödseltunnor på 6-15 kubikmeter det finns i Kronobergs län, säger brandinspektör Lars Isaksson. Vattnet kastas åt sidan Med hjälp av en vinklad, cirkelformad järnplatta kastas vattnet från tanken ut åt sidan. Det gör att en traktor kan köra på skogsväg och lägga vattnet Mycket ris ligger kvar i skogen. 25-30 meter brett vid sidan av vägen. – Tidigare har vi försökt att ha en liter vatten per kvadratmeter och timme. De här tunnorna kan sprida 15 000 liter vatten på två-tre minuter. Och eftersom tunnorna är försedda med pump kan de fyllas lika snabbt. Finns det vattendrag i skogen har traktorn inga problem att ta sig fram dit. I samband med stormen hade räddningstjänsten intensiv kontakt med många bönder. Ett par killar i 25-årsåldern har blivit rejält intresserade och kommer med egna lösningar för att hjälpa räddningstjänsten. Det är de som konstruerat den vinklade järnplattan. – De har även tillverkat kopplingar så att vi kan sätta slang direkt till tunnan. Lättare blir snabbare Räddningstjänstens egen lösning för att bli effektivare vid skogsbränder är minskad dimension på slangarna. I stället för 63 millimeters slang som matning och därefter 38 millimeters, har räddningstjänsten provat med 38 millimeters slang som matning och därefter 25 millimeters slang. – En slanghäck med 50 meter 63-slang väger 25 kilo. Nu har vi 38-slangen i galonväskor och kan gå ut med 50 meter Mer bränsle i skogen än normalt, framkomligheten starkt begränsad. Förutsättningarna såg mer hotfulla ut om det skulle bli skogsbränder. Men Gudrun hade också fört gott med sig. Många ville hjälpa till och samverkade för att undvika en ny kris. – Tack vare stormen fick vi upp allmänhetens intresse. Frågan är hur vi behåller det? sade Håkan Helgesson, ställföreträdande räddningschef i Älmhult, när han pratade erfarenheter på Skogsbrandsseminariet i Ljungby. matning i varje arm och har dessutom 60 meter 25-slang i en ryggsäck. Allt väger cirka 30 kilo, säger brandmästare Göran Olsson. Halverad tid Vitsen är att utrustningen ska vara lättare, det ska gå snabbare att dra slang i skogen. – Jag kan inte bedöma tidsvinsten förrän vi testat på larm. Men tiden bör åtminstone halveras, eftersom vi bara behöver springa en gång i stället för två för att få ut matning och förgrening. Med smalare slang får man ut mindre vatten. Göran Olsson räknar med att man förlorar 20-25 liter per minut. På förstabilen har räddningstjänsten åtta galonväskor och två ryggsäckar med slang. Grenrör och strålrör är egen konstruktion. – Vi har använt materiel som finns att köpa på vilken rörfirma som helst. Strålröret är en rörände som försetts med en täckbricka längst fram, vilken det borrats ett hål i. Vattenflödet öppnas med ett enkelt vred. – Vi har provat slangsystemet på vårt övningsområde och det har fungerat bra, säger Göran Olsson. PER LARSSON Den positiva effekten av Gudrun Länsstyrelsen i Kronoberg ska lämna en rapport till regeringen om Gudruns verkningar, det innefattar även skogsbränder. Och det är ingen tvekan om att påfrestningarna i smålandsskogarna gett erfarenheter. Helgesson redovisade lärdomar från skogsbrandssäsongen 2005: Samverkan – LRF och Skogsstyrelsen har blivit nya samarbetsparter. Hemvärnet i Älmhult har utbildats i skogsbrandsbekämpning. Det har tagits privata initiativ. Gudrun initierade detta, vi har numera bättre förståelse för varandras problem och frågeställningar. Information till allmänheten – Media har spelat en stor roll och definitivt hjälpt till att förebygga bränder. Ett nära samarbete med media gör det lättare att få ut budskapet. Flyginsatser – Snabbinsats med vattenbombning från helikopter är effektivt. Lättare helikopter är bra för rekognoscering, polishelikopter med värmekamera bra för att hitta brandgränser. Ledning – Vi hade lärt av Gudrun och ökade ledningskapaciteten i ett tidigt skede. Länsövergripande räddningschef i beredskap är Sirenen Nr 3 April 006 Lättare utrustning för snabbare insats kan vara en smal sak. Lars Isaksson senare är upphov till. Smalare slang, lättare koppling och strålrör ska göra Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN En vinklad, cirkelformad järnplatta monteras vid gödseltunnans mynning. Med hjälp av den kastas vattnet ut åt sidan. ovärderligt. Vi utnyttjade försvarets personal, det ökade uthålligheten. Skogsägaren Lars-Ove Johansson ansåg att LRF:s stödgrupp kan nyttjas oftare. – Den kan hjälpa till att lokalisera vägar, tala om var snabbaste framkomligheten är, hjälpa till att få fram gödseltunnor. För Johanssons egen del var räddningstjänsten en stor hjälp efter Gudruns framfart. – Det var viktigt med snabba beslut och det tog räddningstjänsten hela tiden. Jag kan vara kritisk mot andra som inte var lika snabba.
Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Foto: PER LARSSON och Göran Olsson, räddningstjänsten i Ljungby, visar lösningen som den insatserna vid skogsbränder smidigare. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN Gödseltunnan kan tömma 15 kubikmeter vatten på några minuter och man får en brandgata som är 25-30 meter bred. Fransk skrämseltaktik Södra Frankrike har en avsevärt längre skogsbrandssäsong än Sverige. Både resurser och erfarenheter är därför större. Frankrike har gott om skopande flygplan och helikoptrar avsedda för skogsbrandsläckning. – Det är i stort sett förbjudet att elda i skog. Under vintertid kan man få tillstånd. Eldar någon under sommaren ger det fängelsestraff, säger svensken Oscar Nyström som är bosatt i södra Frankrike och där jobbar som ställföreträdande räddningschef på deltid. En viktig uppgift för att förebygga skogsbränder är information till massmedia och vad Nyström kallar avskräckande övervakning. – Det kan låta hårt. Men det är för att folk ska fatta att vi övervakar området, att vi finns där. Vi bevakar både från luft och mark. På vissa punkter i bergen som är svårtillgängliga har gamla tågcisterner placerats ut som vattenreservoarer, de rymmer 30 kubikmeter. Dessutom finns sex bevakningstorn som är bemannade dygnet runt under tre månader. – Det är därifrån de flesta bränder upptäcks. Här finns resurser för större skogsbränder Här är några av de resurser som finns tillgängliga för större skogsbränder: Skogsbrandsdepåer Räddningsverket har materiel för totalt 12 000 hektar skogsbränder. Depåerna finns i Sandö, Ånge, Ludvika och Revinge. Den tidigare depån i Östad är utlokaliserad på åtta strategiska platser i södra Sverige. Det finns 24 containrar dimensionerade för vardera 500 hektar. Containrarna är självförsörjande och står på rullflak. Sedan i fjol har en del utrustning tillkommit på begäran. Det är bland annat klass 1-pumpar, motorsågar och skottkärrar. De senare för att enklare köra ut materiel. Räddningsfordon Släckfordon vid Räddningsverkets fyra skolor kommer vid behov att vara tillgängliga under icke skoltid. Sambandsutrustning finns också på skolorna. Personal Räddningsverket har inventerat antal utbildade räddningsmän. 2 500 av dem bor i de län som drabbades av stormen Gudrun. Adresslistor finns hos respektive länsstyrelse. Ledningsresurser Personal som skickas för internationella insatser kan även kallas in som förstärkningsresurs om lokala och regionala resurser inte räcker till. Kartor Lantmäteriet kan erbjuda kartor över stormfällen, baserade på satellitbilder. Information Vid långvariga insatser kan Räddningsverket ställa informationspersonal till förfogande. Flyg Försvarsmakten 44 helikoptrar stationerade över landet. Helikoptrar finns gripbara dagtid på vardagar. Vakthavande befäl på Försvarsmakten har telefonjour dygnet runt med krav att svara inom 30 sekunder. Nås på 08-78 88 111. Regeringen ger även under 2006 pengar till skogsbrandflyg. Räddningsverket får två miljoner kronor att fördela till länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län under perioden april-oktober. – Även om det mesta av den stormfällda skogen efter Gudrun är röjd och omhändertagen finns det Vädret avgör Kan det i spåren av Gudrun bli svåra skogsbränder i år? Det vet vi inte än, vädret är den största avgörande faktorn. Det mesta är uppröjt i skogarna, vilket innebär att framkomligheten är avsevärt bättre än förra året. – Men merparten av riset ligger kvar i skogen. Det är också mer virke än normalt. Det kommer även i år att finnas många maskiner i skogen, vilket i sig medför en brandrisk, säger Lars Karlsson, Skogsstyrelsen. Räddningsverket erbjuder i år en ny två dagar lång skogsbrandsutbildning. Utbildningen ger grundläggande kunskap i ämnet och riktar sig främst till personal som deltar i ledningsarbete. Ämnen är exempelvis: termer och begrepp, risker och säkerhet, personlig skyddsutrustning, resurser, miljöaspekter, brandförlopp, taktik, brandriskprognoser och andra beslutsstöd. Utbildningen genomförs i Skövde 15-16 maj, i Revinge och Rosersberg 22-23 maj. Räddningsverket planerar också utbildning i skogsbrandsläckning för helikopterbesättningar. Vattenbombare, skopande flygplan, kan det finnas möjlighet att rekvirera genom EU. Privata Ett 20-tal privata helikopterentreprenörer finns i landet. Räddningsverkets hemsida (www. raddningsverket.se) har adresslista. Frivilliga flygkåren 2 300 medlemmar, 1 000 av dem flyger operativt. Flygkåren har joursystem för insats. Under Gudrun flög man 533 timmar. Kostnaden per timme är 1500 kronor. Kontakta ARCC (flygalarmeringscentralen) vid behov. Internationellt Vattenbombare (skopande flygplan) och helikoptrar för skogsbrandsläckning kan rekvireras via MIC i Bryssel. MIC kan förmedla begäran om hjälp till andra länder inom EU. Bland annat Frankrike och Italien har skopande flygplan, Spanien, Tyskland och Norge har helikoptrar för skogsbrandsläckning. Vid behov av hjälp kontaktas vakthavande tjänsteman på Räddningsverket. Kostnaden ligger på 2 000-3 000 euro per timme för flygplan och 3 000-4 000 i timmen för helikoptrar. Insatstid för flygplan från södra Europa är i bästa fall tolv timmar. Kontakt Vid behov av Räddningsverkets resurser, eller annan hjälp, kontakta vakthavande tjänsteman på 054-150 150. Pengar till skogsbrandflyg fortfarande stora områden med stormfälld skog kvar. Bränder i sådan skog innebär ökade faror för allmänhet, räddningspersonal och egendom. Därför kommer Räddningsverket även i år att kunna tilldela medel för skogsbrandflyg, säger försvarsminister Leni Björklund. Utbildningar i skogsbrand Släckteknik, risker, bekämpning från marken, samverkan med räddningstjänst, är ämnen som tas upp. Utbildningen kommer förmodligen igång nästa år, en liknande utbildning genomfördes under 1990-talet. En utbildning i samverkansledning är också på gång. Syftet är att på regional nivå kunna bygga upp ledningsförmåga genom tydligt utvecklade former för samverkan. – Utbildningen kan tas fram för passande regional och kommunal nivå, men kommer också att läggas in i de ordinarie utbildningarna, säger Kjell Mo, lärare i Rosersberg.
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 3 Apri
Page 3 and 4: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Var
Page 5 and 6: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Henn
Page 7: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter ör
Page 11 and 12: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Bran
Page 13 and 14: Sirenen Nr 3 April 006 kärnenergib
Page 15 and 16: Sirenen Nr 3 April 006 Brister i be
Page 17 and 18: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter avde
Page 19 and 20: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter pers
Page 21 and 22: Sirenen Nr 3 April 006 porträttet
Page 23 and 24: Sirenen Nr 3 April 006 nyheter Semi
Page 25 and 26: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning R
Page 27 and 28: Sirenen Nr 3 April 006 utbildning F
Page 29 and 30: Sirenen Nr 3 April 006 Sirenens rä
Page 31 and 32: Sirenen Nr 3 April 006 erfarenheter
Page 33 and 34: Sirenen Nr 3 April 006 ordet fritt
Page 35 and 36: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 37 and 38: Sirenen Nr 3 April 006 platsannonse
Page 39 and 40: Sirenen Nr 3 April 006 eftersläckn

Sirenen nr 3 2006 sidan 1 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?