Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

som mer aggressivt jämfört med att bara använda slag och sparkar 27 , i det andra menar
forskarna att de spelare som skjuter spelkaraktärer i huvudet är mer aggressiva än de
som träffar någon annanstans. 28 Detta förfarande är problematiskt. För det första innebär
det att de försökspersoner som väljer mer effektiva metoder att uppnå samma resultat
eller är skickligare spelare automatiskt befinns vara mer aggressiva. För det andra
behandlas datorspelandet i analysen som om det vore både orsak och verkan, något som
är vetenskapsteoretiskt omöjligt.
Slutligen finns det en studie i materialet där man observerade faktiskt beteende efter
en spelsession. 29 57 st. 10–13-åringar fick antingen spela VS eller IVS eller titta på när
någon annan spelade VS. Efteråt fick de leka fritt på skolgården och deras kamrater fick
ange vilka som betett sig aggressivt. Som aggressivt beteende räknades ”att slåss”, ”slå,
sparka eller knuffa någon”, ”gräla eller kalla någon vid öknamn”, ”retas”, ”skrämmas”
eller ”skvallra”. Hos flickorna fann man inga skillnader mellan de olika grupperna. De pojkar
som själva spelat VS lekte mer aggressivt än de som bara tittat på. I övrigt fanns inga
signifikanta skillnader mellan att spela VS och IVS, varför en eventuell aggressionsförstärkning
i denna studie mer tycks bero på om pojkarna gjorde något aktivt före lekstunden
eller ej. Det är också oklart i vilken utsträckning den stökiga lek som här definieras
som aggressiv är ett relevant mått på faktisk aggression.
Det finns åtminstone två problem som återfinns i samtliga experimentella mått på
aggressivt beteende: distansen mellan den aggressive och föremålet för aggressionen
samt okänsligheten för försökspersonernas motiv. I verkliga livet kräver aggressivt beteende
närhet till den som vi angriper – slår vi någon måste denne vara inom räckhåll,
skjuter vi någon måste den vara inom skotthåll. Fysisk distans gör det lättare att bete
sig aggressivt: det är enklare att vara oförskämd via kommentarfält på nätet än ansikte
mot ansikte och det är enklare att fälla en bomb genom att trycka på en knapp än att
hugga ner någon med yxa. I alla dessa experimentella aggressionsmått är föremålet för
aggressionen mycket distanserat från försökspersonerna. I flera fall är föremålet för aggression
dessutom fingerat. Detta kan leda till att försökspersonerna beter sig aggressivt
i betydligt högre grad än vad de skulle ha gjort under normala sociala förhållanden. Att
försöksledarna uppmuntrar de beteenden som anses mäta aggression och att normala
sociala tabun och sanktioner mot aggression saknas i laboratorier kan också bidra till
denna aggressionsökning.
Syftet med de olika aggressionsmätningstesten hemlighålls alltid. Försökspersonerna
vet således inte att deras handlingar tolkas som aggressiva av forskarna. Forskarna vet
inte heller vad som är försökspersonernas avsikter med sina handlingar. Man har stipulerat
att om man häller en viss mängd sås på en tallrik så är man aggressiv – vilka motiv
som styr bortser man ifrån. Innan man vet varför en individ handlar på ett specifikt sätt
är det mycket svårt att avgöra vad denna handling egentligen innebär.
27 Barlett, Harris & Bruey 2008.
28 Persky & Blascovich 2008.
29 Polman, de Castro & van Aken 2008.
27