Våldsamma datorspel och aggression - Statens medieråd

existerande ord (t.ex. ”blörta”). Reagerar man snabbare när man identifierar aggressiva
ord anses man uppvisa en högre grad av aggressiva kognitioner. En studie visade att
personer som exponerats mycket för medievåld reagerade snabbare på aggressiva ord. 42
En annan studie visade att de som spelat VS reagerade snabbare på både aggressiva och
neutrala ord. 43
Slutligen kom en tredje studie fram till att VS-spelande inte har några effekter på hur
snabbt man identifierade ord, aggressiva eller inte. Vad som däremot hade stor effekt
var om försökspersonerna i förväg hade fått veta att studien de deltog i handlade om
våldsamma datorspel. De som visste detta reagerade snabbast av alla på aggressiva ord,
alltså på ett sätt som i andra studier antas vara typiskt för aggressiva kognitioner. 44 Uppenbarligen
påverkade vetskapen om att studien skulle handla om datorspel och våld
försökspersonerna att tänka i banor som fick dem att associera aggressivt.
I 18 % (13 st.) av laboratoriestudierna användes en mätmetod som kallas Word Completion
task (ordkomplettering). Metoden anses mäta aggressiv priming, alltså teorin att
exponering för våld gör att man lagrar våldsamma tankefigurer och möjliga beteendemönster
i hjärnan och att dessa sedan kan aktiveras när man stöter på liknande situationer
i verkliga livet. Metoden går ut på att försökspersonen förses med en lista av ord
som saknar vissa bokstäver, som de sedan ska komplettera till färdiga ord. Exempelvis
kan ”S__M_A” och ”_A_A” kompletteras till att bli ”STUMMA” eller ”STYMPA” respektive
”MATA” eller ”HATA”. Att komplettera orden till de senare alternativen pekar på en högre
grad av aggressiva kognitioner. Samtliga undersökningar utom en 45 visade att personer
som spelat VS kompletterade en större andel av orden till aggressiva betydelser. Dock visade
flera undersökningar att denna priming-effekt försvinner snabbt, i en studie kunde
man konstatera att skillnaden mellan VS-gruppen och kontrollgruppen hade upphört efter
4 min. 46
Ytterligare en språkorienterad mätmetod är ordassociation. Försökspersonerna får då
en lista med ord och instruktionen att para ihop dem. Listan består dels av ord med aggressiva
konnotationer som ”strypa” och ”skada”, dels av neutrala ord som ”djur” eller
”sten”. Aggressionsmåttet utgörs i detta fall av i vilken utsträckning man parar samman
aggressiva och mångtydiga ord med varandra – ju fler sådana par, desto mer aggressiva
tankar hos respondenten, menar man. Metoden har bara använts i en studie i detta material.
47 Resultatet i denna blev ett svagt och statistiskt icke-signifikant samband mellan
icke-våldsamma spel och aggressiv ordassociation.
Berättelsekomplettering
Berättelsekomplettering går ut på att försökspersonerna får höra inledningen på en berättelse:
en man på väg hem från jobbet i sin bil blir påkörd av en annan bilist. Han går
ut ur sin skadade bil fram till den andra föraren och … ja, vad händer sedan? Respondenterna
instrueras att lista 20 saker personen gör/säger, tänker eller känner. I fyra studier
42 Krahé, Möller et al. 2011.
43 Bösche 2010.
44 Glock & Kneer 2009.
45 Cicchirillo & Chory-Assad 2005.
46 Barlett et al. 2009.
47 Ivory & Kalyanaraman 2007.
30