Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

(t.ex. operationer eller trafikskadeoffer). Allt detta material är mediematerial. Ibland rör
det sig om klipp ur spelfilmer. När sådant visas upp i laboratoriet finns det anledning
att misstänka att en distanseringseffekt uppträder hos försökspersonerna jämfört med
hur de skulle ha reagerat på samma företeelser i verkliga livet. Man vet sedan länge att
personer som exponerats för mycket medievåld – t.ex. storkonsumenter av skräckfilm
– reagerar mindre starkt på medievåld än personer med mindre vana vid detta. Med
grund i de studier om avtrubbning som gjorts om VS finns det inget som visar att någon
avtrubbning inför våld i verkliga livet skulle inträffa.
Initialmätningar
När man ska undersöka ett kausalsamband vetenskapligt krävs tre saker: en mätning av
tillståndet som ska påverkas innan det utsätts för påverkan, ett kontrollerat stimuli som
ska påverka detta tillstånd och slutligen en ny mätning av tillståndet. Om tillståndet har
förändrats, kan man misstänka att det föreligger ett kausalsamband. Utan en initial mätning
kan man inte avgöra om någon förändring ägt rum. Om man t.ex. vill undersöka hur
en specifik diet påverkar kroppsvikt måste man väga försökspersonerna innan de börjar
med den aktuella dieten. Utan denna initialmätning kan man inte efter avslutat experiment
uttala sig om hur försökspersonernas vikt har påverkats av dieten. Måttenheterna
måste också vara de samma i initialmätningen och den mätning som genomförs efter
experimentet. Man kan inte göra en initialmätning av midjemått och en efterföljande
mätning av försökspersonernas kroppsvikt, eftersom man då jämför centimeter med kilon,
två disparata måttenheter. Hur ser det då ut i de 71 laboratoriestudier som ingår i
denna översikt? 54 % av studierna (38 st.) saknar initialmätning eller har en initialmätning
som mäter något väsensskilt från effektmåttet (t.ex. har man mätt puls och sedan
använt attitydfrågor för att mäta aggression). I 7 % av studierna (5 st.) har man använt
samma mätmetod för aggression före och efter det att respondenterna fått spela VS. Av
dessa fann tre studier ökad aggression som en effekt av spelandet av VS, 73 två av dem
fann inga sådana effekter. 74
I resterande 39 % (28 st.) har man använt initialmätningar som avser att mäta samma
eller ett likartat fenomen som effektmåttet, men som inte är detsamma. Det är t.ex.
vanligt att man använder Buss-Perrys enkätfrågor som initialmätning och sedan mått på
aggressiva kognitioner eller experimentella beteendemått för effektmätningen. Anledningen
till att man undviker att upprepa samma mätmetod initialt och efteråt är att det
finns en risk att försökspersonerna medvetet eller omedvetet försöker svara eller bete
sig likadant vid det senare tillfället. Istället menar man att det räcker med att jämföra de
olika testgrupperna med varandra. Om den grupp som spelat VS uppvisar större uppmätt
aggressivitet än den grupp som inte gjort det är detta bevis nog för att VS påverkar
aggressiviteten. Detta är dock avhängigt av hur stora grupper man undersöker. Ju större
grupper man har, desto mindre är risken att man erhåller resultat som egentligen beror
på att grupperna från början inte varit jämförbara. I de laboratorieundersökningar som
ingår i denna rapport varierade antalet försökspersoner mellan 13 och 389 individer med
ett medelvärde på 106 individer. När dessa sedan i analyserna delas in 2–4 olika under-
73 Barlett, Harris & Bruey 2008, Barlett & Rodeheffer 2009, Barlett, Branch, Rodeheffer & Harris 2009.
74 Ferguson & Rueda 2010, Bluemke, Friedrich & Zumbach 2010.
34