Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

ludologer återfinns främst bland de som ser datorspel som en egen forskningsdisciplin
skild från de narrativa disciplinerna som t.ex. filmvetenskap eller litteraturvetenskap. Ludologin
är också starkt knuten till det kultur- och medievetenskapliga perspektivet som
beskrevs i kapitel 3. Bland de behavioristiskt orienterade forskare som studerat våldseffekter
av datorspel saknas dock detta perspektiv. Det förekommer i regel inte heller
någon diskussion kring spel som narrativ hos dessa forskare. Eftersom man ofta jämför
forskningen om våld i datorspel med forskningen om våld i film och tv får man dock anta
att de menar att medieformerna i stort är jämförbara.
Olika typer av datorspel
Det finns inga definitiva indelningar av datorspel avseende genrer eller speltyper men det
finns skäl att försöka ge en närmare beskrivning av vilken typ av aktivitet som dominerar
i de titlar som använts i dessa undersökningar. Tyvärr finns det sällan etablerad svensk
terminologi på detta område varför det blir flera engelska benämningar i texten nedan.
För att undersöka våldsskildringarnas effekt har undersökningarna i regel använt sig
av spel med starka eller omfattande våldsinslag (VS) för testgruppen och spel utan våldsinslag
(IVS) för kontrollgrupperna. Spelen med våldsinslag är i regel actionspel och de
utan är plattform-, pussel- eller sportspel.
VS
Actiongenren omfattar en mängd underkategorier som alla har speciella egenskaper –
den typ av actionspel som de flesta studierna har valt kallas first-person shooters/förstapersonsskjutspel,
ofta förkortat FPS. I sådana spel motsvarar bildskärmen spelfigurens
synfält, i likhet med subjektiv kamera i spelfilm. FPS har starkt fokus på strid med skjutvapen
och ett högt tempo som ställer höga krav på spelarens uppfattningsförmåga, koordination
och reflexer. Typiskt för FPS är att spelaren rör sig genom miljöer med trånga
passager – ofta byggnader – där fiender dyker upp bakom hörnen. De titlar som använts
som VS i de här refererade studierna och kan betraktas som FPS är följande:
20
Wolfenstein 3D, Marathon, Marathon 2, Unreal Tournament, Unreal Tournament:
Game of the Year Edition, Quake 3, Doom, ZDoom, Doom 3, Tactical Ops: Assault
on Terror, Dark Forces, Duke Nukem, America’s Army, Return to Castle Wolfenstein,
Killzone, Quake, Medal of Honor: Allied Assault, James Bond 007: Nightfire, Duke
Nukem Advance, Medal of Honor, Call of Duty 2, Medal of Honor: Frontline, Halo,
Call of Duty: Finest Hour.
Vidare finns spel som inte är renodlade FPS, men som har likheter med sådana spel.
Dessa spel är TPS (third-person shooters, där kameraperspektivet utgår från en punkt
bakom spelkaraktären), taktiska FPS (man leder en grupp i syfte att lösa en stridsuppgift),
rail shooters (spelaren kan inte styra vilken väg han/hon färdas från start till mål, man
kan likna dem vid att man är fast i en vagn som följer en förutbestämd bana) och stealth
shooters/smygspel (spelaren ska smyga sig på sina motståndare eller helt försöka undgå
upptäckt). Tempo och spelupplevelse mellan dessa olika varianter kan skilja sig kraftigt
åt, vilket är viktigt att vara medveten om: