Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

sammanfattats och granskats utifrån metodkritiska överväganden avseende urvalsprinciper,
mätmetoder, validitet 3 och retorisk argumentation.
De 106 undersökningarna kan delas in i tre olika metodologiska typer, laboratoriestudier,
tvärsnittsstudier samt longitudinella studier.
Tabell 1. Typer av studier.
10
Laboratoriestudier Tvärsnittsstudier Longitudinella studier
67 % (71 st.) 22 % (23 st.) 11 % (12 st.) N=106
Som framgår av tabell 1 utgör laboratoriestudierna majoriteten av alla undersökningar.
Detta kan åtminstone delvis förklaras genom att det är den minst resurskrävande typen
av studie.
En majoritet av samtliga studier har undersökt såväl män som kvinnor. Dock skiljer sig
könsfördelningen åt mellan de olika studietyperna, vilket framgår av tabell 2.
Tabell 2. Studietyper och populationernas könsindelning.
Män och kvinnor Endast män Endast kvinnor
Laboratoriestudier 72 % (51 st.) 23 % (16 st.) 6 % (4 st.) N=71
Tvärsnittsstudier 91 % (21 st.) 9 % (2 st.) 0 N=23
Longitudinella studier 100 % (12 st.) 0 0 N=12
Medan samtliga longitudinella studier undersökt både mäns och kvinnors datorspelande,
har endast 72 % av laboratoriestudierna inkluderat båda könen. Att man intresserar
sig mer för eventuella effekter av pojkars datorspelande än för flickor har sannolikt flera
orsaker utöver den rådande könsmaktsordningen. För det första spelar pojkar betydligt
mer datorspel än flickor. För det andra är pojkar i regel betydligt mer aggressiva än flickor,
vilket är den effekt man vill studera. För det tredje har de studier som gjort anspråk på
att ha funnit kausalsamband mellan datorspelande och aggression oftare funnit starkare
sådana samband hos pojkar än hos flickor.
Även avseende ålder på de studerade personerna skiljer sig studietyperna åt, vilket
redovisas i tabell 3.
3 Validitet syftar på om man verkligen mäter det man avser att mäta. Se vidare ordlistan.